Innehåll

Balans nr 4 2002

Språk & ospråk: Språkbragd i EU – klara och begripliga direktiv

Klarspråksgruppen berättar på sin webbplats om Martin Cutts, som översatte ett snårigt EG-direktiv till klarspråk. Omskrivningen fick så mycket uppmärksamhet att kommissionen nu ska använda den som modell för nya direktiv.

Hur bar han sig åt? Jo, först lyckades han visa att det är skadligt med lång exponering för kanslispråk. Avvänjning måste till. Vem som helst kan få ett komplicerat ämne att låta komplicerat, men det krävs någonting utöver det vanliga för att göra ett komplicerat ämne begripligt.

Cutts recept för att få fram klara och begripliga direktiv är: en tydlig rubrik, en innehållsförteckning, en sammanfattning för allmänheten, det viktigaste först – vad direktivet handlar om, vad det innebär och när det ska ha genomförts – rikligt med underrubriker, allmänspråkliga ord, korta meningar och normal ordföljd. Utmärkta riktlinjer för alla texter med komplicerat innehåll och många intressenter.

Cutts börjar med att sammanfatta direktivet i punktform. Invändningen låter sig anas: en sammanfattning kan inte ha status av rättsakt. Nej förvisso, men sammanfattningen är inte någon del av direktivet. Den ingår inte i innehållsförteckningen, och det står i klartext att den inte har någon rättsverkan. Så elegant kan man lösa det problemet!

Det omskrivna direktivet blir kortare, eftersom Cutts lägger till en artikel med definitioner. Definitionerna av t.ex. nationella standarder och harmoniserade standarder sparar in många ord. Texten blir också lättare att läsa. Sex svårlästa rader blev efter omskrivning rätt och slätt Medlemsstaterna skall förutsätta att säkerhetskraven är uppfyllda när leksaken är försedd med EG-märket, detta tack vare att säkerhetskrav och EG-märke definierats i början.

Skeptiker till klarspråk i rättsakter hävdar ibland att ett modernare språk förenklar för mycket. Men det handlar i själva verket till stor del om att ge en text bättre skärpa genom att rensa bort omständlighet och omotiverade substantiveringar. En mening på traditionellt direktivspråk som En leksaks säkerhetsgrad måste beaktas när den släpps ut på marknaden med tanke på behovet att säkerställa att denna upprätthålls under hela den tid som leksaken förväntas användas blir i Cutts version Leksaker bör inte vara säkra bara när de släpps ut på marknaden utan under hela den tid som leksaken normalt förväntas bli använd.

Om kommissionen lyckas göra Cutts djärva omskrivning till modell för nya direktiv, är alla medborgare att gratulera. Det innebär inte bara att direktiven blir lättare att begripa. Det blir också lättare att genomföra dem i vår nationella lagstiftning – med bibehållna klarspråksambitioner.

Janet Gardell är språkkonsult och arbetar bl.a. med olika språkvårdsfrågor. Hon tar gärna emot synpunkter och reaktioner.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...