Innehåll

Balans nr 5 2002

Europa-frågor: Euroövergång utan problem

Företagens euroanpassning vid nyår gick över förväntan. De problem som uppstod var begränsade och nådde inte utanför företaget och dess närmaste krets. Enligt en undersökning som Europeiska Kommissionen gjort bland över 4000 små och medelstora företag ansåg majoriteten av företagen att övergången gick som planerat och en tredjedel ansåg att det till och med gick bättre än väntat.

Den sektor som har fått dra det tyngsta lasset är detaljhandeln. Under de första dagarna efter nyår fick framför allt livsmedelshandeln och de stora affärskedjorna växla merparten av gamla sedlar och mynt till euro, samt stora eurosedlar till små. Butikerna fick ordna lagring för den extra växelmängden, samt ordna transporter av både nya och gamla valutor till och från banken. Glädjande nog kan konstateras att de befarade långa köerna så gott som uteblev, samt att antalet rån och försök till förfalskningar inte var högre än normalt.

Även organisationen Svenskt Näringsliv har tagit fram en rapport om företagens euroövergång. Drygt 200 finländska företag med fler än 10 anställda har svarat på frågor om hur euroövergången påverkat det egna företaget. I rapporten konstateras att euroövergången inte ledde till högre priser. 93 procent av företagen ändrade inga priser med anledning av övergången till euro. Endast fyra procent höjde priserna, medan två procent av företagen istället sänkt sina priser. Samtidigt har det kommit en hel del rapporter om att konsumenterna i bl.a. Finland har fått betala mer för s.k. kundnära tjänster såsom taxi, barer, restauranger, idrottsanläggningar och automatförsäljning. En studie från Eurostat visar dock att euroövergångens effekt på inflationen sannolikt varierade mellan 0,0 % och 0,16 %.

Den största förändringen vid euroövergången handlar, enligt rapporten, om IT-system. Åtta av tio företag genomförde förändringar i IT-systemen i samband med införandet av euron. Av dessa passade samtidigt 40 % på att uppdatera eller göra andra förändringar. Införandet av euron ledde med andra ord till en modernisering av IT-infrastrukturen i Finland. IT-anpassningen har dock krävt grundliga förberedelser, särskilt i stora företag. Många företag anser att arbetet underlättats av att de haft system som redan på förhand varit eurokompatibla. Ingen rapportering tyder på att omställningen har inneburit driftsstopp eller andra problem som har hindrat den löpande verksamheten.

Så vad kostar det för ett företag att gå över till euro? Kostnaderna kan vara svåra att beräkna, då många företag ”passar på” att t.ex. investera i ny hård- och mjukvara i samband med införandet av euron. Få företag har redovisat kostnaderna för euroövergången i årsredovisningen. Studier tyder på att kostnaden för euroövergången i näringslivet kan ligga på 0,5–1 % av omsättningen. Vissa företag anser dock att vinsterna med euroanpassningen har uppvägt kostnaderna så gott som omedelbart.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...