Innehåll

Balans nr 6–7 2002

Europa-frågor: ”Sverige uppfyller inte konvergenskriterierna”

EU-kommissionen har åter fastställt att sverige inte uppfyller de så kallade konvergenskriterierna. Dessa kriterier, som bygger på ekonomiska mål utarbetade av EU-kommissionen, måste uppfyllas av alla länder som vill delta i valutaunionen. Minst en gång vartannat år ska EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken rapportera till Ministerrådet om Sverige uppfyller dessa mål.

Det finns fem kriterier som ska vara uppfyllda:

  1. Stabila priser. Inflationen får inte överstiga inflationen i de tre länder som har den lägsta inflationen med mer än 1,5 procentenheter.

  2. Sunda statsfinanser. Budgetunderskottet får vara maximalt 3 procent av BNP. Statsskulden får vara högst 60 procent av BNP.

  3. Stabila växelkurser. Valutorna ska hålla sig inom växelkursmekanismen ERM2:s normala bandbredd (+/– 2,25 procent) under två år före inträdet i EMU. Valutan får således inte variera med mer än +/– 2,25 procent i förhållande till euron.

  4. Långa räntor. Den långa räntan får vara högst 2 procentenheter högre än räntan i de tre länder som har den lägsta inflationen.

  5. Oberoende centralbank.

I den granskning som gjordes i maj konstateras att Sverige inte uppfyller två av de fem kriterierna. Sverige uppfyller formellt sett inte det tredje kriteriet om stabil växelkurs då den svenska kronan inte är ansluten till ERM2. Den svenska kronan har dessutom fluktuerat kraftigt mot euron de senaste två åren.

Sverige uppfyller inte heller det femte kravet om en oberoende centralbank. Enligt EU-kommissionen måste Riksbanken bli mer självständig. EU-kommissionen syftar bland annat på de extra överföringarna från Riksbanken till staten på 20 miljarder kronor i år, liksom en liknande överföring förra året. EU-kommissionen skriver bland annat i sin rapport: ”Händelser i Sverige 2001 och 2002 har klart visat på avsaknaden av detaljerad lagstiftning om utdelning av vinstmedel och extraordinära utbetalningar till statskassan, särskilt avsaknaden av lagstiftning som garanterar att Riksbanken behåller de finansiella resurser som krävs för att genomföra alla ECBS-relaterade (Europeiska centralbankssystemet) arbetsuppgifter”.

Det ovan nämnda innebär att även om Sverige skulle vilja övergå till euro idag så är det inte möjligt. Det hindrar dock inte att en snabb förändring kan ske. Om en eventuell folkomröstning nästa år ger ett ”ja” till ett valutabyte, finns planer på att ansluta kronan till ERM2 så snart som möjligt. Finansministern har dessutom meddelat att Riksbankslagstiftningen kommer att ses över om ett medlemskap blir aktuellt.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...