I slutet av sommaren antog Näringslivets Börskommitté en ny rekommendation angående information om ledande befattningshavares förmåner. I denna artikel ger Ragnar Boman en kortfattad översikt över nyheterna i rekommendationen med kommentarer.

Näringslivets börskommitté (NBK) antog i augusti en ny rekommendation angående information om ledande befattningshavares förmåner. Den ersätter en tidigare rekommendation från 1993 och skall tillämpas första gången i den årsredovisning som avser räkenskapsår som påbörjas från och med den 1 januari år 2002. Kraven på information har utvidgats i flera viktiga avseenden. Även tillämpningsområdet har breddats.

Näringslivets börskommitté består av tretton personer med bred erfarenhet från styrelsearbete, företagsledning, revision och kapitalförvaltning. Under 2002 har NBK breddats med två ledamöter från placerarhåll. Ordförande är Claes Dahlbäck, Investor. Det förberedande arbetet har i detta som i andra fall skett i en arbetsgrupp med olika experter.

NBK konstaterar inledningsvis att rekommendationen inte innehåller någon omfattande detaljreglering och att den skall tolkas mot bakgrund av dess syfte, nämligen att tillgodose behovet av information om förmåner till ledande befattningshavare. Liknande ordalag förekommer ju ofta inom självregleringen på aktiemarknaden.

Tillämpningsområde

I likhet med övriga rekommendationer från NBK vänder sig den aktuella rekommendationen till aktiemarknadsbolag, dvs. bolag vars aktier är noterade vid svensk börs eller auktoriserad marknadsplats. En principiellt intressant nyhet är att denna rekommendation också riktar sig till de utländska bolag som har aktier eller depåbevis noterade i Sverige.

NBK-rekommendationen ställer allmänt sett både högre och delvis andra krav än motsvarande regler i många andra länder. Eftersom det därför kan vara förenat med svårigheter för ett utländskt bolag att uppfylla alla delar av rekommendationen har det uttryckligen angivits att ett sådant bolag kan beviljas dispens av den berörda börsen eller marknadsplatsen. Vad som i praktiken kan föranleda dispens har inte meddelats men det ligger nära till hands att anta att börsen kommer att ta hänsyn både till kraven i börsbolagets hemland och i andra länder där bolagets aktier är noterade.

De f.n. knappt 20 utländska börsbolagen på Stockholmsbörsen är hemmahörande i så skilda stater som de nordiska länderna, USA, Storbritannien, Luxemburg och Nederländerna och de är i regel är noterade på en eller flera andra börser. Därför får man nog räkna med att informationsgivningen från dessa bolag i verkligheten kommer att variera rätt avsevärt på denna punkt. Även i andra länder är dock regelverket i förändring varför den skillnad som nu har uppstått mellan svensk och internationell praxis antagligen kommer att minska successivt.

Alla utom en av NBK:s rekommendationer ingår som bilaga till Stockholms-börsens noteringsavtal och är därmed bindande för börsbolagen. Av allt att döma kommer även den nya rekommendationen att bli en del av avtalet. På motsvarande sätt kan man utgå från att rekommendationen tas in i NGM:s regelverk och därmed blir tvingande även för denna grupp bolag.

Personkretsen

Den personkrets som berörs har inte ändrats i den nya rekommendationen. Liksom i den tidigare varierar dock informationskraven med avseende på olika kategorier av ledningspersoner. Informationen om den högsta ledningen skall lämnas på individuell nivå medan redovisningen får ske i sammanslagen form för andra ledande befattningshavare.

Med högsta ledningen avses styrelsens ordförande, andra styrelseledamöter, som uppbär ersättning från bolaget utöver gängse styrelsearvode och som inte är anställda i bolaget, VD och i förekommande fall koncernchef.

Med ”andra ledande befattningshavare” avses liksom tidigare de personer i bolagets verkställande ledning som inte tillhör den nyssnämnda gruppen. Normalt torde det bli fråga om de personer i bolaget som tillsammans med VD utgör koncernledning eller motsvarande. Det skall numera framgå hur många personer som upplysningarna omfattar.

Informationens innehåll

Vad gäller den information som skall lämnas finns en hel del nyheter i rekommendationen.

  • Bolaget skall som bakgrund till den mer detaljerade informationen ge en beskrivning av principerna för ersättningen till ledande befattningshavare. Beskrivningen kan exempelvis beröra principerna för fast och rörlig ersättning samt för fördelningen däremellan.

  • För informationen om den högsta ledningens förmåner gäller bl.a. följande nyheter:

    • Information skall lämnas om ersättning till styrelseledamot utöver det normala arvode som utgår för styrelsearbetet även om denna ersättning har gällt uppdrag som faller inom ledamotens professionella kompetensområde, exempelvis som advokat, vetenskaplig expert eller konsult. Fortfarande gäller dock att styrelseledamot som är anställd i bolaget är undantagen från informationsskyldigheten.

    • Information om löner och andra förmåner till var och en i den högsta ledningen skall lämnas med betydligt större detaljeringsgrad än i den gamla rekommendationen. Varje ersättningskomponent som inte är av oväsentlig betydelse skall anges. I NBK:s kommentar anges att mindre ersättningar som inte sammanlagt uppgår till mer än 10 procent av kan redovisas i klump.

    • Fast respektive rörlig del av ersättningen skall redovisas. Utgångspunkten är det belopp som har belastat årets resultat. NBK betonar starkare än tidigare att det, åtminstone i huvuddrag, skall anges hur den rörliga ersättningen har beräknats.

    • Eventuell förmån genom tilldelning av optioner o. dyl. under året skall kunna bedömas genom ett krav på angivande av förvärvspris och beräknat marknadsvärde vid tilldelningstillfället. Värdeutvecklingen därefter behöver inte anges.

    • Innehav av optioner o. dyl. som har tilldelats under tidigare år skall anges. Inte heller här behöver någon redovisning av värdeutvecklingen under det aktuella året ges.

    • Pensionsförmåner skall redovisas utförligare. Det räcker alltså inte att informera om pensionsålder och under vilken tid pension skall utgå. På förekommen anledning skall anges i vad mån bonus eller andra rörliga ersättningar utöver fast lön är pensionsgrundande. Bolagets kostnader skall anges både för avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner. Vid förmånsbestämda planer skall även anges pensionsnivån. För den sistnämnda typen av pensionsförmåner pekar NBK på att den internationella redovisningsstandarden IAS 19 kommer att införas i Sverige om några år, något som ger en mer rättvisande bild av kostnaderna. För avgiftsbestämda planer skall bolaget lämna upplysning beträffande årets kostnad i förhållande till den pensionsgrundande ersättningen.

  • Beträffande andra ledande befattningshavare än den högsta ledningen har NBK även denna gång avstått från att föreskriva individuell redovisning. En väsentlig utvidgning av informationskraven är dock att det sammanlagda beloppet av olika ersättningar och förmåner för denna grupp skall uppges. På motsvarande sätt skall uppgift om villkor för framtida pension och avgångsvederlag lämnas sammantaget för gruppen.

Information om beslutsprocessen

En annan principiellt intressant nyhet är att bolaget skall informera om sin berednings- och beslutsprocess när det gäller ersättningar till högsta ledningen. Syftet är skapa förtroende för bolagens handläggning genom att öka öppenheten om hur bolagen hanterar dessa frågor. Uppgift skall ges om eventuell ersättningskommitté eller motsvarande och, om sådan finns, dess mandat och sammansättning. NBK föreskriver alltså inte att ersättningskommitté skall finnas.

Även om en ersättningskommitté tillsatts säger NBK i kommentaren att det är lämpligt att beslut om förmåner till VD alltid fattas av styrelsen och inte delegeras till en kommitté.

Förändringsinformation

Liksom tidigare skall informationen enligt rekommendationen lämnas i årsredovisningen. NBK anser att denna kanal fortfarande ger bäst möjligheter för alla aktieägare att ta del av uppgifterna.

I den nya rekommendationen har införts ett krav att informera om förmånerna förändras i inte oväsentlig omfattning under löpande år. NBK föreskriver inte ett omedelbart pressmeddelande utan anser att det är tillräckligt att informationen tas in i nästföljande delårsrapport. Det kan gälla exempelvis ändringar i VD:s anställningsavtal eller villkoren för en ny verkställande direktör. Här bör man dock påminna om att omedelbar informationsskyldighet genom pressmeddelande kan utlösas av bestämmelserna i noteringsavtalets s.k. generalklausul (bilaga 1, punkt 26) om förändringen i icke oväsentlig grad är ägnad att påverka bilden av bolagets situation.

Ragnar Boman har varit ledamot i den expertgrupp som tog fram rekommendationen. Han är civilekonom och föredragande i Aktiemarknadsnämnden.