Det är frågan som det svenska folket ska svara på i den folkomröstning som kommer att hållas den 14 september i år. Alla som har rösträtt i kommunalvalen kan delta i folkomröstningen. Såväl inför som efter folkomröstningen kommer ett stort antal förberedelser att behöva göras. 340 miljoner kronor har avsatts till folkomröstningen och partiledarna har kommit överens om hur dessa medel ska fördelas. Själva valadministrationen kostar 200 miljoner kronor. Kampanjorganisationer för och emot ett införande av euron får sammanlagt 90 miljoner kronor. Ja-sidan får något mindre än nej-sidan då den förstnämnda får ekonomiskt stöd även från annat håll. 5 miljoner kronor går till EU-information och 15 miljoner kronor har avsatts till folkbildningsinsatser. Riksdagspartierna får dela på 30 miljoner kronor.
Den nytillträdde biträdande finansministern, eller ”EMU-ministern”, Gunnar Lund framträdde vid ett antal tillfällen i slutet av förra året. Efter ett eventuellt ja i folkomröstningen eftersträvar regeringen, enligt Lund, att övergången till euro bör ske snabbt, effektivt och säkert. Vissa förberedelser måste redan nu påbörjas. För det första måste folkomröstningen förberedas rent praktiskt. Samtliga partier i riksdagen har deklarerat att de kommer att respektera resultatet i folkomröstningen och vid ett eventuellt ja fattar Riksdagen således beslut om att Sverige ska införa euron. Därefter följer ett antal beslut om lagstiftningsändringar i bl.a. Riksbankslagen och regeringsformen. För det andra måste förhandlingar föras med EU, dvs. övriga medlemsländer, Europeiska Centralbanken och EU-kommissionen, som ska fatta det slutgiltiga beslutet om Sverige uppfyller de ekonomiska och rättliga kraven för ett medlemskap i EMU. För det tredje måste en rad praktiska och tekniska förberedelser genomföras, både inom den privata och den offentliga sektorn.
Debatten har redan tagit fart i media. Många framstående personligheter har givit sin syn på ett svenskt medlemskap i EMU. Argumenten för och emot kommer om vartannat och det kan vara svårt att sätta sig in i frågan. Gunnar Lund är t.ex. positiv till ett valutabyte och sa bl.a. vid Riksdagens debatt den 9 december ”För oss svenskar framstår euron kanske inte som ett fredsmynt, men det är faktiskt så den uppfattas av många ur den generation européer som har personliga erfarenheter av världskrigens härjningar”. Vid ett euroseminarium som anordnats av Statskontoret sa Lund följande ”Enligt min mening är det viktigaste argumentet för att Sverige bör ta steget fullt ut och införa euron av politisk karaktär. Gemensamma problem och utmaningar kräver gemensamma lösningar. Ett aktivt deltagande ger på sikt större inflytande och handlingsfrihet än ett passivt utanförskap. Vi svenskar har allt att vinna på ett tätare europeiskt samarbete i syfte att förbättra tillväxten, utveckla välfärden och stimulera nya jobb”.
Vi kommer att få se otaliga exempel på skönmålningar och skräckpropaganda under de kommande åtta månaderna. Den som vill ha en bra grund att stå på inför det slutliga beslutet den 14 september bör ta fasta på sakliga argument och med ett kritiskt tänkande sätta sig in i denna mycket komplexa fråga.
Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwcglobal.com
Av Ewa Fallenius
ewa.fallenius@se.pwcglobal.com