Balans nr 1 2003

Far–dagen 2002: Revisorn får inte bli en av ”tjejerna eller killarna i gänget”!

Gästtalare på FAR-dagen 2002 var industrimannen Carl Bennet och han inledde sitt anförande med en hyllning till revisorskåren. Han vände sig inledningsvis direkt till åhörarna:

– Jag har haft glädjen av att ha jobbat och byggt saker tillsammans med många av er.

Han betonade vikten av kompetenta och oberoende revisorer, som en av de viktigaste förutsättningarna för marknadsekonomin. Särskilt i en tid där delar av näringslivet har drabbats av en internationell förtroendekris.

– Företag och företagare tvingas konstatera att vi inte alltid lever upp till det förtroende som lagts i våra händer, sa Bennet. Man ska vara trygg med att vi tillämpar god sed och följer lagar. Vi måste visa gott omdöme och vara i samklang med allmänhetens värderingar när det gäller sådant som miljöfrågor och jämställdhet.

Bennet, bl.a. känd för sitt samarbete med Metallordföranden Göran Johnsson, betonade att företagen inte är någonting annat än en integrerad del av samhället och att förtroende alltså är mycket viktigt.

– Förtroende är den mjukvara som håller samman systemet.

I det här arbetet är revisionen den viktigaste hjälpen och stödet, menade han och påpekade också att det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är företagsledningen som är revisorernas verkliga arbetsgivare.

– Revisorerna får aldrig bli för mycket bundis med den som ska revideras, betonade Bennet med skärpa. Man får inte bli en av ”tjejerna eller killarna i gänget”. Ni ägs av ingen och ni har er maktplattform i er auktorisation.

När sedan Carl Bennet utvecklade sin syn på förhållandet företagare-revisor blev bilden något mer komplicerad.

– Vi entreprenörer ligger ständigt på er för att kunna tänja på gränserna, men vi behöver ert motstånd, sa han.

Dialog med styrelsen viktig

Han betonade vikten av kontinuerlig dialog med styrelsen och att revisorerna har ägarnas mandat. Men han underströk också vikten av revisorer som är affärsinriktade och ser möjligheter.

– Det här är mycket viktigt, jag hade inte kunnat bygga upp min företagsgrupp utan mina skickliga revisorer, sa Bennet och apostroferade den avgående FAR-ordföranden Mats Fredricsons roll i sammanhanget.

Bennet hade dock även synpunkter hur revisorernas arbete kunde förbättras:

– När det gäller kommunikationen på olika nivåer är ni inte några världsmästare. Att bara läsa upp revisionsberättelsen är inte optimalt. Men ni håller på att bättra er. Det här handlar också om ett utbildningsansvar gentemot styrelsen: alla måste förstå.

Därefter gick han över att diskutera upphandling och branschens konsult-tjänster. Han menade att det gått en del hysteri i frågan, t.ex. behövs konsulttjänster på skatteområdet som han upplevde som helt legitima.

Osund prutning

– Men upphandlingen måste utvecklas. Det är osunt om ägaren sitter och prutar på granskningen av sig själv. Jag vet hur ledning och styrelsen kan vara stolta över att ha halverat ett revisionsarvode samtidigt som det utvecklas stor aktivitet när det gäller konsulttjänster.

– Vi prutar bort möjligheterna att låta revision utvecklas med god ekonomi. Den goda revisionen kan komma i fara och detta tvingar fram andra verksamheter. Om det blir så är vi fel ute och då uppfyller inte heller revisionen det den ska uppfylla.

Carl Bennet återkom flera gånger till att utvecklingen under den senaste tiden givit revisionsbranschen ett utomordentligt tillfälle att flytta fram sina positioner.

– Revision ska ha status, sa han. Ni måste positionera er för revision. Det måste gå att rekrytera bra folk till revision, det är den som är er kärnverksamhet och det är den ni måste lyfta fram.

Han uppmanade även revisorerna att synas bättre i den allmänna debatten.

Till slut gav han sina synpunkter på framtiden för svenskt företagande och utvecklade sina teser om samarbete med fack och politiker. Han talade om decentraliserade organisationer, betydelsen av närhet till FOU (”utvecklingen för t.ex. Pharmacia är en rysare”) och av att kunna verka i ett samhälle med ökad mångfald.

Och han slutade med en uppmaning till revisorerna att vara med och stödja det nödvändiga arbetet på att skapa långsiktigt och hållbart ägande i företagen.

Av

Bengt Holmquist

och

Åsa Johansson

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...