I slutet av oktober träffades ett avtal om kvalitetskontrollfrågor mellan Revisorsnämnden å ena sidan och FAR/SRS å den andra. Förhandlingarna har förts under lång tid och det är med stor glädje vi nu kan meddela att saken är klar, att enighet har nåtts och att vi tillsammans har undertecknat överenskommelsen.

Nu är ju kvalitetskontroll inte något nytt för ledamöterna i FAR och SRS. Sådan har förekommit i organisationernas regi under åtskilliga år, och överenskommelsen med Revisorsnämnden kommer inte att medföra några märkbara förändringar i sak. Ungefär samtidigt med att denna överenskommelse träder ikraft kommer dock nästa generation av organisationernas kvalitetskontroll att börja tillämpas, och den är i sig grundligare och bättre än den föregående och anpassad till EUs regelverk, se nedan.

Rekommendation om kvalitetssäkring

Bakgrunden till att Revisorsnämnden och organisationerna nu sluter en överenskommelse om kvalitetskontrollen står att finna främst i det angelägna att i Sverige genomföra den rekommendation om kvalitetssäkring av lagstadgad revision som EG-kommissionen utfärdade i november 2000 (2001/256/EG). Vi har identifierat tre viktiga ingångsvärden för att genomföra rekommendationen. Det första är att medlemsstaterna skall se till att de personer som utför lagstadgad revision skall omfattas av ett kvalitetssäkringssystem som skall klara av att kvalitetskontrollera alla revisorer inom en sexårsperiod. Detta kan bygga på en kontroll antingen av aktiva revisorer (peer review) eller av anställda kontrollanter (monitoring). Övervakningen kan utföras av ett branschorgan eller en tillsynsmyndighet. Det andra ingångsvärdet är att kvalitetskontrollsystemet måste stå under Revisorsnämndens tillsyn för att uppfylla både rekommendationens och den svenska lagstiftningens krav. Detta grundar sig på att rekommendationen riktar sig till medlemsstaterna och innehåller ett krav på offentlig övervakning och det i Sverige är Revisorsnämnden som är tillsynsorgan för de revisorer som avses med rekommendationen. Det tredje ingångsvärdet är att det av rekommendationen följer att det skall finnas en direkt koppling mellan den kvalitetskontroll som utförs och det disciplinära påföljdssystemet.

Så för att uppfylla rekommendationens krav har det nu träffats en överenskommelse mellan Revisorsnämnden och organisationerna om kvalitetskontrollen.Överenskommelsen vilar på fyra grundläggande element.

  • Den kvalitetskontroll som utförs av FAR och SRS med avseende på sina ledamöter är anpassad till och uppfyller de krav på innehåll och genomförande som rekommendationen ställer.

  • Revisorsnämnden kvalitetssäkrar den kvalitetskontroll som organisationerna genomför.

  • Revisorsnämnden kommer inte att lägga sådana uppgifter som den fått del av i sin kvalitetssäkring till grund för discipliningripanden mot enskilda revisorer eller byråer.

  • Organisationerna anmäler till Revisorsnämnden när de upptäcker mycket allvarliga eller upprepade brister i en kontrollerad revisors verksamhet.

Lite mer utförligt kan överenskommelsen beskrivas på följande sätt. Organisationernas kvalitetskontroll fortsätter i princip inom ramen för samma organisatoriska uppbyggnad, dvs. den utförs av erfarna och särskilt utsedda och utbildade ledamöter av FAR resp. SRS och kvalitetsbedömningen görs av respektive organisations kvalitetsnämnd. Vad som läggs till är främst ett element av statlig tillsyn, eller kvalitetssäkring, av den kvalitetskontroll som bedrivs av organisationerna bl.a. för att uppfylla kravet på offentlig tillsyn. Den kvalitetssäkringen utförs av Revisorsnämnden. För detta ändamål kommer Revisorsnämnden och organisationerna i samråd att se över riktlinjerna för kvalitetskontrollanternas arbete, samt kriterier för godkännande, checklistor och kompletterande anvisningar till kontrollanterna. Revisorsnämnden kommer också regelbundet att få information från organisationerna om vilka revisorer och byråer som har kvalitetskontrollerats och om utfallet av denna kontroll.

Revisorsnämnden skall vidare kunna genomföra en grundlig kvalitetssäkring av systemet med utgångspunkt i några enskilda fall. Revisorsnämnden får därför i ett antal ärenden – vilka Revisorsnämnden själv väljer ut – tillgång till kvalitetskontrollantens fullständiga dokumentation över sin kontroll och all dokumentation i ärendet som finns hos organisationerna. En på detta sätt fördjupad kvalitetssäkring kommer att ske i ett tjugotal fall per år.

Revisorsnämndens kvalitetssäkring av kvalitetskontrollsystemet syftar till att upprätthålla systemets egen kvalitet. Det är inte meningen att Revisorsnämndens verksamhet i dessa delar skall rikta sig mot enskilda revisorer eller utgöra någon ingång till det disciplinära systemet – kopplingen mellan kvalitetskontrollen och det disciplinära systemet säkerställs på annat sätt. Därför har Revisorsnämnden uttalat att den inte kommer att lägga sådan information om en enskild revisor som framkommer vid kvalitetssäkringen till grund för ett disciplinärt förfarande. Detta innebär att revisorerna kan vara helt öppenhjärtiga i förhållande till kvalitetskontrollanterna och kvalitetsnämnderna utan att behöva frukta att vad som då framkommer leder till discipliningripanden.

Det måste dock, som tidigare nämnts, enligt rekommendationen finnas en koppling från kvalitetskontrollen till den disciplinära funktion som utövas av Revisorsnämnden. Systemet tar hand också om denna fråga. Det sker på följande sätt. Om kvalitetsnämnden – dvs. organisationens eget organ – finner så allvarliga brister eller oegentligheter i en kontrollerad ledamots revisionsverksamhet att detta skulle kunna leda till upphävande av godkännandet eller auktorisationen så skall detta, snarast efter beslut i kvalitetskontrollstyrelsen, anmälas till Revisorsnämnden, som då inleder ett disciplinärt förfarande. Samma sak gäller om andra allvarliga brister kvarstår efter att man har genomfört en s.k. omkontroll hos en revisor som inte blivit godkänd i första omgången. Revisorsnämnden underrättas också om en revisor har vägrat att underkasta sig kvalitetskontroll.

Om å andra sidan Revisorsnämnden, när den genomför sin kvalitetskontroll, dvs. granskningen av något konkret fall i enlighet med det som nyss sagts, skulle stöta på sådana allvarliga förhållanden så begär nämnden en förnyad kvalitetskontroll hos resp. kvalitetsnämnd. Efter en förnyad kontroll, som enligt överenskommelsen skall ske utan dröjsmål, skall kvalitetsnämnden och kvalitetskontrollstyrelsen behandla frågan. Om de allvarliga missförhållandena kvarstår underrättas Revisorsnämnden som då kan ingripa disciplinärt med anledning av underrättelsen.

Några revisorer står utanför både FAR och SRS och är inte heller anställda av någon revisor eller revisionsbyrå inom organisationerna. Dessa omfattas därmed inte av organisationernas kvalitetskontroll. Revisorsnämnden kommer när det gäller dessa att i egen regi behöva genomföra den kvalitetskontroll som krävs för att följa rekommendationen. Vi hoppas att detta kan lösas genom att Revisorsnämnden kan uppdra åt några av organisationernas kvalitetskontrollanter, som är villiga att åta sig detta, att genomföra en motsvarande kvalitetskontroll beträffande några revisorer som inte är ledamöter av FAR eller SRS.

Avslutningsvis vill vi säga att vi är mycket nöjda med att denna överenskommelse har träffats. Den genomsyras av respekt för varandras olika roller och bygger på ömsesidigt förtroende. Genom detta visar vi inte bara att vi har kunnat undvika ett omfattande dubbelarbete på kvalitetskontrollområdet utan framför allt att det finns grund för ett fruktbart samarbete mellan Revisorsnämnden och branschorganisationerna.

Per-Olof Andersson , ordförande i Svenska Revisorsamfundet,

Anders Malmeby , ordförande i FAR, och

Peter Strömberg , Revisorsnämndens direktör.