Balans nr 12 2003

Revisors anmälningsskyldighet vid misstanke om brott: En mer nyanserad debatt om anmälningsskyldigheten, tack!

Det förs en debatt om revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott. En besvärlig fråga är om revisorer kan känna sig som någon slags angivare när de gör anmälningar. En het fråga är om revisorerna ska betecknas som ”slarviga” eftersom de faktiskt gör väldigt få anmälningar. Är skampålen verkligen revisorernas plats i de här sammanhangen?

Vi har träffat personer som vill se en mer nyanserad debatt om revisorers skyldighet att anmäla brott. Det är personer vilkas vardag består av att operativt utreda sådana brott som revisorer kan tänkas anmäla.

Kent Björkdahl och Michael Hoffstedt arbetar som utredare på skattebrottsenheten vid skattemyndigheten i Göteborg. Båda är ekonomer. Båda har tidigare arbetat som kronofogdeekonomer. Kent Björkdahl har också varit auktoriserad revisor i två omgångar, först några år på 70-talet vid Hagströms Revisionsbyrå (nuvarande Ernst & Young) och sedan några år vid sparbanksrörelseägda Sparev. Michael Hoffstedt har tidigare också varit revisor vid Riksskatteverket på 80-talet och sedan arbetat med ekobrott vid skattemyndigheten i Göteborg.

Vill ha samverkan

– Vi har reagerat starkt mot talet om angiveri som förekommit i den allmänna debatten, säger Michael Hoffstedt. Med en sådan debatt ställs revisorerna vid skampålen. De ska inte stå där. Själva vill vi samverka med revisorerna på ett konstruktivt sätt och se framåt för att en besvärlig situation ska kunna bli bättre. Vår egen uppgift som utredare är inte bara att se till att någon blir åtalad. Det är lika viktigt att någon blir friad om det inte ligger något brott bakom. Det krävs en hel del för ett åtal – och i många fall kan revisorn, med sin goda information och dokumentation, hjälpa sin klient.

– Naturligtvis vill vi att revisorerna gör anmälningar i de fall de ska göra det – visst tycker vi det. Men det är inte angiveri.

Fungerande relationer

Det torde vara tämligen klart att revisorer inte anmäler misstänkta brott i den omfattning de borde göra. Men Björkdahl och Hoffstedt anser därför inte att revisorskåren ska hängas ut i massmedierna som ”slarvig”, vilket har skett.

– I de allra flesta fall har revisorn en fungerande relation till klientföretaget och har då också en god kunskap om vad som händer, säger Kent Björkdahl. Revisorn vet då i regel om ett brott kan misstänkas och kan då också göra en stor insats genom att se till att skadeverkningarna undanröjs utan att anmälan görs. Revisorn har enligt lagen två veckor på sig att göra det – och vi tror att det görs i många fall.

– Revisorn har stora möjligheter att genom sin kunskap och kompetens kunna påverka saker och ting i ett tidigt skede, säger Lars-Åke Larsson, chef för skattebrottsenheten i Göteborg.

Avgångsredogörelser och revisionsberättelser

Men det finns fall där revisorn inte har någon väl fungerande relation till klientföretaget.

Skattemyndigheten samlar in orena revisionsberättelser och redogörelser som lämnas av revisorer som avgår under pågående mandatperiod. Detta är en del av den ordinarie skattekontrollen.

Det blir ganska många sådana handlingar på ett år. Och en hel del av dem resulterar i brottsanmälningar från skattemyndigheten.

En utebliven revisorsanmälan om misstänkt skattebrott medför alltså inte nödvändigtvis att ett brott inte blir utrett. Ty skattemyndighetens anmälningar kan på åklagarens begäran resultera i hårdgranskning hos skattebrottsenheten.

Kan påskynda brottsprocessen

Via skattemyndigheternas anmälningar ser man direkt att revisorer inte gjort anmälningar när de troligen borde ha gjort det.

– Här kan man tänka sig att revisorn ibland inte tänker på att en anmälan borde göras, säger Kent Björkdahl. Vi kan se fall där revisorn lämnar in en redogörelse för sin avgång på grund av att det varit omöjligt att ta del av bokföringen. I de fallen tror jag att revisorn oftare borde fundera på att samtidigt skicka in en anmälan. Om det inte finns någon bokföring så är det bokföringsbrott. Det är ju en kraftfull åtgärd som revisorn vidtar genom att avgå från ett bolag liksom det också är att skriva många anmärkningar i en revisionsberättelse. Revisorn kanske inte tänker på att brottsprocessen skulle kunna påskyndas av en anmälan.

Revisorn ligger före

Lars-Åke Larsson framhåller:

– En stor fördel med anmälningar från revisorer är att de kan reagera mycket tidigare än myndigheterna. Skattemyndigheterna måste bland annat avvakta deklarationer och deklarationstidspunkter.

– Ja, en del räkenskapsår slutar redan den 30 april, påpekar Michael Hoffstedt. Det kan hända väldigt mycket från den 30 april och framåt. Blir det konkurs i bolaget ligger den tiden ofta i mörker för myndigheterna. Men revisorn kan finnas med och ligga före hela rättsmaskineriet.

Ingen grå slöja över revisorerna

– Revisionsberättelser lämnar också ibland ganska tydlig information om att anmälningar borde ha gjorts, säger Michael Hoffstedt. Det kan vara grava anmärkningar om svåra brister i bolaget, det kan handla om 13:12-ansvaret (skyldighet att upprätta kontrollbalansräkning) med mera. Då borde en anmälan komma som ett brev på posten. Vi har konstaterat att det inte händer speciellt ofta. Men vi klandrar inte alla revisorer för det. Vi ser det som att detta går att göra bättre framdeles. Vi vill samverka med revisorerna. Nästan alla revisorer gör ett oerhört bra jobb. Det vet vi eftersom vi faktiskt träffar så många revisorer och har så mycket hjälp av dem. Vi kan inte lägga någon grå slöja över denna kompetenta yrkeskår.

Lagen måste få sätta sig

– Lagbestämmelserna om anmälningsskyldighet kom 1999 och de måste få sätta sig, fortsätter Michael Hoffstedt. Alla måste dra sitt strå till stacken – inte bara revisorerna utan också myndigheterna. Vi kan inte bara prata om att det är så hemskt med så få anmälningar och utse revisorerna till syndabockar. Alla måste konstruktivt verka för att det ska bli bättre.

– Och vi tror att många revisorer kommer att känna mer stöd för att anmäla efter hand som lagstiftningen har satt sig, säger Kent Björkdahl.

Juste mot revisorn?

– Vi som arbetar på den på den operativa nivån med de ”hårda” fallen skulle alltså föredra en mer nyanserad bild av debatten om revisorns skyldighet att anmäla brott. Revisorskollektivet ska inte ha oförtjänt mycket stryk för att man ännu inte nått fram med de anmälningar som bör göras. Revisorn ska absolut inte känna sig som angivare. Är en brottslig företagare egentligen särskilt juste mot revisorn? undrar Michael Hoffstedt.

Av Inge Wennberg

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...