Nya standarder för ”Assurance Engagements”
Den internationella revisionsstandardsättaren IAASB har nyligen publicerat en remissversion av nya standarder för ”Assurance Engagements”. Ett mål för detta IAASB-projekt har varit att lägga fast grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt för alla ”assurance engagements”.
I ett förklarande dokument till remissen gör IAASB en historisk beskrivning av standardsättningen inom ”assurance”-området som började med remissversionen av ”Reporting on the Credibility of Information” publicerad i augusti 1997 (jfr revisionsnyheter i Balans nr 5/1999, 8–9/2000 och 8–9/2002).
IAASB beskriver i det förklarande dokumentet också det överskuggande problemet som funnits genom åren i standardsättningen på ”assurance”-området och dess tillämpning i verkligheten. Nämligen att beskriva, göra förståeligt och praktiskt tillämpa ett uttalande i s.k. positiv form respektive s.k. negativ form. Alltså problemet att kommunicera innebörden i respektive typ av uttalande. Som bekant har detta lett till att det hittills inte har funnits någon internationell vägledande standard för ett ”assurance engagement” som utmynnar i den negativa formen av uttalande.
IAASB gör nu efter lång process ett vägval som får konsekvenser för terminologin och som påverkar det sammanhang där uttrycket ”assurance” används. Sålunda förklarar IAASB i det inledande förklarande dokumentet varför man i föreliggande remissversioner
numera talar om ”obtain assurance” och inte ”provide assurance”. Denna ändring innebär att ”assurance”-perspektivet är flyttat från leveransen av tjänsten till produktionen av tjänsten,
inte längre talar om ”level of assurance”. I stället slås fast att ”assurance”-uppdrag utförs på endera av två nivåer, ”audit level” eller ”review level” samt
inte längre talar om ”high assurance” respektive ”moderate assurance”. I stället används uttrycken ”reasonable assurance” respektive ”limited assurance” som inhämtad (jfr ”obtain” ovan) grund för att leverera (jfr ”provide” ovan) ett positivt uttalande respektive negativt uttalande.
Enligt IAASB:s remissförslag delas nuvarande ISAE 100 upp i två dokument:
Ett ramverk, ”International Framework for Assurance Engagements” vars syfte är att definiera och beskriva beståndsdelarna i ett ”assurance engagement” och identifiera de uppdrag där International Standards on Auditing (ISA) respektive International Standards on Assurance Engagements (ISAE) är tillämpliga. Ramverket ger IAASB en referensram när ISA (för revision och översiktlig granskning av historisk ekonomisk information) respektive ISAE (för andra ”assurance”-uppdrag (se (b) nedan)) tas fram. Som en konsekvens av det nya ramverket föreslås att nuvarande ISA 120 upphör att gälla.
ISAE 2000 ”Assurance Engagements on Subject Matters Other Than Historical Financial Information”. Syftet med denna standard är att lägga fast grundläggande principer och viktiga tillvägagångssätt och ge vägledning vid utförandet av ”assurance”-uppdrag som avser något annat sakförhållande än historisk ekonomisk information.
Nå, vilken är (och blir) då till slut innebörden av ”assurance” (frågar inte bara jag utan kanske även den som valt att läsa så här långt)? Ja, det är en som man säger en ”bra fråga”. Det finns förvisso en definition av ett ”assurance engagement” i remissversionen av ramverket och en beskrivning i övrigt av de viktiga egenskaper som karaktäriserar ett sådant uppdrag. Men själva uttrycket ”assurance” är svårfångat och att döma av den nyligen genomförda remissbehandlingen av IAASB:s nya förord är det många som har funderingar kring hur detta uttryck skall förstås och hur det skall översättas och beskrivas på olika språk. (Uttrycket verkar för övrigt inte heller vara entydigt och förståeligt ens för dem som har engelska som modersmål, jfr artikeln ”Double-edged sword” i den engelska föreningen ICAEW:s tidskrift Accountancy January 2002).
FARs revisionskommitté har som bekant inte översatt och publicerat nuvarande IASE 100 på svenska och har därför inte tagit samlad ställning till en svensk översättning och behandling av uttrycket sådant det hittills använts på originalspråket. Men med hänsyn till det vägval i användningen av ”assurance” som IAASB nu till sist gjort i remissversionerna (jfr ovan) är det kanske ingen stor skada skedd att vi inte ägnat stor möda åt svensk standardsättning på området innan vissa grundläggande synsätt tänkts fram, formulerats och blivit föremål för intressenternas synpunkter och kommentarer. Vi har nu till att börja med själva möjligheten att ha åsikter till IAASB om remissversionen av ”assurance engagement”-standarderna. Därefter kan vi ge uttrycket en översättning och en innebörd som leder tankarna rätt och som är i samklang med IAASB:s och intressenternas slutliga syn och hållning. Men innan vi kommer så långt lär det säkert bli en intressant remissomgång om ”assurance” även denna gång!
Uppdatering av uttalandet om revisorns överväganden vid revisionen av små företag
IAASB har uppdaterat sitt uttalande IAPS 1005 ”The Special Considerations in the Audit of Small Entities” (jfr RevU 1005 ”De särskilda övervägandena vid revisionen av små företag”). Uppdateringen avser de nya och ändrade ISA som getts ut sedan mars 1999 fram till mars 2003 (sammanlagt 8 st.). Som bekant är uttalandet ingen standard i sig utan endast en vägledning om de särskilda överväganden som görs när ISA tillämpas vid revisionen av små företag. Som tidigare informerats om (Revisionsnyheter Balans nr 1/2003) kommer småföretagsaspekterna att läggas in direkt i standarderna fr.o.m. de ISA som IAASB ger ut efter mars 2003, vilket innebär att 1005 som självständigt uttalande kommer att försvinna med tiden. IAASB vill nu ha synpunkter på de förändringar som gjorts i 1005 enligt markerade ändringar i remissdokumentet.
IAASB:s remisser med tillhörande förklarande dokument finns på hemsidan. Remissvaren skall vara IAASB tillhanda den 30 juni 2003.
Auktor revisor Lars-Gunnar Larsson
är teknisk sekreterare på FAR.