Revisorsexamen: ”Vi efterfrågar tentandens egna bedömningar och slutsatser i svaren”

Är revisorsexamen för svår? Är provtiden för kort? Klarar man revisorsexamen efter tre års arbete på en revisionsbyrå? Svarar tentanden på frågorna?

Det var några av de frågor som diskuterades när Revisorsnämndens examensråd hade bjudit in representanter för revisorsbranschen (byråer, FAR, Svenska Revisorsamfundet SRS och IREV) för att utbyta erfarenheter av hittills genomförda prov för revisorsexamen och högre revisorsexamen.

Inledningsvis gav Bertil Gandemo deltagarna en snabb överblick över vilka ämnesområden som ingått i proven under femårsperioden. (Se faktaruta nedan.)

Därefter ställde Jan-Erik Gröjer frågan: Vad ska det vara för skillnad mellan revisorsexamen och högre revisorsexamen?

– Det har vi diskuterat mycket i examensrådet. Ska tentanden på högre revisorsexamen kanske, på grund av specialisering, få en möjlighet att välja att svara på exempelvis tre av fyra frågor?

Vissa av de cirka 25 deltagarna tyckte att bedömningsfrågorna skulle få större utrymme i högre revisorsexamen och någon tyckte att vinklingen skulle vara fler komplicerade frågor i högre revisorsexamen.

– Behörigheten för en person som klarat revisorsexamen har förändrats sedan Revisors-nämnden startade proven hösten 1998. Det bör också påverka provet, påpekade Dan Brännström som hittills ansvarat för provkonstruktionen.

Dan Brännström fortsatte:

– När vi gör proven utgår vi från 4–8 exempelföretag som gärna är hämtade ur verkligheten eftersom de fallen är bäst. Under själva konstruktionen har vi i konstruktionsteamet hela tiden avstämningar med examensrådet.

När provet i princip är klart gör en eller flera personer provet så ”skarpt” som möjligt för att testa provet.

Provet för svårt

”Revisorsexamen är för svår” är en synpunkt som kommit fram samtidigt som byråerna upplever ett tryck från de anställda att man vill göra provet efter tre år. Och många skriver kanske fast de inte borde menade någon.

– Det är möjligt att klara revisorsexamen efter tre år. Men det innebär en packad utbildning som följer exempelvis IREVs utbildningsmatris. Dessutom krävs bra handledare som vägleder i bl.a. omdömesfrågor, sa Gunnar Sandsten.

Martin Johansson på SRS menade:

– Det är inte lyckligt att lagen säger en sak och proven kräver en annan. Man bör utgå från att man har rätt att revidera efter tre år. Och systemet förutsätter att man inte slutar att utvecklas efter examen.

– Naturligtvis ska inte examen innehålla för perifiera uppgifter, menade Ulla Nordin Buisman.

Anders Holm berättade vidare att examensrådets utgångspunkt inte är ”Vad kan en genomsnittlig treåring?” när man diskuterar provets innehåll utan att frågan som man ställer sig är ”Klarar den här personen en verklig situation?”.

– Examen är och ska vara en kvalitetsprövning.

Varje prov är 2 x 4 timmar och hittills har proven bara hållits i Stockholm. Senast 10 veckor efter provtillfället ska rättningen vara klar.

– I framtiden kommer det troligtvis vara möjligt att tentera även i Göteborg och Malmö/Lund, sa Gunilla Arvidsson som är ansvarig för administrationen kring proven på RN.

Det är tillåtet att ha med sig alla former av hjälpmedel (böcker, dator m.m.) förutom telefon vid provtillfället. Och man skriver anonymt (för de som rättar). Varje tentand tilldelas ett nummer och RNs kansli parar sedan ihop rätt resultat med rätt namn.

– Det finns genomgående tendenser i proven och det är att det finns stora luckor när det gäller att hantera tentamenssituationen, menade Anders Holm. Men de som väljer att göra om provet klarar sig ofta mycket bättre vid andra försöket.

Några reflektioner som kom fram kring själva tentamenstillfället var:

• Tiden är för kort. Omdöme kräver tid.

• Man är inte van vid att tentera med hjälpmedel.

• Alla hjälpmedel gör att man inte tänker själv.

• Viss tidspress behöver inte vara fel.

• Man kan mycket, men många upplever att de inte får med allt.

Dan Brännström berättade vidare om rättningsförfarandet.

– När vi rättar har vi märkt att många inte svarar på frågeställningen. Tendensen är att inklipp ibland blir alltför omfattande när man har datorn till hjälp. Det är viktigt och bra att referera till de väsentliga lagarna och rekommendationerna, men man behöver inte klippa in texterna i sitt svar. Vi efterfrågar tentandens egna bedömingar och slutsatser i svaren.

De som inte klarar gränsen för godkänt (75 av 100) på proven kan begära förnyad bedömning. Då rättar ”nya ögon” och poängjusteringar kan göras.

Examensrådet bad avslutningsvis byrårepresentanterna att uppmana kommande tentander att läsa de tidigare proven och svarsmallarna (se RNs hemsida) samt tänka på att det är viktigt att besvara frågeställningarna.

Jämförelse mellan innehållet i Revisorsexamen och Högre revisorsexamen. (Källa: Revisorsnämnden. )

Antal tentander i revisorsexamen och högre revisorsexamen. (Källa: Revisorsnämnden. )

Fotnot

Balans hade ett temablock kring ”Utbildning och rekrytering” i nummer 10/2002. Här kan den intresserade läsa mer om revisorsexamen och högre revisorsexamen.

Av Åsa Ehlin