Balans nr 5 2003

FARs nya yrkesetiska regler

Från 1 juli gäller FARs nya yrkesetiska regler. De är uppbyggda som de tidigare och därför relativt korta och koncisa jämfört med det internationella regelverket. De nya reglerna (som återfinns i årets upplaga av FARs Samlingsvolym) presenteras och kommenteras här av Carina Bergman Marcus och Anders Holm.

Yrkesetik är ett idag synnerligen aktuellt ämne. För företag, samhällsinstitutioner och inte minst revisionsbyråbranschen är behovet stort av att det finns stabila förutsättningar för en väl fungerande och i allmänt medvetande accepterad yrkesetik.

Med verkan från 1 juli 2003 gäller FARs nya yrkesetiska regler. De hittillsvarande reglerna har varit hållfasta och fungerat väl under en tjugoårig period. De har varit unikt korta och koncisa i en annars ganska ordrik och inte sällan detaljrik internationell regelverksflora.

De nya reglerna är till stor del uppbyggda på den tidigare strama strukturen och de utgår från de internationella regelverk som utarbetats inom IFAC och EU. De innehåller också den nyheten att de omfattar både god yrkessed och god revisorssed. I denna artikel vill vi ge en bakgrund till varför de nya reglerna har fått sin utformning samt kortfattat kommentera dem.

Etikkommitténs uppdrag från FARs styrelse

När revisorslagen antogs av den svenska riksdagen i slutet av 2001 var Sverige först inom EU med en nationell lag för revisorer och revisorers yrkesetik, baserad på EUs utredningsarbete i samma fråga. Det var i det läget svårt att förutse hur andra EU-länder skulle förhålla sig och styrelsens uppdrag till etikkommittén var att skyndsamt anpassa FARs yrkesetiska regler enligt såväl revisorslagen som EUs utredningsarbete och det då nyligen antagna åttonde kapitlet i IFAC:s yrkesetiska regler.

Etikkommittén arbetade under en kort och intensiv period från senvåren till tidig höst 2002 med omarbetningen och kunde i början av oktober 2002 överlämna ett färdigt förslag till styrelsen.

Etik är inte bara att följa regler

Verkligheten visar att åsikterna om innebörden av god etik och moral varierar. Det är därför svårt att skapa heltäckande och allmänt accepterade normer eller regler som i alla lägen visar hur en individ bör uppträda i en viss situation. Det är inte heller möjligt att förutse alla tänkbara situationer. Det allt snabbare tempot i samhället som ständigt skapar nya och tidigare inte prövade förutsättningar ställer yrkesutövaren inför inte alltid självklara etiska överväganden. Särskilt svårt är det om individen brukar få svar i ett detaljerat regelverk, men i den nya situationen inte finner svar i sådana regler.

Ett i förhållande till detaljregler alternativt synsätt är att skapa vägledningar i yrkesetiska frågor genom att bygga på övergripande principer och precisera dessa för vissa typfall. Den enskilde individen får härigenom tillgång till ett normsystem men måste själv pröva varje enskild situation. Det kräver att individen kan bedöma både de tänkbara konsekvenserna av sitt handlingssätt i en viss given situation och bedöma om de är etiskt godtagbara eller inte.

En invändning mot ett principbaserat normsystem är att det ställer större krav på individens förmåga att handla etiskt. I praktiken har dock principbaserade normsystem fungerat bättre än detaljregler. FAR har redan tidigare tagit ställning för principbaserade normer och det är ingen tillfällighet att FARs hittillsvarande regler har hetat FARs regler till vägledning för ledamots skyldighet att följa god revisorssed.

Den svenska revisorslagen innehåller ett principbaserat ramverk för yrkesetik. IFAC:s yrkesetiska regler och den under 2002 utgivna EG-rekommendationen om revisorers opartiskhet och självständighet inom EU är grundad på en kärna av grundläggande principer. Motsvarande resonemang ligger även till grund för de regelverk som har utformats i USA, men som i praktiken har utformats som ett detaljstyrt regelverk med en rad förbudsregler av kokboksliknande karaktär.

När arbetet med att utforma FARs nya yrkesetiska regler inleddes fann etikkommittén ganska tidigt att det fanns ett starkt behov av att tydliggöra synsättet att god yrkessed utgår från övergripande principer. Det har kommit att betonas redan i inledningen. Det var även viktigt att ledamöterna lätt kunde ta till sig tankarna om principer och sin egen analys. Kommittén fann att de hittillsvarande reglernas korta och raka form skulle så långt möjligt bibehållas. En kort text behåller ofta läsarens koncentration till det viktigaste. De nya yrkesetiska reglerna är därför korta i ett internationellt perspektiv. En tredje fråga som kommittén lade stor energi vid var strukturen. De hittillsvarande reglerna behövde en översyn. Kommittén fastnade för att föreslå att regelverket indelades i tre block, rubricerade Opartiskhet och självständighet, Tystnadsplikt och upplysningsplikt samt Kompetens och yrkesmässigt uppträdande. Sammantaget innehåller regelverket nio regler, med en inledande ”portalparagraf” och med en inledning i vart och ett av de tre blocken samt en anvisning till varje regel.

Internationell anpassning

I förarbetena till den svenska revisorslagen framhålls vikten av att svensk revision samt yrkesetik för revisorer så långt möjligt bör vara internationellt harmoniserade. Det sägs i kommentarerna till lagen att utvecklingen av god revisorssed bör ske med beaktande av det som sker internationellt. FAR och Revisorsnämnden har haft ingående diskussioner under hand om utformningen av de yrkesetiska reglerna, både från ett rent svenskt men även ett internationellt perspektiv.

Liknande tankar om behovet av internationell harmonisering finns i IFAC:s kapitel 8 om yrkesetik och EG-rekommendationen om revisorers opartiskhet och självständighet. Även om det ännu inte finns någon gemensam norm på grund av särdrag i nuvarande nationella lagar kan en ökad harmonisering förväntas. Vid utarbetandet av de nya yrkesetiska reglerna var det dock ännu för tidigt att förutse i vilken takt harmoniseringen skulle genomföras och vilka konsekvenser som skulle uppstå för svenska förhållanden.

Ett alternativ till FARs nya yrkesetiska regler hade möjligen varit att som vissa internationella revisorsföreningar utgå från ett internationellt regelverk, översätta det och infoga de specifika förhållanden som gäller nationellt. FAR fann vid omarbetningen att det var att föredra att hålla fast vid tills vidare separata svenska regler. FARs regler är korta och ger bra överblick utan att läsaren tappar i förståelse. IFAC:s kapitel 8 om yrkesetik och EG-rekommendationen om revisorers opartiskhet och självständighet kom i stället att läggas in som integrerade delar och i svensk översättning. Det innebär att en ledamot är skyldig att beakta de ofta mer detaljerade uttolkningarna av ramverken enligt IFAC och eg vid sin analys av opartiskhet och själständighet. I praktiken kan det ofta gå till så att ledamoten inleder sin analys med revisorslagen och FARs yrkesetiska regler och fortsätter med IFAC:s kapitel 8 och EG-reglerna.

FARs etikkommitté har på sin agenda att följa det internationella harmoniseringsarbetet och vid behov föreslå modifieringar av de yrkesetiska reglerna.

Av Carina Bergman Marcus och Anders Holm

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...