Innehåll

Balans nr 6–7 2003

Offentlig redovisning och ekonomi: Utvecklingsläget inom kommunal redovisning

Kommunal redovisning blev reglerad i lag så sent som 1998 genom lagen (1997:614) om kommunal redovisning, KRL. I samband därmed inrättades också Rådet för kommunal redovisning med uppgift att svara för normering inom ramen för den nya lagen. Redan före tillkomsten av KRL hade redovisningsformerna inom den kommunala sektorn genomgått en snabb utveckling med relativt omfattande förändringar. Denna process inleddes redan i mitten av 1980-talet. Trenden var mycket tydlig. Det handlade om en anpassning till de principer och synsätt som gällde för privat sektor, dvs. bokföringsmässiga grunder. Ett viktigt skäl till utvecklingen var det ökade behovet av en rättvisande, tydlig och begriplig information. Behovet ökade i takt med att kommunernas och landstingens verksamheter blev allt mer omfattande och komplexa. Förändringen genomfördes frivilligt och spontant på sektorns egna villkor och måste betecknas som unik i ett internationellt perspektiv. Idag diskuteras behovet av en liknande anpassning i många andra länder.

Skälet för att kommunal redovisning regleras i en särskild lag är att det finns vissa grundläggande skillnader mellan kommunal verksamhet och näringsverksamhet. För all offentlig, och därmed också kommunal, verksamhet är målet att tillhandahålla service och allmänna nyttigheter. Skatter, statsbidrag och avgifter är de medel, insatsresurser, som används för att uppnå verksamhetsmålen. Inom näringsverksamhet utgör vinst eller avkastning på insatt kapital det primära målet, medan verksamheten är medlet för att uppnå detta mål. En teoretisk konsekvens av att offentlig verksamhet har andra mål än privat näringsverksamhet är att matchningsprincipen inte är helt relevant i kommunala sammanhang.

En ytterligare omständighet av väsentlig betydelse är offentlighetsprincipen som gäller för kommuner och landsting. Kommuner och landsting är en del av den offentliga sektorn och deras existens kan sägas vara garanterad av staten med stöd i grundlag och de har dessutom en grundlagfäst beskattningsrätt. Detta ger, i flera avseenden, kommuner och landsting en särställning. Dessa skillnader kan i vissa fall få konsekvenser även i redovisningen. Några sådana skillnader är beaktade i KRL. Rådets för kommunal redovisning normering innefattar givetvis också sådana områden som är specifika för kommuner och landsting.

Sedan den kommunala redovisningen reglerats i lag – och efter tillkomsten av Rådet för kommunal redovisning – har utvecklingen fortsatt i snabb takt. KRL, som bygger på bokföringslagen (BRL) och årsredovisningslagen (ÅRL), kom dock att i huvudsak bekräfta rådande praxis. KRL medförde således inga omvälvande förändringar för enskilda kommuner eller landsting. Möjligheten attjämföra KRL med BFL och ÅRL innebar emellertid att den tidigare inledda processen att samordna redovisningsprinciperna mellan privat och kommunal sektor tog ny fart. Den normgivning som Rådet för kommunal redovisning svarat för under de senaste åren har i hög grad inriktats på att de relevanta normer som utfärdats av framförallt Redovisningsrådet också ska gälla kommuner och landsting. Detta har medfört att följande av Redovisningsrådets rekommendationer – i princip – även gäller för kommuner och landsting:

  • RR 5 Byte av redovisningsprincip

  • RR 6:99 Leasingavtal

  • RR 12 Materiella anläggningstillgångar

  • RR 15 Immateriella tillgångar

  • RR 16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar

  • RR 21 Lånekostnader

Rådet för kommunal redovisning har dessutom, som Utkast till rekommendation, behandlat RR 5 Redovisning av byte av redovisningsprincip samt RR 21 Lånekostnader. Rådet för kommunal redovisning kommer att gå igenom samtliga övriga av Redovisningsrådets rekommendationer som är relevanta för kommuner och landsting. Vi kommer därvid att bedöma huruvida dessa rekommendationer, i helhet eller till delar, är god redovisningssed även för kommuner och landsting.

Rådet för kommunal redovisning närmar sig nu ett antal viktiga frågeställningar där den kommunala särarten av allt att döma måste prövas och eventuellt ytterligare tydliggöras. Den viktigaste frågan handlar om tillgångsbegreppet samt värdering av tillgångar. Begreppet ”ekonomiska fördelar” är exempelvis inte helt relevant i kommuner och landsting. Inom dessa organisationer måste istället begrepp som servicepotential, kapacitet och samhällsnytta användas. Frågan aktualiseras bl.a. när det gäller nedskrivningar. Som ett uttryck för den kommunala särartens betydelse kan Redovisningsrådets rekommendation nr 17 Nedskrivningar knappast överföras till en kommunal kontext. En konkret fråga i detta sammanhang är om, och hur, ett eventuellt underutnyttjande av servicekapaciteten i en skola ska påverka värdet på skolan. Vidare är kommunernas och landstingens allt mer aktiva engagemang i den regionala utvecklingen i syfte att skapa nytta eller värde för invånarna, ofta i samverkan med andra aktörer, en annan fråga som kan få konsekvenser för tillgångsbegreppet.

Rådets hittillsvarande normering har varit framgångsrik. Av en nyligen genomförd praxisstudie framgår att genomslaget för Rådets rekommendationer har varit relativt gott. Självklart finns förbättringsområden, men i de flesta fall kan ytterligare information och utbildning avhjälpa bristerna. Vi bedömer att kvaliteten på den kommunala redovisningen har förbättrats under de senaste åren och att den idag håller en hög nivå. Därmed uppfylls förutsättningarna för att den kommunala redovisningen ska utgöra ett viktigt beslutsunderlag för de förtroendevalda samt underlag för att utkräva ansvar. Det viktigaste syftet med redovisningen är därmed uppfyllt.

Harald Lindström , ordförande i styrelsen för Rådet för kommunal redovisning.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...