Innehåll

Balans nr 8–9 2003

FARs samlingsvolym 25 år: Många hyllningar när Samlingsvolymen bjöd på 25-årskalas

En försommardag firade FARs samlingsvolym sin 25-årsdag med fest med hyllningstal, buffé och en vacker utsikt över Stockholm från Nobelterrassen. De inbjudna hälsades välkomna av Margareta Damberg (ovan). Sedan hyllades jubilaren i olika tonarter och ur olika synvinklar. Balans ger här korta sammandrag av talen. Själva historien om jubilaren berättade vi utförligare om i förra numret.

”Det var så här det började för 25 år sedan”

Margareta Damberg, VD på FAR FÖRLAG berättade om hur det hela startade. FAR var på den tiden ingen förändringsbenägen organisation och idén möttes med föga entusiasm. Men hon var övertygad om att det fanns bättre alternativ till hemgjorda pärmar och portföljer fulla av papper. Hon såg till att den gavs ut och resten är historia. Namnet blev en lyckträff, konstaterade hon också. Att döpa den till ”Revisorns handbok” hade knappast förbättrat upplagan som sedan länge pendlar mellan 30–35000 exemplar. Och hon sammanfattade: lagstiftning är basen i verksamheten och alla ändringar och tillägg har gjort att Samlingsvolymen hela tiden kunna säljas i så stora upplagor år efter år.

”För många är FAR synonymt med Samlingsvolymen”

Björn Markland, generalsekreterare i FAR och ordförande i FAR FÖRLAGs styrelse talade om hur det varit om Samlingsvolymen inte funnits. Han trodde inte på alternativ med överfyllda pärmar och inte heller på enbart IT-lösningar. Det är en intellektuell utmaning att få ut något vettigt av det som står i boken. Och den utmaningen behöver vi, menade han. Det är FAR som ska göra detta, det blir bättre så, och dessutom har utgivningen skapat goda resurser för den föreningens övriga verksamhet. För många utomstående är dessutom FAR synonymt samlingsvolymen. Han slutade med att gratulera sig själv och andra användare till att den finns.

”Utvecklingen fortsätter vad jag och ni än tycker”

Ragnar Boman, mångårig rådgivare till FAR FÖRLAG funderade över varför Samlingsvolymen blivit så stor – både vad gäller upplaga (”en riktig kioskvältare”) och vad gäller fysiskt omfång. Han trodde att en grundläggande orsak var regelmakarnas (”jag har själv varit med och skrivit regler”) rädsla för att göra fel; för att lämna luckor i regelverken. Då blir det många sidor Samlingsvolym även om man använder liten stil och tunt ”bibelpapper”. Och han menade att det fanns inneboende krafter i detta som gjorde att utvecklingen bara fortsätter vad vi än tycker om det. Så Samlingsvolymen blir säkert ännu tjockare i framtiden, förmodligen behövs det ännu en volym för att klara allt det nya.

”Jag har den nära hjärtat – men inte i innerfickan”

Anders Malmeby, ordförande i FAR, talade om regelsystemets tillväxt under 25 år. Han sa också att han hade Samlingsvolymen nära hjärtat men inte i innerfickan. Han menade att utvecklingen från 150 sidor redovisning i den första utgåvan till sju gånger så mycket idag inte enbart berodde på fler regler utan också på att dessa blivit komplexare. Och det kan hänföras till globaliseringen. I Sverige har också tudelade regelverken (RR för de stora, BFN för de övriga) satt sina spår. Han pekade på flera områden där FAR varit tidigare ute än lagstiftare och andra normgivare, något tydligt kan dokumenteras genom att se på Samlingsvolymer från förr.

”Envis inriktning på kundnytta och en vilja att se möjligheter”

Lorentz Lyttkens, forskare, författare och debattör, inledde sitt anförande med ställa några frågor om Samlingsvolymen: Vad är det för produkt? Var finns den i ekonomin? Vilken kundnytta har den? Så gjorde han några tankeexperiment utifrån begreppet sökkostnad, t.ex. att det i genomsnitt skulle kosta ca 65000 kronor att låta en normalavlönad bibliotekarie hitta en viss bok i två mil lång hylla där böckerna stod i slumpmässig ordning. Att minska sökkostnader är ett fundamentalt tema för alla företag; det kan göras genom att ändra logistiken (bygg ett runt bibliotek!) och framför allt genom att förbättra ”informationsarkitekturen” med söksystem och annat. FARs samlingsvolym har, menade han, en påtaglig släktskap med det nya biblioteket där det går snabbt att finna böckerna. Hade inte minskningen i sökkostnad för revisionsbyråer och andra varit ”hyggligt dramatisk” hade Samlingsvolymen inte blivit den stora framgången.

Han tog avslutningsvis också upp ett annat tema: hur Margareta Dambergs arbete med Samlingsvolymen på många sätt var ett klassiskt läroboksfall i entreprenörskap. I detta fall dessutom i ett sammanhang där man kanske inte direkt väntar sig sådant. Den envisa inriktningen på kundnyttan och viljan att se möjligheter där andra mest såg problem hade med tiden skapat ett förlag med ”synnerligen respektabel omsättning”, påpekade Lorentz Lyttkens.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...