Innehåll

Balans nr 8–9 2003

Europa-frågor: EUs framtidskonvent – få känner till dess innehåll

Jag har tidigare rapporterat om EUs framtidskonvent som startade under våren 2002. Konventet fick i uppdrag att utarbeta förslag till tre grundläggande teman:

1) Hur kan man på nytt föra medborgarna närmare det europeiska projektet och de europeiska institutionerna? 2) Hur kan man strukturera det politiska livet och det europeiska politiska utrymmet i en utvidgad union? 3) Hur kan man bygga ut unionen till en stabiliserande faktor och en referenspunkt i en ny världsordning?

Konventet lade i slutet på juli fram ett utkast till fördrag om upprättande av en konstitution (”grundlag”) för EU, vilken i korta drag innehåller:

  • förslag till en bättre fördelning av unionens och medlemsstaternas befogenheter,

  • en rekommendation att fördragen slås samman och att unionen tilldelas status som juridisk person,

  • en förenkling av unionens instrument för åtgärder,

  • åtgärder för att öka demokratin, öppenheten och effektiviteten i Europeiska unionen genom att utveckla de nationella parlamentens bidrag till det europeiska projektets legitimitet, förenkla beslutsprocessen och se till att de europeiska institutionerna arbetar på ett öppnare och mer överskådligt sätt,

  • åtgärder för att förbättra strukturen på var och en av de tre unionsinstitutionerna (Rådet, EU-kommissionen och Europaparlamentet) och stärka deras roll, bland annat med beaktande av utvidgningens konsekvenser.

I en undersökning om kunskapen om EUs framtidskonvent bland invånarna i EUs nuvarande och nya medlemsländer framkommer att svenskarna vet mycket lite om slutsatserna från detta konvent. Bara 31 procent har någon gång hört talas om konventets arbete, jämfört med EU-genomsnittet på 45 procent (inklusive utvidgningsländerna). När det gäller texten med konventets slutsatser ligger svenskarna i botten. Bara 10 procent vet vad den handlar om.

Andelen som känner till konventet bland invånarna i EU och utvidgningsländerna har visserligen ökat från 30 procent från i mars i år till 45 procent, men fortfarande är det 55 procent som aldrig hört talas om konventet, och 52 procent som inte känner till dess innehåll. De som är bäst informerade är greker, luxemburgare och finländare. I Grekland känner 81 procent till konventet, i Luxemburg 66 procent och i Finland 65 procent.

I oktober inleder EU en ny regeringskonferens (Intergovernmental Conference) där konventets förslag till fördrag ska diskuteras och förhandlas. Den svenska riksdagen kommer troligen att fatta ett beslut om Sveriges ståndpunkt i november. Det är möjligt att vissa länder väljer att folkomrösta om innehållet, medan andra länder låter dess parlament avgöra frågan. Det nuvarande ordförandelandet, Italien, hoppas på att kunna slutföra förhandlingarna redan i december för att få ett nytt så kallat Romfördrag, men det ser i dagsläget inte ut som om den tidtabellen kommer att hålla.

Utkastet till fördrag om upprättande av en konstitution finns att läsa på EU-kommissionens hemsida: <http://www.europa.eu.int>

Civ. ek. Ewa Fallenius

arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till

ewa.fallenius@se.pwcglobal.com