Under 2004 kommer en hel del förändringar att ske inom den Europeiska Unionen. Antalet medlemsländer ökar, vi får ett nytt Europaparlament och en ny EU-kommission. Det kan också bli aktuellt med val av en EU-president och en utrikesminister.

Från och med årsskiftet är det Irland som är ordförandeland inom EU. Irland hade tänkt satsa på sysselsättningsfrågor, men kommer att få ägna mycket tid åt annat. Den första tunga uppgiften för den irländske premiärministern Bertie Ahern blir att slutföra förhandlingarna om en ny grundlag inom EU. Förra ordförandelandet, Italien, hoppades på ett nytt Romfördrag, men förhandlingarna bröt samman vid toppmötet som hölls i december.

Den 1 maj får EU tio nya medlemsländer. Det ska firas ordentligt i Dublin, dit ledare från alla EUs 25 medlemsländer ska inbjudas. EU har aldrig tidigare anslutit så många nya medlemsländer vid ett och samma tillfälle. Det är således ett nytt kapitel i EUs historia som påbörjas med många nya utmaningar.

I juni blir det val till Europaparlamentet. Då ska svenskarna välja vilka som ska representera oss på Europanivå. I det nya förslaget till en ny EU-grundlag ingår ökad makt till Europaparlamentet, vilket gör att intresset för denna institution kan öka. Europaparlamentet upplöses den 1 maj och det nya parlamentet är inte på plats förrän i september. Det innebär att EU-kommissionen inte kan lägga några nya förslag under denna tid, vilket gör att ”EU-maskineriet” till stor del blir förlamat under en lång period av året.

I november avgår den nuvarande EU-kommissionen för att ge plats för en ny där 25 kommissionärer, en från varje medlemsland, ska ingå. Det troligaste är att den nuvarande ordföranden, italienaren Romani Prodi, blir utbytt. Tidigare har flera gamla regeringschefer blivit tillsatta, men enligt irländska regeringskällor behövs ”en teknokrat som har unionens politiska ledares förtroende och inte en politisk koloss”. På toppmötet i juni ska medlemsländerna enas om en ny kandidat. Vad som händer med den svenska kommissionären, Margot Wallström, är fortfarande osäkert. Vissa rykten gör gällande att Göran Persson vill byta ut henne, trots en mycket bra arbetsinsats, men ingenting är klart.

I förslaget till ny grundlag ingår att välja en EU-president och en utrikesminister. Det finns flera heta kandidater till presidentposten. Dit hör bland annat Spaniens premiärminister José Maria Aznar och Finlands förre statsminister Paavo Lipponen. Göran Persson hade kunnat vara en kandidat till posten, men i och med Sveriges nej till euron är han troligen inte längre aktuell.

En diskussion om ett EU i två hastigheter, ett så kallat A- och B-lag, har blossat upp. Romani Prodi har i en intervju sagt att ”det kan bli oundvikligt om EU-ledarna misslyckas med att enas om en ny grundlag för unionen i år”. Det är framför allt Frankrike och Tyskland som anser att det kan bli nödvändigt att några länder går före och fördjupar samarbetet inom vissa områden. Denna syn förkastas dock helt av Bertie Ahern som i en fransk tidning sagt att ett delat EU skulle kunna skada den solidaritet och sammanhållning som finns idag. Den irländske premiärministern kommer så snart som möjligt att ha enskilda samtal med ledarna inom EU för att diskutera denna och andra mycket viktiga frågor.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers enhet ”New Europe” med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwcglobal.com