Balans nr 1 2004

Nytt nätverk för kvinnliga revisorer bildades efter IREV-seminarium

Kurs för bara kvinnor? kan det vara någonting? Inte skall man väl dela upp det? Eller – skall man? Tänk vilket liv det skulle bli om man hade en kurs för bara män.! Både deltagare och kursledning kunde vittna om många olika reaktioner på IREVs inbjudan till Växtkraft-seminariet i Budapest i november, men fulltecknat hade det i vart fall snabbt blivit.

Deltagarna var i olika åldrar, kom från olika delar av landet och såväl små som stora revisionsbyråer. Mer än hälften drev egen eller delägd byrå. Lärare var Ewa Helzén (godkänd revisor) och Christine Stålhammar (auktoriserad revisor).

Förutom ”hårda” ämnen som nya RS och orena revisionsberättelser utlovade kursbeskrivningen ett kvinnligt perspektiv och skapande av nätverk för framtiden. Det blev verkligen några minnesrika dagar med massor av glada skratt, nya bekantskaper, prestigelöst erfarenhetsutbyte och en entusiastisk diskussionslystnad – och det är bara att konstatera: Visst diskuterar vi kvinnor friare när männen inte är med.

Fakta om yrkeslivets genusaspekt

Många tyckte nog att seminariets höjdpunkt var halvdagsföreläsningen med iranskan Banu Golesorkhi från konsultfirman Pharos International i Bryssel. Rubriken var ”Myths & Realities of Gender Differences at Work”, och Banu hade många intressanta budskap att förmedla – t.ex. att i näringslivet är det bara kvinnor som har kön! Att vara man är norm.

I de flesta europeiska länder är andelen universitetsutbildade kvinnor mycket hög, men de praktiska förutsättningarna för män och kvinnor att satsa på karriären är olika. En undersökning av europeiska chefers levnadsförhållanden har visat att av männen är 95 % gifta, 90 % har barn, och bara 26 % har en partner som arbetar heltid. Motsvarande siffror för kvinnor är 75 % gifta, 63 % har barn, och 73 % har en heltidsarbetande partner (dvs. i princip alla som inte är singlar).

En annan undersökning gällde identifikationen med företaget. Av de tillfrågade männen kände sig 93 % inkluderade och delaktiga i företagskulturen på sin arbetsplats. Motsvarande siffra för kvinnorna var endast 34 %! Visserligen är sådana här undersökningar generaliserande, men en intressant frågeställning är ändå om det skulle kunna vara så att 2/3 av kvinnorna inom revisorskåren känner sig främmande inför byråns företagskultur?

Glastak och glasväggar

Det s.k. glastaket, genom vilket kvinnor inte kan avancera, har länge varit ett begrepp, men man kan även prata om glasväggar. Om man ser organisationen, t.ex. en revisionsbyrå, som en pyramid består botten av assisterande personal som till övervägande del utgörs av kvinnor. I pyramidens mitt går karriärvägar som leder till toppen, men glastaket hindrar de flesta kvinnor att nå hela vägen fram. Vid pyramidens sidor finns emellertid karriärvägar som aldrig kan leda till toppen – de går utanför glasväggarna – och som ofta väljs av kvinnor: T.ex. arbete med utbildning, personalfrågor och inom revisionsbranschen ”mindre flådiga” uppdrag.

Vilken typ av revisionsuppdrag man som kvinna skall välja att arbeta med om man vill nå toppen är dock en öppen fråga. Är man anställd på en stor byrå och arbetar med mindre uppdrag kan man kanske visserligen få bli påskrivande revisor i dem, men karriärvägen torde nog ofta ligga utanför glasväggen inte bara för kvinnor utan även för många män. Kvinnliga kvalificerade revisorer som arbetar med stora uppdrag är visserligen inne på en karriärväg som leder till toppen, men här ger sig glastaket tillkänna och kvinnorna blir sällan påskrivande revisorer på dessa uppdrag utan ikläs rollen som assistenter åt de manliga ansvariga revisorerna.

Kvinnors beteende och ansvar

Alla snedfördelningar mellan män och kvinnor kan emellertid inte skyllas på männen: Vi kvinnor har också ett eget ansvar att sätta upp mål och försöka ta oss till dem. Banu Golesorkhi menade att kvinnor generellt sett är dåliga på att tala om vilka befattningar vi är intresserade av. Kvinnor tror att ett väl utfört arbete är avgörande och väntar tills dess att någon ”upptäcker” oss och frågar om vi vill avancera. När frågan väl ställs blir dock svaret ofta nej – för att kvinnan tror att hon inte kommer att kunna prestera ett fullgott arbete. Män har mera självförtroende i liknande situationer och tackar ja, förvissade om att kommer dag så kommer råd.

På seminariet konstaterades att kvinnor måste våga avbryta manliga monologer när talarlistan inte fungerar, och ta plats i rummet och i mötessituationer. Kvinnor behöver mera än män lära sig retorik och talteknik.

Men det är trots allt inte enbart kön som definierar grupper. Banu Golesorkhi talade även generellt om minoriteters inverkan på grupper. Om en homogen grupp utökas med en annan sorts individ än majoriteten ändras attityderna och interaktionen inom gruppen. Sällar sig en kvinna till en manlig grupp påverkas gruppen och tvärtom. Detsamma gäller om två färgade ansluter sig till en vit större grupp. Kommunikationen ändras inom gruppen och trots att avsikterna är de motsatta, känner sig den färgade minoriteten ofta kränkt och illa behandlad!

Nu har vi ett nätverk!

Vi reste hem med många goda minnen i bagaget, ny lärdom och nya vänner.

Viktigt för framtiden är den bestående kontakten mellan deltagarna för både erfarenhetsutbyte i yrkesfrågor och stöd och ”peppning” i livets valsituationer.

Nu har vi en egen chatplats på IREVs hemsida, där kontakten lätt kan upprätthållas. Och till alla er som inte var med den här gången: Det blir ett nytt IREV-seminarium i höst!

Text: Godkänd revisor Margot Benisch

är verksam vid Rödl & Partner Revision AB. Auktor revisor

Kristina Anderson

är verksam vid BDO Revision Kristina Anderson AB och medverkade senast i Balans nr 2/2003.

Vi som var med:

Kristina Anderson – Lund, Margot Benisch – Stockholm, Barbro Berglund – Jönköping, Kerto Birgersson – Västerås, Eva Blank – Stockholm, Helen Jansson – Stockholm, Astrid Jansson – Stockholm, Pia Jeppsson – Helsingborg, Barbro Johansson – Stockholm, Yvonne Kylborn – Linköping, Margareta Larsson – Sollentuna, Ann-Lis Lexryd – Staffanstorp, Kerstin Lindgren – Kalmar, Katarina Ljungqvist – Helsingborg, Yvonne Lundin – Karlskrona, Eva Lundström – Stockholm, Eva-Britt Nilsson – Stockholm, Marit Persson – Hässleholm, Monica Åström – Åmål, Ewa Helzén – Stockholm, Christine Stålhammar – Malmö, Christina Sahlin – Stockholm.