I månadsskiftet september–oktober anordnade Svenska revisionsakademin i samarbete med IREV Den första akademiska redovisnings- och revisionskonferensen på Uppsala universitet. Konferensen riktade sig till doktorander, lärare och forskare inom redovisning och revision samt till akademiskt intresserade praktiker inom redovisning och revision. – Grundtanken är att bygga upp ett nätverk inom redovisning och revision med akademiska förtecken, säger Jan-Erik Gröjer, professor vid Uppsala universitet och ordförande i Svenska revisionsakademin.
Genom att diskutera och bilda nätverk kring frågor som rör undervisning i redovisning och revision, forskning om redovisning och revision och den praktiska tillämpningen av redovisning och revision hoppas Revisionsakademin att konferensen ska bidra till att höja den professionella kvaliteten. Konferensen lockade totalt 90 deltagare. Majoriteten var akademiker från landets högskolor och universitet men bland deltagarna märktes även yrkesverksamma revisorer och representanter från myndigheter som Revisionsnämnden och Ekobrottsmyndigheten.
– Det här är ju tillämpade ämnen så det är väldigt trevligt att det var en blandning av människor, både från den akademiska världen och från den praktiska sidan, säger Jan-Erik Gröjer.
– Det stora antalet deltagare tyder dessutom på att det finns ett stort behov av den här typen av diskussioner, tillägger han.
Konferensen pågick i två dagar och innehöll både föreläsningar och gruppsessioner som behandlade aktuella frågor inom redovisning och revision.
EU-kommissionens hantering av IAS 39
Konferensens stora dragplåster var Geoffrey Whittington, professor och styrelseledamot i IASB. Under ett par timmar utfrågades han av deltagarna i konferensen. Frågorna spände över ett brett fält, från hur IASB är organiserat och styrt av sina huvudmän till om det av kvalitetsskäl behövs konkurrerande organisationer för standardsättning. Whittington uttryckte bland annat en oro över det politiska tryck som IASB utsätts för, inte minst i samband med IAS 39. Han tog upp frågan om inte EU de facto har inrättat ett nytt standardsättningsorgan, en överprövning av IASBs rekommendationer, om EU-kommissionens lyfter ur vissa delar av IAS 39. Han diskuterade även huruvida processen kring IAS 39 utgör ett enstaka fall, eller är det början på ett nytt sätt att hantera föreslagna standards.
Bland de inbjudna gästerna på konferensen fanns även FARs generalsekreterare Dan Brännström och SRS:s vd Martin Johansson. De talade om revisorsrollen i spåren efter den senaste tidens skandaler.
– Vi förde bland annat en diskussion om revisorns oberoende – ett uttryck som har blivit något av ett modebegrepp. Men jag menar att det är viktigare att revisorn har integritet och vågar stå upp för sin uppfattning och ifrågasätta än att han eller hon är oberoende i teknisk mening, säger Dan Brännström.
Den första akademiska redovisnings- och revisionskonferenser blir inte den sista. Deltagarna beslöt att konferensen skall hållas vartannat år och nästa gång preliminärt vid Linköpings Universitet. Till dess kommer bland annat en lista med problem inom redovisning och revision som det bör forskas kring tas fram.
– Vi hoppas på att blandningen mellan akademiker, nu ett 70-tal, och akademiskt intresserade praktiker, nu ett 20-tal, fortsätter. Den korsbefruktningen är både önskvärd och nödvändig inom ett tillämpat kunskapsområde, säger Jan-Erik Gröjer.