Balans nr 10 2004

Aktuell information

Remissvar

Balans publicerar under denna vinjett utdrag av FARs ställningstagande till remisser. Remissvaren i sin helhet finns på FARs hemsida www.far.se

Till Justitiedepartementet

Justitiedepartementets promemoria ”Nya EG-regler om förvaltningsberättelsens innehåll” (Ju2004/6081/L1)

FAR tillstyrker de förändringar i ÅRL (årsredovisningslagen), ÅRKL (lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag) och ÅRFL (lagen om årsredovisning i försäkringsföretag) som föreslås i Justitiedepartementets promemoria.

Enligt FARs bedömning är det synnerligen angeläget att Justitiedepartementets översyn av olika gränsvärden som förekommer i redovisningslagstiftningen kan ges hög prioritet så att mindre svenska företag åläggs informationskrav som är harmoniserade med de krav som ställs på konkurrerande företag av samma storlek inom EU.

Till Justitiedepartementet

Svensk kod för bolagsstyrning (SOU:46)

Se artikel sid 7 i detta nummer av Balans.

Till Justitiedepartementet

Näringslivet och förtroendet (SOU 2004:47)

FAR avgränsar sitt yttrande till att avse de kapitel i kommissionens betänkande som behandlar Bolagsstyrning (kap. 5) respektive Finansiell rapportering och revision (kap. 8).

Bolagsstyrning [kap. 5]

FAR har i särskilt yttrande (bilaga) lämnat synpunkter på och kommenterat det förslag till Svensk kod för bolagsstyrning (SOU 2004:46) som lämnats av den s.k. Kodgruppen. FAR hänvisar till detta yttrande men vill därutöver framhålla följande såvitt avser den framtida förvaltningen av koden.

Förtroendekommissionen föreslår att en ideell förening, ”Kollegiet för svensk bolagsstyrning”, bildas för att långsiktigt ”äga” och förvalta koden. Av skäl som närmare utvecklas i betänkandet föreslår kommissionen att ett antal organisationer och organ från det privata näringslivet samt staten skall stå bakom den ideella föreningen. Vad beträffar statens medverkan sägs att staten bör medverka dels i egenskap av Sveriges enskilt största företagsägare, dels för att ge verksamheten en bred samhällsförankring och legitimitet. Även om FAR delar uppfattningen att dessa skäl är viktiga att beakta när sammansättningen av det nya organet bestäms hyser FAR på principiella grunder stora betänkligheter mot statens medverkan.

Förtroendekommissionen motiverar statens medverkan även med att staten skulle få insyn i och kunna påverka innehållet i självregleringen, vilket skulle kunna minska risken för överdrivet långtgående lagstiftning inom detta område. FAR anser snarare att detta syfte talar mot statens medverkan i självregleringen, eftersom det skulle skapa osäkerhet om statens roll som normgivare. Enligt FARs uppfattning kan och bör samma resultat uppnås med andra medel, utan att man behöver kompromissa om det gränssnitt mellan självreglering och offentlig reglering som gäller i dag.

...

Enligt FARs uppfattning skulle statens medverkan i ett självreglerande organ på området för bolagsstyrning vara olyckligt, inte minst genom den osäkerhet om rollfördelningen i normgivningen som detta skulle innebära. En redan i dagsläget framförd kritik mot den föreslagna bolagsstyrningskoden är att den delvis överlappar bestämmelserna i aktiebolagslagen, men med delvis andra formuleringar. Även om detta inte varit avsikten finns därför en uppenbar risk för att koden och lagstiftningen i vissa delar kan komma i konflikt med varandra. Att staten i ett sådant läge skulle ”sitta på båda stolarna”, inte minst genom att delta som uttolkare av koden, skulle skapa en osäkerhet på såväl marknaden som bland allmänheten. Detta kan leda till att tilltron till självregleringen minskar. I sammanhanget får också vägas in ett av kodens angivna syften, nämligen att till utländska investerare på ett överskådligt sätt ge en samlad bild över det svenska systemet för bolagsstyrning, och därmed öka kunskapen om och förtroendet för svensk bolagsstyrning. Detta skulle kunna främja det svenska näringslivets möjlighet att attrahera utländskt riskkapital. FAR tror sig på goda grunder kunna anta att detta syfte motverkas om staten mer aktivt deltar i förvaltningen av koden, på grund av den otydlighet detta skapar om rollfördelningen med avseende på den svenska normgivningen.

Finansiell rapportering och revision (kap. 8)

Flertalet av frågorna i detta kapitel av betänkandet behandlas också i Kodgruppens förslag till bolagsstyrningskod och har kommenterats av FAR i yttrandet över det förslaget. Som komplettering till vad som framförts i det sammanhanget vill FAR nämna följande.

Förtroendekommissionen föreslår att det bör införas krav på att styrelsen rapporterar i årsredovisningen om hur den interna kontrollen är organiserad och att denna rapport granskas av bolagens revisorer. FAR tillstyrker detta förslag och vill särskilt framhålla betydelsen av att detta krav omfattar alla noterade bolag utan undantag. Införandet av internkontrollrapporteringen är av största vikt när det gäller att skapa förtroende för bolagens verksamhet. FAR är därför beredd att medverka i arbetet med att ta fram en vägledning för tillämpningen av ramverk för intern kontroll samt att ta fram regler för revisorernas granskning av styrelsens rapportering om den interna kontrollen.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

Till Finansdepartementet

Lagrådsremiss om räntebeläggning av periodiseringsfonderna (Fi2004/4375).

FAR avstyrker förslaget.

Förslaget leder till en ökad komplicitet av skattesystemet. Detta innebär stora nackdelar, särskilt för mindre företag som inte har tillgång till samma resurser och kompetens som de större företagen.

Om det finns skäl till att öka skatteuttaget i företagssektorn genom en försämring av reglerna för periodiseringsfonder bör detta enligt FAR ske genom en sänkning av procentsatsen för avsättning till periodiseringsfonder.

To D9 Comment Letters IASB

IFRIC Draft Interpretation D9 – Employee Benefit Plans with a Promised Return on Contributions or Notional Contributions

FAR fully support the arguments for a defined benefit plan approach set out in ED 9 and also concur that specified changes in the liability that depend on future asset returns be treated as actuarial gains or losses. To better illustrate this in the numerical example, we would, however, have preferred the example to show the effects of applying the corridor approach.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

T0D8 Comment Letters IASB

Comment Letter on IFRIC Draft Interpretation D8 Members’ Shares in Cooperative Entities

FAR appreciates the IFRICs willingness to provide guidance in this area.

Overall we consider the draft interpretation to be consistent with the principles of IAS 32. We agree that applying the principles of IAS 32 to co-operative entities is difficult, and appreciate IFRICs effort in making these principles understandable in cooperative entities. However, our opinion is that the draft implies that a too strong focus is placed on the form of the members’ shares, and not on the substance of the members’ shares. The form is governed by local law, regulations and an entity’s governing charter. This may be contradictory to the purpose of issuing specific guidelines in this area. There is an obvious risk that these guidelines will not resolve the issues they were intended to address. Therefore, we encourage the IASB to reconsider this draft interpretation and instead include this specific issue in an improvement project regarding IAS 32.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

To Director of Standards for SMEs IASB

Discussion Paper Preliminary Views on Accounting Standards for Small and Medium-sized Entities

The Discussion Paper brings up the fundamental question of whether the IASB should develop special financial reporting standards for SMEs. The majority of all entities in the world are small or medium-sized entities, no matter how small or medium-sized is defined. These entities often find it difficult or very costly to apply full IFRSs. Furthermore, some of the IFRS information might not be relevant for or used by the users of financial statements of smaller entities.

In light of the present objectives of both the IASC Foundation and the IASB, FAR finds it doubtful that IASB really should be the standard setter for the SMEs. These objectives clarify the focus of efforts to develop global accounting standards for use in capital markets. For a significant portion of the SMEs this has limited relevance. Therefore, FAR doubts that IASB should use its resources to be the standard setter to develop standards for SMEs.

Läs remissvaret i sin helhet på <http://www.far.se>

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...