För sex år sedan påbörjade Adam Diamant arbetet med sin doktorsavhandling om revisorns oberoende – ett ämne som blev allt hetare under resans gång. Enron, Parmalat och Sarbanes-Oxley Act är bara några av de händelser och begrepp som det rapporterats flitigt om i media de senaste åren och där oberoendefrågan varit central. Och i våras, i avhandlingens slutskede, kom EU-kommissionens utkast till det åttonde bolagsdirektivet.

– Materialet blev snabbt rättshistoria så det gällde att hänga med och vara uppdaterad hela tiden, säger Adam Diamant.

Innan Adam Diamant började arbeta med avhandlingen var han anställd av Revisorsnämnden under närmare ett års tid och skrev en rapport som bland annat handlade om revisionsverksamhetsbegreppet. När det sedan var dags att välja ämne för avhandlingen föll valet på revisorns oberoende.

– Jag hade arbetat med det här i elva månader och gjort djupstudier så jag bestämde mig för att fortsätta med oberoendefrågan. Jag har fått mycket hjälp från både Revisorsnämnden och branschen, på så sätt har arbetet hela tiden varit nära kopplat till praktiken, vilket har varit viktigt för mig och gjort det väldigt spännande och roligt, säger Adam Diamant.

Olika behov för olika bolag

I avhandlingen (presenteras närmare på nästa sida) undersöker Adam Diamant den svenska oberoenderegleringen på revisorsområdet. Bland annat behandlas revisionens och oberoenderegleringens funktion.

I slutet av avhandlingen gör Adam Diamant en skiss över hur reglerna kan komma att förändras i framtiden. Bland annat menar han att det finns starka skäl att hålla isär generella oberoendefrågor och oberoendefrågor som hänför sig till intressen i det svenska näringslivet och värdepappersmarknadens utveckling.

– Man måste inse att behoven är olika för olika typer av bolag och i framtiden bör man beakta skillnaden mellan större aktiebolag av allmänt intresse och små levebrödsbolag inom ramen för den generella oberoenderegleringen, säger Adam Diamant.

Han menar att det rådande synsättet i Sverige, med samma associationsrättsliga krav på oberoende revision för alla typer av aktiebolag, försvårar regelutvecklingen på revisorsområdet.

– Min tolkning är att en effektiv reglering förutsätter en i grunden ändrad syn på oberoenderegleringen, med en bas av allmänna regler och en påbyggnad för bolag som är av allmänt intresse, säger han.

Han påpekar dock att det finns en hel del som talar emot införandet av en sådan modell. Exempelvis har regeringen förespråkat en annan linje. Bland annat i promemorian ”Några frågor om revision” från 2003 står det att minimikraven när det gäller revisorers oberoende bör vara desamma i alla slag av företag.

På sikt tror dock Adam Diamant att revisionsplikten för små bolag kommer att avskaffas.

– Vi kan skärpa kraven på oberoende för revision av alla bolag men frågan är vilka konsekvenserna blir. Det är nämligen möjligt att hävda att nyttan kan bli densamma om kompetensen istället sätts in för att hjälpa de små bolagen med framställandet av en korrekt redovisning. På sikt bör man därför fundera på att undanta dessa bolag från den obegränsade revisionsplikten. Pernilla Halling

Pernilla Halling