Innehåll

Balans nr 2 2004

Dags att avskaffa revisionsplikten för små företag?

Är det dags att avskaffa revisionsplikten för mindre företag? Kritiken är på många håll hård mot planerna på ett absolut förbud mot kombinerade redovisnings- och revisionsuppdrag i motsats till nuvarande regler som innebär byråjäv bara vid biträde med grundbokföringen.

Förslaget om ett utvidgat redovisningsjäv lades fram i Justitiedepartementets promemoria Några frågor om revision.

Förslaget föranledde ett antal remissinstanser att föreslå en utredning om revisionspliktens vara eller icke vara i de mindre företagen. Tas plikten bort återstår ju ingen revision att vara jävig mot.

Balans har diskuterat saken med fyra personer:

Stefan Persson, ansvarig för Ernst & Youngs nationella revisionsverksamhet, ger klart besked: han tycker personligen att revisionsplikten kan tas bort för mindre företag – alla behöver en revisor, men alla behöver inte revision.

Peter Bodin, vd i Lindbergs Grant Thornton, en byrå som starkt framhåller en inriktning på ägarledda företag, anser att ett stopp för kombiuppdrag genast aktualiserar en diskussion om revisionspliktens vara eller icke vara.

Gunvor Engström, vd hos Företagarna, säger att en företagare har två viktiga vänner och rådgivare: revisorn och bankkontakten. Det blir krångligare och dyrare om dagens revisorsrelation delas upp på två företag.

FARs generalsekreterare Dan Brännström är försiktigt optimistisk beträffande möjligheten att det inte blir något utvidgat redovisningsjäv. Förslaget strider mot regeringens strävan att förenkla för företagen.

Vi återger också det interpellationssvar i byråjävsfrågan som justitieminister Thomas Bodström nyligen gav i riksdagen.

Det utvidgade byråjävet var en del i Justitiedepartementets promemoria. Förutom byråjävet innehöll promemorian bl.a. också förslag om revisionsberättelsens innehåll och form samt om revisorns mandattid.

Den fortsatta beredningen av ärendet pågår just nu inom departementet. Den preliminära arbetsplanen går ut på att en proposition till riksdagen läggs före sommaren.

Detta under förutsättning att arbetet går ”som på räls”, säger departementsrådet Sten Andersson till Balans.

Om en proposition läggs före utgången av maj månad finns det förutsättningar för riksdagsbeslut under hösten och ikraftträdande vid årsskiftet.

Men det är inte alls säkert att det går så fort. De politiska ställningstagandena är inte klara och de kan ta tid.

Det är inte heller säkert att alla frågorna i den ursprungliga promemorian behandlas i en och samma proposition. Det är inte osannolikt att byråjävsfrågan och frågan om revisionsberättelsen tas upp i olika propositioner.

Av Inge Wennberg