Innehåll

Balans nr 6–7 2004

Europa-frågor: Folkomröstning om EUs nya konstitution?

Det irländska ordförandeskapet inledde i januari 2004 samtal med EUs medlemsländer för att undersöka förutsättningarna för att återuppta de avbrutna förhandlingarna om EUs nya konstitution. Vid toppmötet i Bryssel 25–26 mars beslutades att regeringsförhandlingarna skulle återupptas. De nya förhandlingarna inleddes i samband med utrikesministermötet 17–18 maj, med målsättning att nå en överenskommelse om konstitutionen vid toppmötet 17–18 juni.

Grundtanken med detta arbete är att EU ska få en konstitution som är samlad i en mer lättläst text. Den första delen liknas vid en grundlag och beskriver vilka värden EU grundas på, dess befogenheter, mål och styrelseformer. Del två innehåller Stadgan om grundläggande rättigheter, del tre behandlar olika politikområden och del fyra innehåller Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.

För att tillmötesgå tidigare kritik från medlemsländerna har det irländska ordförandeskapet gjort ett antal ändringsförslag, som förhoppningsvis alla länder ska kunna enas om. Det är flera frågor som är särskilt komplicerade och som förmodligen kommer att tas upp vid toppmötet i juni:

  • Röstreglerna i ministerrådet.

  • Antalet platser i Europaparlamentet.

  • EU-kommissionens sammansättning.

  • Inom vilka politikområden man vid beslutsfattande i ministerrådet ska övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet.

Sammanlagt åtta av EUs 25 medlemsländer har mer eller mindre långtgående planer för folkomröstning om den nya konstitutionen. Danmark, Irland, Luxemburg och Storbritannien har redan fattat beslut. I ytterligare två länder; Frankrike och Polen, kan folkomröstning bli aktuellt.

I Nederländerna har ännu inget formellt beslut fattats, men det finns politisk majoritet för en folkomröstning. Om det blir en folkomröstning blir det i så fall landets första någonsin.

Premiärminister Tony Blair meddelade i slutet av april att en folkomröstning ska hållas i Storbritannien. Den brittiska regeringen hade dittills avvisat alla krav på en folkomröstning, men svängde i frågan efter en kampanj av det konservativa partiet och delar av pressen. Blair angav inget datum för folkomröstningen, men sannolikt kan den äga rum först efter de allmänna val som väntas våren 2005.

Den svenska regeringen anser att frågan om en ny konstitution för EU ska avgöras av riksdagen. En majoritet i riksdagen är av samma uppfattning, och bara vänster- och miljöpartiet kräver folkomröstning. Däremot vill en majoritet av svenskarna att det ska genomföras en folkomröstning. Enligt en Temo undersökning som genomfördes i maj 2004 ansåg 52 procent av 1 019 tillfrågade att det behövs en folkomröstning innan Sverige kan godkänna den nya konstitutionen. Debatten är långt ifrån avslutad.

Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...