Det irländska ordförandeskapet inledde i januari 2004 samtal med EUs medlemsländer för att undersöka förutsättningarna för att återuppta de avbrutna förhandlingarna om EUs nya konstitution. Vid toppmötet i Bryssel 25–26 mars beslutades att regeringsförhandlingarna skulle återupptas. De nya förhandlingarna inleddes i samband med utrikesministermötet 17–18 maj, med målsättning att nå en överenskommelse om konstitutionen vid toppmötet 17–18 juni.
Grundtanken med detta arbete är att EU ska få en konstitution som är samlad i en mer lättläst text. Den första delen liknas vid en grundlag och beskriver vilka värden EU grundas på, dess befogenheter, mål och styrelseformer. Del två innehåller Stadgan om grundläggande rättigheter, del tre behandlar olika politikområden och del fyra innehåller Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser.
För att tillmötesgå tidigare kritik från medlemsländerna har det irländska ordförandeskapet gjort ett antal ändringsförslag, som förhoppningsvis alla länder ska kunna enas om. Det är flera frågor som är särskilt komplicerade och som förmodligen kommer att tas upp vid toppmötet i juni:
Röstreglerna i ministerrådet.
Antalet platser i Europaparlamentet.
EU-kommissionens sammansättning.
Inom vilka politikområden man vid beslutsfattande i ministerrådet ska övergå från enhällighet till kvalificerad majoritet.
Sammanlagt åtta av EUs 25 medlemsländer har mer eller mindre långtgående planer för folkomröstning om den nya konstitutionen. Danmark, Irland, Luxemburg och Storbritannien har redan fattat beslut. I ytterligare två länder; Frankrike och Polen, kan folkomröstning bli aktuellt.
I Nederländerna har ännu inget formellt beslut fattats, men det finns politisk majoritet för en folkomröstning. Om det blir en folkomröstning blir det i så fall landets första någonsin.
Premiärminister Tony Blair meddelade i slutet av april att en folkomröstning ska hållas i Storbritannien. Den brittiska regeringen hade dittills avvisat alla krav på en folkomröstning, men svängde i frågan efter en kampanj av det konservativa partiet och delar av pressen. Blair angav inget datum för folkomröstningen, men sannolikt kan den äga rum först efter de allmänna val som väntas våren 2005.
Den svenska regeringen anser att frågan om en ny konstitution för EU ska avgöras av riksdagen. En majoritet i riksdagen är av samma uppfattning, och bara vänster- och miljöpartiet kräver folkomröstning. Däremot vill en majoritet av svenskarna att det ska genomföras en folkomröstning. Enligt en Temo undersökning som genomfördes i maj 2004 ansåg 52 procent av 1 019 tillfrågade att det behövs en folkomröstning innan Sverige kan godkänna den nya konstitutionen. Debatten är långt ifrån avslutad.
Civ.ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com