Balans nr 1 2005

Redovisning & redovisningar: Facit av Panelens arbete 2003

Vid årsskiftet avslutade Övervakningspanelen sin granskning av potentiella panelärenden avseende 2003 års årsredovisningar. Som framgår av Redovisningsrådets hemsida har åtta företag utsatts för kritik. Det är ett litet antal. I den skrift som arbetsgruppen som går igenom årsredovisningarna gett ut, Börsbolagens årsredovisningar 2003, står att antalet potentiella panelärenden skulle kunna uppgå till över 50. Så illa blev det nu inte. Antalet företag som informerats om att deras årsredovisning skulle hänskjutas till Panelen uppgick dock till flera tiotal.

Att inte fler företag kritiserats beror inte (enbart) på att de bedömningar som arbetsgruppen gjort varit ogrundade. Av ett brev som Panelen skickat ut till flertalet av de företag som utgjort potentiella panelärenden framgår i stället att orsaken är tidsbrist. Vad Panelen konstaterat är att man inte skulle kunna slutbehandla fler ärenden i tid för att hinna påverka årsredovisningen för 2004.

Ambitionen att bli klar med alla frågor kring oklarheter i årsredovisningen i god tid före årsskiftet är vällovlig men svår att realisera. Den tidsplan som arbetsgruppen utgått ifrån innebär att läsningen av årsredovisningarna ska vara avslutad i september. Därefter ska företagen ha en möjlighet att kommentera gjorda synpunkter, normalt inom en månad. Det är sen inte ovanligt att man får ytterligare en omgång med frågor och svar. Därefter ska ordförandegruppen samlas och ta ställning till underlaget varefter slutligen Panelen ska säga sitt. Modellen fungerar när det bara är några få ärenden men inte när antalet uppgår till flera tiotal.

Är det viktigt att bli klar före årsskiftet? Svaret är beroende av om man uppfattar Panelens viktigaste uppgift som att ”främja utvecklingen av god redovisningssed genom att verka för en enhetlig redovisning” eller att kritisera företag som avvikit från regelverket. Uppgifterna strider inte mot varandra. Avsikten med Övervakningspanelen torde ha varit att just offentliggörandet av kritik av enskilda företag skulle vara ett verksamt medel för att uppnå en enhetlig redovisning.

Jag tycker dock att man kan ha förståelse för att enstaka företag som blir föremål för kritik kan tycka att det är orättvist när de konstaterar att det finns många andra företag som redovisat på samma sätt men utan att ha drabbats av motsvarande kritik. Det är ju ofrånkomligt att den kritik som framförs av många läsare kopplas till det företag som namngetts snarare än till sakfrågan som kan vara av mer generell natur.

Mot den bakgrunden och efter att ha gått igenom de ärenden som Panelen behandlat avseende årsredovisningarna för 2003 tycker jag det hade varit bättre om Panelen hade valt att avstå från att namnge företagen för att i stället lyfta fram sådana avvikelser där det uppenbarligen finns oklarheter om hur den goda redovisningsseden ska tolkas.

En sådan ordning skulle också vara till stor hjälp för arbetsgruppen. Som det nu är har arbetsgruppen ett uppdrag att till företagen rapportera alla iakttagelser som kan uppfattas som avsteg från regelverket. Arbetsgruppen gör sen en bedömning vilka av dessa som ska föras vidare till ordförandegruppen för en prövning av om de utgör ärenden som Panelen ska ta ställning till.

När ordförandegruppen bedömer vilka ärenden som ska föras vidare har den att ta hänsyn till ”väsentlighet och risk ur ett aktiemarknadsperspektiv”. Hur de här begreppen ska tolkas är svårt att avgöra vilket kan ha bidragit till att företeelser som Panelen anser bör kritiseras inte lyfts fram på ett systematiskt sätt av arbetsgruppen. Arbetsgruppens uppgift skulle därför, åtminstone i ett inledande skede, underlättas om Panelen i högre grad betonade generella frågeställningar. En konsekvens av att Panelen valt att bara hantera åtta ärenden avseende 2003 är att många av de frågor som arbetsgruppen tagit upp fortfarande hänger i luften. Ett exempel som tidigare kommenterats i Balans gäller under vilka förutsättningar som förvaltningsfastigheter kan redovisas som lagertillgång. Eftersom frågan inte avgjorts i år får den i stället prövas nästa år.

Vad har Panelen kritiserat?

De åtta ärenden som Panelen har avgjort ger dock viss vägledning för vad arbetsgruppen ska följa upp när det gäller årsredovisningarna för 2004. Nedan följer en sammanställning av vad Panelen valt att kritisera i årsredovisningarna för 2003.

  • ofullständiga upplysningar om segment (Anoto, Assa Abloy, KMT, Ratos)

  • ofullständiga upplysningar om finansiella instrument (Anoto, Brio, KMT, Meda)

  • ofullständiga upplysningar om ersättningar till ledningen (KMT, Meda)

  • ofullständiga upplysningar om övergången till IAS (Meda)

  • ofullständig information om avvikelse från Rådets rekommendationer (i första hand Ratos)

  • avsaknad av förändringen i eget kapital som egen rapport (Anoto, KMT)

  • redovisning av resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster (Assa Abloy)

  • redovisning av underskottsavdrag (Assa Abloy)

  • avskrivning på goodwill över 40 år (Atlas Copco och Electrolux)

  • avskrivning på goodwill på egen rad i en funktionsindelad resultaträkning (KMT)

När det gäller de tre första punkterna är de exempel på de vanligaste avvikelserna som arbetsgruppen noterat. Den signal som Panelen ger är att den uppfattar upplysningskraven som viktiga vilket sannolikt kommer att medföra att antalet panelärende blir stort också 2004.

Den femte punkten är principiellt mer intressant. Panelen har kritiserat Ratos för att ha utformat resultaträkningen på ett sätt som strider mot lagens schema. Anledningen är att Ratos närmast är ett ven cap-företag för vilken en traditionell uppställning inte är meningsfull. Panelen uttrycker förståelse för detta och noterar att regelverket faktiskt medger avvikelser när så är nödvändigt för att ge en rättvisande bild. Det förutsätter emellertid att man upplyser om att en avvikelse skett. Det har inte Ratos gjort och får därför kritik. Jag tolkar beslutet som att Panelen anser att Ratos är ett av de ”ytterst sällsynta fall” som behandlas i RR 22:11. Det är en uppfattning som jag inte tror alla delar. Samtidigt har jag stor sympati för Ratos redovisning just ur det aktiemarknadsperspektiv som Panelen ska utgå ifrån. Det kan också noteras att den redovisning som Ratos upprättat blivit prisbelönt just för att den lämnar god information. Det bör tilläggas att det inte bara är Ratos som underlåtit att motivera avvikelser från Rådets rekommendationer. Flertalet av de företag som redovisat i strid med Rådets rekommendationer har missat att informera om att redovisningen inte uppfyller kravet i RR 22:9. Det är dock inget som Panelen valt att lyfta fram.

Den sjunde punkten är också principiellt intressant. Den behandlar jämförelsestörande poster. Det är en fråga som arbetsgruppen tagit upp i ett stort antal fall. Hur Panelen resonerat framgår bäst av den bedömning som gjorts beträffande Anoto. I sitt beslut skriver man att ”Enligt Övervakningspanelen kan det visserligen ifrågasättas om det egentligen är tänkt att regelverket skulle anses tillåta att det över huvud taget i koncernresultaträkningen tas in en särskild post ’jämförelsestörande poster’. Mot den i det föregående angivna bakgrunden finner Panelen emellertid att Anoto inte skall kritiseras”. Det som åsyftas med bakgrunden är att Anoto hänvisat dels till FAR:s vägledning, dels till URA 10. Den bedömning jag gör är att i och med att FAR ändrat sin vägledning och URA 10 dragits tillbaka, så kommer Panelen att slå ner på redovisningen av jämförelsestörande poster i 2004 års årsredovisningar. När det sen gäller den kritik som framförts mot Assa Abloy för redovisning av resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster är den delvis missvisande. Enligt RR 18 ska företag rapportera årets nettoresultat per aktie före och efter utspädning. Dessutom får man redovisa andra resultatmått, exempelvis resultat exklusive jämförelsestörande poster. Om så sker ska emellertid resultatet anges både före och efter utspädning. Det är alltså inte fel att exkludera jämförelsestörande poster vilket man kan få intryck av när man läser pressreleasen. Det Assa Abloy redovisat är nettoresultat efter utspädning samt resultat exklusive jämförelsestörande poster före och efter utspädning. Felet är alltså att man missat nettoresultatet före utspädning. Kritiken är bättre formulerad i Panelens bedömning. Där framgår också att det Assa Abloy kritiseras för är att företaget på flera andra ställen exkluderat de jämförelsestörande posterna, t.ex. när det gäller redovisningen av resultat per segment. Panelen påpekar också att resultat per aktie exklusive jämförelsestörande poster redovisas på årsredovisningens första sida utan att man angett storleken av resultatet inklusive sådana poster. Även om det inte framförs någon direkt kritik kan man förstå att Panelen tycker detta var fel, en uppfattning jag delar. Kritiken ska ses mot bakgrund av börsens krav på redovisning av centrala nyckeltal, däribland årets nettoresultat.

Principiellt intressant är också den sista punkten, det vill säga redovisning av goodwillavskrivningar på egen rad i en funktionsindelad resultaträkning. Det Panelen konstaterar är att avskrivningar inte kan utgöra en funktion och de följaktligen måste hänföras till någon av de funktioner som schemat anger. Panelen baserar sin bedömning på årsredovisningslagen. Som framgår av en kommentar under Internationellt, sid. 47–48, kan redovisningen av goodwillavskrivningar på egen rad också kritiseras med utgångspunkt från IAS 1.

Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...