I november 2003 antog EU ett direktiv om prospekt. Direktivet ska vara införlivat i medlemsstaternas lagar och författningar senast den i juli i år. Jan Buisman och Åsa Weiner beskriver här de nya reglerna samt vad de innebär för revisorer.

EU-kommissionen lade i maj 1999 fram en handlingsplan för genomförandet av en gemensam värdepappersmarknad. Ett mål i den finansiella handlingsplanen var att öppna de europeiska kapitalmarknaderna för riskkapital och ge dem ett ”European passport”. EU-kommissionen konstaterade att det ömsesidiga erkännandet av prospekt som tidigare direktiv syftat till att uppnå omintetgjorts genom ytterligare nationella krav. Genom en anpassning av direktivet om prospekt skulle ett prospekt som godkänts i en medlemsstat kunna accepteras i alla medlemsstater.

I föreliggande dokument har vi utgått från den engelska versionen av prospektförordningen då den svenska översättningen härav i vissa avseenden skiljer sig från den engelska versionen. Genomgången behandlar de krav som gäller för ett prospekt avseende aktier.

Som ett led i den finansiella handlingsplanen antog EU i november 2003 direktiv 2003/71/EG om prospekt. Prospektdirektivet ska vara införlivat i EU-medlemmarnas lagar och andra författningar senast den 1 juli 2005. EU har även i april 2004 antagit förordning nr 809/2004 om prospekt1, vilken innehåller detaljerade bestämmelser rörande den information ett prospekt ska innehålla. Prospektförordningen, som är direkt tillämplig i svensk rätt, ska tillämpas från och med den 1 juli 2005. Europeiska värdepapperstillsynskommittén (CESR), vars medlemmar representerar samtliga tillsynsmyndigheter inom EU, arbetar med att ta fram riktlinjer för upprättande av prospekt i enlighet med prospektförordningen och beräknas vara klara härmed våren 2005. CESR:s riktlinjer är avsedda att användas av tillsynsmyndigheterna i deras dagliga arbete och att utgöra vägledning för de som upprättar prospekt.

Förslag till införlivande av de nya prospektreglerna i svensk lag

Regeringen tillsatte i april 2004 en särskild utredare för att se över vilka lagändringar som krävs för att Sverige ska följa prospektdirektivet. Utredaren överlämnade i oktober 2004 delbetänkandet ”Prospekt – nya regler om prospekt m.m.” (SOU 2004:95) som innehåller förslag till ändringar i lag med anledning av det nya prospektdirektivet. Den särskilde utredaren har även i uppdrag att överväga om bestämmelserna om prospektansvar bör ändras. Detta uppdrag ska redovisas senast den 15 februari 2005.

När krävs prospekt?

Enligt delbetänkandet bör lagreglerna om prospekt, vilka idag finns i olika lagar, samlas i lagen om handel med finansiella instrument. Ett prospekt ska upprättas när finansiella instrument erbjuds allmänheten eller upptas till handel på en reglerad marknad2. Från kravet på prospekt föreslås bland annat följande undantag:

  • Erbjudande riktat endast till kvalificerade investerare, vilka i huvudsak omfattar professionella aktörer samt stora företag.

  • Erbjudande riktat till färre än 100 juridiska eller fysiska personer per stat inom EES.

  • Beloppsbaserade undantag: t.ex. behöver prospekt ej upprättas om erbjudandet totalt uppgår till högst 100 000 euro eller om varje investerare betalar minst 50 000 euro.

I Sverige finns idag tre reglerade marknader: Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market och Aktietorget.

Ett eller flera dokument

Prospekt kan i framtiden upprättas antingen som ett sammanhängande dokument eller som separata dokument. I det senare fallet ska informationen delas upp i ett registreringsdokument, en värdepappersnot och en sammanfattning. Registreringsdokumentet ska innehålla information om emittenten medan värdepappersnoten ska innehålla information om de finansiella instrument som erbjuds allmänheten eller som upptas till handel på en reglerad marknad. Sammanfattningen ska innehålla väsentliga uppgifter om emittenten, eventuell garantigivare och de finansiella instrumenten med särskilt angivande av förekommande risker. Möjlighet finns också att hänvisa till dokument som tidigare godkänts och registrerats av Finansinspektionen. Ett godkänt registreringsdokument är giltigt 12 månader.

Prospektinformation

Lagförslaget i delbetänkandet innehåller de grundläggande kraven avseende innehållet i ett prospekt. För detaljerade bestämmelser hänvisas till kommissionens förordning nr 809/2004, där informationskraven för olika typer av prospekt fastställts. Prospektförordningens bestämmelser tas ej in i lagtexten då bestämmelserna ändå blir gällande i Sverige. Finansinspektionen får medge dispens från prospektförordningens informationskrav under vissa förutsättningar.

I bilagor till prospektförordningen anges vilken information som ska ingå i olika typer av prospekt. Totalt finns 13 bilagor som reglerar informationen avseende olika slag av värdepapper och emittenter. Vidare finns fyra bilagor som anger vilken information som ska ingå i vissa specifika fall, t.ex. när det krävs att proformaredovisning ingår i ett prospekt. Finansinspektionen kan inte kräva att ett prospekt innehåller ytterligare information utöver vad som anges i prospektförordningen.

Ömsesidigt godkännande

Genom det nya prospektdirektivet kommer ett prospekt som godkänts av Finansinspektionen bli giltigt i andra medlemsstater efter ett anmälningsförfarande.

Språk

Utredaren föreslår att det ska krävas att ett prospekt upprättas på svenska i de fall prospektdirektivet möjliggör detta. Utredaren har således valt att ej använda den möjlighet direktivet ger att tillåta att ett prospekt endast upprättas på engelska (”ett språk som allmänt används i internationella finanskretsar”). Svenska bolag som avser att rikta ett erbjudande till investerare både i Sverige och i ett annat land kommer således även i framtiden vara tvungna att upprätta prospekt på svenska och engelska. Utredaren hänvisar till att det är svårt att ur en svensk investerares perspektiv se något skäl till att prospekt inte ska upprättas på svenska. När ett prospekt, som upprättats på engelska, godkänts av myndigheten i ett annat land, kan Finansinspektionen dock endast kräva att den del av prospektet som utgör sammanfattning översätts till svenska. Den svenska investeraren kommer i dessa fall att få nöja sig med att huvuddelen av prospektinformationen är på engelska. Man kan fråga sig om inte svenska bolag, som vänder sig till investerare i Sverige och i något annat land, bör ges möjligheten att välja om de vill upprätta prospekt på enbart engelska eller om de vill upprätta det på både svenska och engelska.

Behörig myndighet

Finansinspektionen föreslås bli behörig myndighet och kommer att vara behörig att granska alla prospekt, där Sverige är att anse som hemmedlemsstat. Sverige är i första hand hemmedlemsstat i de fall emittenten har sitt säte i Sverige. Enligt direktivet är det möjligt att delegera vissa tillsynsuppgifter till andra under en begränsad tid. Utredaren föreslår dock att denna möjlighet ej ska utnyttjas.

Finansinspektionens granskning föreslås bli utökad jämfört med idag. Enligt betänkandet bör Finansinspektionen inte bara kontrollera att prospektet innehåller de uppgifter som föreskrivs, utan även förvissa sig om att prospektet har en sådan kvalitet, att en investerare kan göra en välgrundad bedömning av investeringen.

Ett prospekt får inte offentliggöras förrän det godkänts och registrerats av Finansinspektionen. Finansinspektionen har tio vardagar på sig att godkänna ett prospekt. Om det bolag som lämnar ett erbjudande ej tidigare lämnat något erbjudande till allmänheten och ej heller tidigare noterats på en reglerad marknad, utsträcks tiden för godkännande till 20 vardagar. I de fall Finansinspektionen behöver begära in kompletterande information börjar de tidsfrister som anges i lagen att löpa först när den kompletterande informationen inkommit. Finansinspektionen ska begära in kompletterande information så snart som möjligt, dock senast inom tio vardagar. Finansinspektionen föreslås i framtiden få utökade befogenheter. Dessa avser bl.a. rätten att genomföra platsundersökningar och att få ta del av handlingar från företagsledning och revisorer.

Offentliggörande

Ett godkänt prospekt ska offentliggöras så snart som möjligt, men senast dagen innan anmälningstiden börjar löpa eller de finansiella instrumenten tas upp till handel. Utredaren föreslår att ett prospekt alltid ska offentliggöras på emittentens hemsida. En investerare som begär detta ska utan kostnad kunna få en papperskopia. En förteckning av samtliga godkända och registrerade prospekt ska vidare offentliggöras på Finansinspektionens hemsida. Genom kravet på att offentliggöra prospekt elektroniskt finns risk att ett erbjudande kan komma i konflikt med lagstiftning i andra länder.

Ansvar

Prospektdirektivet anger att ansvaret för information som lämnas i ett prospekt åtminstone ska åvila ”emittenten eller dess förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan, erbjudaren, den person som ansöker om upptagande till handel på en reglerad marknad eller garanten, beroende på omständigheterna”. De personer som är ansvariga för prospektet ska klart anges i prospektet. Prospektdirektivet överlämnar till respektive medlemsstat att säkerställa att deras lagar och andra författningar om civilrättsligt ansvar är tillämpliga på de ansvariga. I likhet med vad som gäller idag kommer därför investerares skydd mot vilseledande information att skilja sig åt i olika länder inom EU. Frågan är således om de som upprättar och granskar prospekt kan få ett större ansvar än i det egna landet. Denna fråga kommer förhoppningsvis att belysas i det tidigare nämnda betänkande, som ska redovisas i februari.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2005. Enligt delbetänkandet ska nuvarande bestämmelser gälla för de ansökningar om godkännande och registrering av prospekt som inkommit före den 1 juli 2005. Enligt vår bedömning torde alla prospekt som godkänns efter den 1 juli 2005 omfattas av de nya reglerna.

Vad innebär de nya reglerna för revisorer

I det nya prospektdirektivet och prospektförordningen krävs att viss information ska vara granskad av revisor. Inom FEE (Fédération des Experts Comptables Européens) har en grupp under ledning av Jan Buisman i november 2004 gett ut ”Discussion paper on the auditor’s involvement with the new EU prospectus directive”3. Syftet med detta är att utgöra ett ramverk som normgivarna för revision inom EU kan använda vid upprättande av nationella rekommendationer.

Prospektförordningen ställer krav på granskningsåtgärder och rapportering av revisor avseende historisk finansiell information, resultatprognoser4 eller förväntade resultat5, samt proformaredovisning. I ett fall, se nedan, uppställs även krav på granskning av delårsbokslut. I delbetänkandet har aktiebolagslagens prospektregler tagits bort och något krav på att prospektinformation ska granskas av bolagets revisor har ej införts i delbetänkandets förslag till nya prospektregler i lagen om handel med finansiella instrument.

Varken direktivet eller prospektförordningen lämnar några närmare riktlinjer för hur revisorn ska rapportera eller vilka granskningsåtgärder revisorn ska vidta. FAR och övriga normgivare för revision måste därför ta fram råd och riktlinjer som revisorn ska följa vid granskning av prospekt. Det kan noteras att prospektförordningen anger att granskningen kan göras antingen av revisor eller av ”independent accountant”. Detta syftar framför allt till att omfatta nuvarande praxis i Storbritannien där man har ”reporting accountant”. I Sverige ska, enligt aktiebolagslagens nuvarande regler om prospekt, prospektinformation granskas av bolagets revisor. De svenska erfarenheterna hänför sig mot denna bakgrund till granskning av prospekt av den valde revisorn.

Några krav på revisorn att granska information utöver vad som anges rörande ovanstående områden uppställs inte. Dock ska det i prospektet anges om andra delar granskats av revisorn – för delårsbokslut anges explicit att det ska framgå om granskning skett eller ej. Om finansiella uppgifter kommer från andra källor än reviderade redovisningshandlingar, ska den aktuella källan anges och det ska också framgå att det rör sig om uppgifter som inte granskats av revisorn. Man kan därför förutse att efterfrågan ökar på s.k. ”comfort letters”. Ett ”comfort letter” upprättas av revisorn baserat på ett uppdrag att granska enligt särskild överenskommelse och riktas till den som gett revisorn uppdraget. I ett ”comfort letter” redovisar revisorn de granskningsåtgärder som vidtagits i enlighet med vad som överenskommits och resultatet av dessa.

Dokumentet, som innehåller ett antal frågor, finns att tillgå på <www.fee.be>.

Resultatprognos definieras som ett uttalande i vilket, explicit eller implicit, anges ett belopp eller ett minimi- eller maximibelopp för den troliga nivån på vinsten eller förlusten för den löpande räkenskapsperioden och/eller därpå följande räkenskapsperioder, eller som innehåller uppgifter med vilkas hjälp ett sådant belopp för kommande vinster eller förluster kan beräknas, även om inget speciellt belopp anges och uttrycket ”vinst” inte används.

Förväntat resultat definieras som en resultatprognos för en räkenskapsperiod som har avslutats, men för vilken resultatet ännu inte har offentliggjorts.

Historisk finansiell information

Enligt vår bedömning talar övervägande skäl för att ett prospekt som offentliggörs innan delårsrapporten för första kvartalet 2005 har avlämnats bör kunna innehålla redovisningshandlingar upprättade i enlighet med de redovisningsprinciper som tillämpats 2004. För bolag som under 2005 kommer att tillämpa IFRS bör prospektet därutöver innehålla uppgifter om de väsentligaste skillnaderna mellan dessa redovisningsprinciper och IFRS samt en kvantitativ genomgång av de väsentligaste justeringarna som följer av en övergång till IFRS.

Enligt prospektförordningen ska historisk finansiell information lämnas för de senaste tre åren (eller den kortare period som emittenten bedrivit verksamhet) tillsammans med en revisionsberättelse för respektive år. Något krav att lämna sådan information avseende moderbolag uppställs ej om redovisningshandlingar för koncernen lämnas. Den reviderade historiska finansiella informationen för de senaste två åren ska sammanställas och presenteras på ett sätt som är konsekvent i förhållande till den kommande årsredovisningen. Detta krav torde fokusera på det fall då ett bolag i sin kommande årsredovisning kommer att tillämpa andra redovisningsprinciper än vad som tidigare tillämpats t.ex. när ett bolag måste gå över till IFRS. I framtiden kommer således endast finnas krav på att redovisningshandlingarna för de senaste två räkenskapsåren är jämförbara. I utkastet till riktlinjer från CESR rekommenderas att bryggan mellan nuvarande och tidigare redovisningsprinciper åskådliggörs genom att det mellersta räkenskapsåret, förutom att redovisas i enlighet med nuvarande redovisningsprinciper, även redovisas upprättat i enlighet med tidigare tillämpade redovisningsprinciper. Härigenom möjliggörs jämförelse med det första räkenskapsåret för vilket någon omräkning ej krävs.

Övergångsbestämmelser i prospektförordningen innebär att kravet på att tillämpa IFRS i historisk finansiell information inte ska vara tillämpligt på tiden före den 1 januari 2004. Övergångsbestämmelserna anger vidare att för bolag som är noterade på en reglerad marknad den 1 juli 2005 gäller kravet på att redovisa historisk finansiell information upprättad i enlighet med IFRS inte förrän bolaget offentliggjort sin första årliga koncernredovisning upprättad i enlighet med IFRS. Enligt vår bedömning torde aktiemarknaden ställa lika höga krav på redan noterade bolag som bolag som ska bli noterade.

I prospektförordningen krävs att den historiska finansiella informationen ska vara reviderad. Revisorn ska således upprätta en revisionsberättelse även över de redovisningshandlingar i prospektet som omräknats för att tillämpa IFRS. Prospektförordningens krav i detta avseende föranleder ett antal överväganden för revisorn.

I delbetänkandet konstateras att ”den finansiella informationen kan vara granskad av en revisor vid det tillfälle den togs fram, vilket inte behöver överensstämma med den tidpunkt då prospektet upprättades”. Innebär återgivandet av revisionsberättelser i ett prospekt att revisorn måste överväga om det idag finns information, som skulle ha påverkat revisionsberättelserna om revisorerna haft denna information när revisionsberättelserna avlämnades? I de fall revisorn godkänner att en tidigare publicerad revisionsberättelse inkluderas i prospektet bör revisorn vidta de granskningsåtgärder som behövs för att bedöma detta. De åtgärder som föreslås av FEE är i enlighet med de granskningsåtgärder som anges i RS 560 Händelser efter räkenskapsårets slut.

Vilka åtgärder måste revisorerna vidta för att lämna en revisionsberättelse över redovisningshandlingar som omräknats för att tillämpa IFRS? FEE rekommenderar ett antal granskningsåtgärder som ska utföras i de fall revisionsberättelse ska lämnas och underlaget för redovisningshandlingarna redan är reviderade. Dessa inkluderar bl.a. att bedöma bolagets redovisningssystem, redovisningshandlingar och dess interna kontroll. Enligt FEE:s förslag ska revisorns rapportering i dessa fall baseras på ISA 700 ”The Auditor’s Report on Finandal Statements”.

Revisorn måste även överväga i vilken omfattning revisorn kan förlita sig på arbete som utförts av annan revisor samt eventuell rapportering när så är fallet.

Resultatprognoser eller förväntade resultat

I prospektförordningen uppställs ej något krav på att lämna resultatprognoser eller information om förväntat resultat. Skulle ett bolag välja att ta med sådan information, ställer dock prospektförordningen krav på information vad gäller antaganden och tillvägagångssätt vid upprättandet. Det kan noteras att något specifikt belopp ej behöver anges för att ett uttalande ska anses som en resultatprognos. I delbetänkandet anges som ett exempel på information som ska granskas av revisorn att det i avsnittet ”VD-ordet” anges att ”resultatet för innevarande år förväntas bli något bättre än fjolårets”.

Om prospektet inkluderar en resultatprognos eller ett förväntat resultat, kräver prospektförordningen att revisor yttrar sig om denna. Enligt prospektförordningen ska revisorn i sitt yttrande ange att resultatprognosen eller det förväntade resultatet upprättats i enlighet med de förutsättningar som angetts och i enlighet med av bolaget tillämpade redovisningsprinciper.

International Auditing and Assurance Standards Board (”IAASB”), har gett ut en revisionsstandard avseende framtidsinriktad information – ISAE (International Standards on Assurance Engagements) 3400. Denna är dock ej tillämplig på all framtidsinriktad information som kan ingå i ett prospekt då den inte omfattar granskning av finansiell information som lämnas i generella eller beskrivande termer. I andra avseenden går den längre – enligt ISAE 3400 ska revisorn granska de angivna förutsättningarna och bilda sig en uppfattning om de utgör en rimlig grund för den framtidsinriktade information som lämnas, vilket går utöver den granskning som krävs enligt prospektförordningen. FEE förordar därför att revisorerna avstår från att följa ISAE 3400 och i stället följer ISAE 3000 Assurance Engagements other than Audits or Reviews of Historical Financial Information.

En förutsättning för revisorns yttrande är enligt FEE att resultatprognos eller förväntat resultat är upprättat i enlighet med ett fastställt ramverk som tydliggör hur emittenten ska upprätta en prognos. Detta saknas idag.

Proformaredovisning

I prospektförordningen anges att i de fall en betydande bruttoförändring sker, t.ex. förvärv av ett dotterföretag, ska redogörelse lämnas för hur transaktionen skulle ha påverkat emittentens tillgångar, skulder och inkomster om den skett i inledningen av den period som rapporteringen gäller i stället för vid den tidpunkt då transaktionen genomfördes. Det anges vidare att kravet vanligen kan uppfyllas via en proformaredovisning. I prospektförordningen finns en speciell bilaga som anger vilken information som ska lämnas avseende en proformaredovisning. Enligt denna får proformaredovisningen bara offentliggöras för innevarande redovisningsperiod (delårsbokslut innevarande år) samt närmast avslutade räkenskapsår.

I bakgrundsmotiven till prospektförordningen framgår att med betydande bruttoförändring avses en förändring på mer än 25 procent avseende en eller flera indikatorer för omfattningen av emittentens verksamhet till följd av en viss transaktion. Någon närmare information om vilka indikatorer som anses vara relevanta lämnas ej i prospektförordningen.

En proformaredovisning ska granskas av revisor och dennes rapport över granskningen ska ingå i prospektet. Revisorn ska uttala sig om att proformaredovisningen upprättats i enlighet med de förutsättningar som angivits samt att förutsättningarna är i enlighet med bolagets tillämpade redovisningsprinciper.

Även här anger FEE att en förutsättning för revisorns yttrande är att proformaredovisningen är upprättad i enlighet med ett fastställt ramverk som tydliggör hur emittenten ska upprätta en proformaredovisning. Detta saknas idag.

Delårsrapport och annan finansiell information

Enligt prospektförordningen ska information på kvartals- eller halvårsbasis som offentliggjorts efter den senaste reviderade årsredovisningen ingå i prospektet. Om prospektet är daterat mer än nio månader efter slutet av det senaste räkenskapsåret, ska prospektet innehålla finansiell information som täcker åtminstone de första sex månaderna av innevarande räkenskapsår. Något krav på översiktlig granskning av delårsrapporter anges inte i prospektförordningen. Om informationen reviderats eller översiktligt granskats uppställs dock krav på att en revisionsberättelse respektive granskningsberättelse ska ingå i prospektet. Under förutsättning att prospektet innehåller reviderade delårsbokslut är det enligt prospektförordningen möjligt att ge ut prospekt med reviderade redovisningshandlingar för räkenskapsår som avslutats för upp till 18 månader sedan. Under förutsättning att delårsbokslut som ingår inte är reviderade minskas denna period till 15 månader.

Auktor revisor Jan Buisman och Åsa Weiner är verksamma vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Jan Buisman medverkade senast i Balans nr 3/2004 och Åsa Weiner i nr 12/1994.