Advokaten Claes Peyron framför här bredvid synpunkter på revisorernas behov av försäkringsskydd för revisions- och rådgivningsverksamhet och särskilt på FAR-försäkringen. Inlägget avslutas med ett konstaterande att det finns anledning för ledamöterna i FAR att se över sitt försäkringsskydd.

Jag delar Claes Peyrons bedömning när det gäller vikten för ledamöterna att noga utreda vilket behov av skydd som föreligger och också ta ställning till hur detta skydd skall utformas och vem som skall vara försäkringsgivare. FAR gör dock den bedömningen att den försäkring som tillhandahålls av försäkringsbolaget AIG, och som har förmedlats av försäkringsmäklaren Aon, i stort uppfyller de krav som kan ställas på den. Claes Peyron pekar på brister han funnit i skyddet och det finns anledning bemöta synpunkterna.

Först vill jag säga att jag håller med om vad Claes Peyron för fram avseende behovet av tilläggsförsäkring för att skydda revisorn och uppdragsgivaren utöver vad den enligt lag obligatoriska försäkringen täcker. Det gäller dels rådgivningsverksamheten och dels för beloppsmässigt omfattande skadeståndskrav utöver det obligatoriska skyddet. Alla ledamöter behöver inte ett utökat försäkringsskydd och det är därför givetvis viktigt att valet av försäkringsskydd sker efter en noggrann individuell riskbedömning.

När det gäller behovet av utökat skydd är vi således överens och det är viktigt att påminna om att FAR-försäkringen ger ett bra skydd även för en väsentlig del av rådgivningsverksamheten. Vad Claes Peyron egentligt synes reagera över är att det skydd som erbjuds ledamöterna för rådgivningsverksamheten inte är heltäckande. Det är en korrekt iakttagelse så till vida att rådgivningsverksamhet inte med automatik inkluderas i AIG:s försäkring, utan försäkringsbolaget har valt att på begäran lämna offert till revisorn, när det gäller annan rådgivningsverksamhet än skattekonsultation, management consulting och redovisning, vilka kan medförsäkras genom anmälan på ansökningsblanketten. Jag vill påminna om att införande av offert inte orsakat ändring i försäkringsvillkoren, vilket Claes Peyron felaktigt tror, utan förändringen framgår i stället av den nya ansökningsblanketten till FAR-försäkringen. Villkoren anger precis som förut, att den rådgivningsverksamhet som omfattas av försäkringen, preciseras i försäkringsbrevet.

Men kärnfrågan här är egentligen hur omfattande FAR-försäkringen ska vara, och vilket syfte FAR egentligen har med att erbjuda en gemensamt upphandlad ansvarsförsäkring? För det första vill jag påminna om att FAR-försäkringen endast kan tecknas för byråer med färre än 30 auktoriserade eller godkända revisorer verksamma. De större byråerna kan vanligtvis upphandla ett acceptabelt skydd på egen hand, även om det är helt klart att revisionsbyråer inte är en riskkategori som försäkringsbolagen konkurrerar om. Mindre och medelstora byråer har svårt att få acceptabla premieofferter och det är här FAR kan spela en viktig roll. Så har det nu varit under många år och ingen ändring är planerad när det gäller FAR:s roll och syftet med FAR:s engagemang i försäkringsfrågan.

Som jag framfört ovan är försäkringsbranschens inställning lindrigt sagt tveksam till revisorernas verksamhet i allmänhet och rådgivningsverksamhet i synnerhet. Det kan vara angeläget att påminna om att endast ett mycket litet antal försäkringsbolag är intresserat av att försäkra FAR-ledamöterna genom en frivillig gruppförsäkring. Nuvarande försäkringslösning ger ett bra basskydd genom att inkludera skattekonsultation, management consulting och redovisning, det vill säga de vanligaste verksamheterna för mindre och medelstora revisionsbyråer vid sidan av revision. Möjlighet finns också att valfritt ansöka om försäkringsskydd för utvidgad rådgivningsverksamhet och om högre försäkringsbelopp för dem med särskilda behov. Visst hade det varit ännu bättre om företagsvärderingar och due diligence-utredningar kunnat medförsäkras genom enbart en anmälan på ansökningshandlingen, men de byråer som har behov av skyddet kan och bör begära särskild offert.

Claes Peyron berör frågan om återbetalning av premie i förtid och hänvisar till vad försäkringsgivare bör göra om en försäkring annulleras. Normalt görs ingen återbetalning om en försäkringstagare betalar premien, men sedan ångrar sig därför att man funnit en lösning som bedöms vara ”mer adekvat”. Det finns heller ingenting i försäkringsvillkoren eller i försäkringsavtalslagen som ger försäkringstagaren ovillkorlig rätt till återbetalning av premien. I det nu aktuella fallet har dock försäkringsbolaget beslutat att återbetala den erlagda premien, eftersom det ansetts vara skäligt med hänsyn till omständigheterna.

Sammanfattningsvis, det är mycket positivt med en dialog kring FAR-försäkringen och min rekommendation är att ledamöterna noga ser över behovet av adekvat skydd. Dessutom vill jag påminna om att FAR prioriterar frågan om ett bra försäkringsskydd. En utvärdering av FAR-försäkringen sker löpande och frågan om förbättring av skyddet finns på agendan. Det finns andra försäkringsgivare än den FAR i dag samarbetar med, men de är inte många. Särskilt för mindre och medelstora byråer är FAR-försäkringen en bra och prisvärd försäkring och förhoppningsvis kan vi redan till nästa förfallodag i oktober 2005 göra den ännu bättre.

Urban Engerstedt är FARs föreningsjurist