Innehåll

Balans nr 10 2005

Noteringar: Dags att nominera för hållbarhetspris

Trenden är att företagen går direkt till hållbarhetsredovisning (inte som tidigare först har en separat miljöredovisning). Det beror på att man numera fokuserar mer på sociala frågor, säger Gunnar Abrahamson, revisor på Deloitte och som ingår i så väl den svenska som den europeiska nomineringskommittén för ESRA – European Sustainability Reporting Awards.

Utmärkelsen delas ut den 3 april 2006 i Bryssel. Den svenska nomineringsprocessen är redan i full gång. Intresserade företag bör sända sina redovisningar till FAR:s kansli senast 21 oktober.

Förra året delades det inte ut något pris för bästa miljöredovisning – utan enbart för hållbarhetsredovisning. Och så kommer det att bli även fortsättningsvis, har man beslutat på europeisk nivå. Varför?

– Förra året var standarden inte tillräckligt hög på miljöredovisningarna, säger Gunnar Abrahamson.

Från svensk sida hade Stockholms landstings miljöredovisning nominerats 2004. Vilket Gunnar Abrahamson påpekar var ovanligt. Han tror att deras redovisning inte gick vidare eftersom den inte var gjord enligt GRI:S riktlinjer.

Global Reporting Initiative (GRI) grundades vid slutet av 1990-talet inom FN:s nätverk. Den är en sammanslutning av främst frivilligorganisationer och företag. GRI har utarbetat riktlinjer för hållbarhetsredovisning. När Gunnar Abrahamson får frågan om tips till företag som vill tävla om priset för bästa hållbarhetsredovisning, svarar han bl.a. att de ”i så stor utsträckning som möjligt bör följa GRI:s riktlinjer”.

Med stor sannolikt kommer en andra priskategori – förutom hållbarhetsredovisning i allmänhet – att inrättas:

– På europeisk nivå kan det bli frågan om ett hedersomnämnande för SME (mindre och medelstora företag), så vi i Sverige avser att även nominera till denna kategori, säger Gunnar Abrahamson.

Til syvende og sidst är det företagen som betalar för hållbarhetsredovisning – på samma sätt som vanlig redovisning. Varför ska de då på frivillig väg upprätta en hållbarhetsredovisning?

– När man upprättar ett rapporteringssystem för en separat hållbarhetsredovisning så lyfts dessa frågor fram. Det är bra, menar Gunnar Abrahamson.

Han tror inte att det inom överskådlig tid kommer att bli lag på att företag ska upprätta hållbarhetsredovisningar. Han menar dock att kraven på att hållbarhetsfrågor ska ingå i den finansiella rapporteringen kommer att växa:

– Vi ser redan tendenser till att krav på att införa redovisning av hållbarhets- och miljörelaterade frågor ökar, säger han och pekar på det faktum att justitiedepartementet tillsatt Sören Bergström som sakkunnig med uppgift att utvärdera årsredovisningslagens regler om miljöredovisning. Slut rapporten, som ska avges i november 2005, kan innebära utökade krav på hållbarhets- och miljöinformation i årsredovisningen, berättar Gunnar Abrahamson.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...