Innehåll

Balans nr 10 2005

Europa–frågor: Ja till Europa – nej till EU

Under sommaren genomfördes en opinionsundersökning inom EU, kallad Eurobarometern. Undersökningen är återkommande och visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Totalt intervjuades nästan 30 000 personer inom EU. I Sverige intervjuades drygt 1 000 personer.

Svenskarna har en kluven inställning till Europa och EU. Samtidigt som svenska medborgare utgör den största gruppen i EU som tycker att medlemskapet är dåligt, så är åtta av tio fästa vid Europa, vilket är en högre andel än i övriga EU. Sverige har den lägsta andelen som tycker att landet tjänat på sitt EU-medlemskap. Varannan svensk anser att landet förlorat på att gå med i EU, men samtidigt skulle var tredje svensk vilja att EU:s roll i deras dagliga liv blir större. En tredjedel av svenskarna har en positiv bild av EU vilket kan jämföras med att närmare hälften av alla EU-medborgare ser positivt på EU.

Utvecklingen mot en europeisk politisk union får stöd av fyra av tio svenskar, färre än i övriga EU. Många européer känner oro för att uppbyggnaden av Europa ska leda till att jobb försvinner till låglöneländer. Det här oroar svenskarna mer än EU-snittet. De är också jämförelsevis mer oroade över att EU-bygget ska leda till ökad droghandel och internationell brottslighet. Svenskarna ser EU:s inverkan i deras personliga liv som både positiv och negativ. Många förknippar EU med friheten att resa, arbeta och studera i ett annat land. Hälften av svenskarna kopplar EU till fred, men många tänker också på byråkrati och slöseri. En tredjedel av svenskarna tror att EU:s största utgift är för administration och personal, och de är mindre benägna än EU-snittet att stödja en budgetökning för unionen.

Arbetslösheten, sjukvården och ekonomin är de viktigaste frågorna för Sverige för tillfället, enligt svenskarna. Fler än varannan svensk sätter arbetslösheten högst, och det här är en fråga som ökat i betydelse det senaste året. Svenskarna prioriterar hälso- och sjukvård betydligt högre än övriga européer, medan de värderar frågan om ekonomi lika högt som övriga EU.

Undersökningen visar också att svenskarnas förtroende för FN, det nationella rättsväsendet och riksdagen är högre än EU-snittet. Det är dock färre svenskar än tidigare som litar på riksdag och regering. Det svenska demokratiska systemet får godkänt av en majoritet av svenskarna, ett högre betyg än EU-snittet. Svenskarna är däremot jämförelsevis mindre nöjda med demokratin i EU.

Svenskarna vill att EU framför allt ska prioritera frågor som rör kampen mot fattigdom och social utslagning, arbetslöshet och brott. Att framhäva EU:s politiska och diplomatiska betydelse runt om i världen är däremot inte en prioriterad fråga. Svenskarna är mindre intresserade än EU-snittet av att EU har en utrikesminister som talar för EU, och att EU ska ha en egen plats i FN:s säkerhetsråd.

Civ.ek. Ewa Fallenius

arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.failenius@se.pwc.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...