Innehåll

Balans nr 10 2005

Europa–frågor: Ja till Europa – nej till EU

Under sommaren genomfördes en opinionsundersökning inom EU, kallad Eurobarometern. Undersökningen är återkommande och visar på opinionsläget i Europa när det gäller den gemensamma europeiska politiken, och även synen på nationella frågor. Totalt intervjuades nästan 30 000 personer inom EU. I Sverige intervjuades drygt 1 000 personer.

Svenskarna har en kluven inställning till Europa och EU. Samtidigt som svenska medborgare utgör den största gruppen i EU som tycker att medlemskapet är dåligt, så är åtta av tio fästa vid Europa, vilket är en högre andel än i övriga EU. Sverige har den lägsta andelen som tycker att landet tjänat på sitt EU-medlemskap. Varannan svensk anser att landet förlorat på att gå med i EU, men samtidigt skulle var tredje svensk vilja att EU:s roll i deras dagliga liv blir större. En tredjedel av svenskarna har en positiv bild av EU vilket kan jämföras med att närmare hälften av alla EU-medborgare ser positivt på EU.

Utvecklingen mot en europeisk politisk union får stöd av fyra av tio svenskar, färre än i övriga EU. Många européer känner oro för att uppbyggnaden av Europa ska leda till att jobb försvinner till låglöneländer. Det här oroar svenskarna mer än EU-snittet. De är också jämförelsevis mer oroade över att EU-bygget ska leda till ökad droghandel och internationell brottslighet. Svenskarna ser EU:s inverkan i deras personliga liv som både positiv och negativ. Många förknippar EU med friheten att resa, arbeta och studera i ett annat land. Hälften av svenskarna kopplar EU till fred, men många tänker också på byråkrati och slöseri. En tredjedel av svenskarna tror att EU:s största utgift är för administration och personal, och de är mindre benägna än EU-snittet att stödja en budgetökning för unionen.

Arbetslösheten, sjukvården och ekonomin är de viktigaste frågorna för Sverige för tillfället, enligt svenskarna. Fler än varannan svensk sätter arbetslösheten högst, och det här är en fråga som ökat i betydelse det senaste året. Svenskarna prioriterar hälso- och sjukvård betydligt högre än övriga européer, medan de värderar frågan om ekonomi lika högt som övriga EU.

Undersökningen visar också att svenskarnas förtroende för FN, det nationella rättsväsendet och riksdagen är högre än EU-snittet. Det är dock färre svenskar än tidigare som litar på riksdag och regering. Det svenska demokratiska systemet får godkänt av en majoritet av svenskarna, ett högre betyg än EU-snittet. Svenskarna är däremot jämförelsevis mindre nöjda med demokratin i EU.

Svenskarna vill att EU framför allt ska prioritera frågor som rör kampen mot fattigdom och social utslagning, arbetslöshet och brott. Att framhäva EU:s politiska och diplomatiska betydelse runt om i världen är däremot inte en prioriterad fråga. Svenskarna är mindre intresserade än EU-snittet av att EU har en utrikesminister som talar för EU, och att EU ska ha en egen plats i FN:s säkerhetsråd.

Civ.ek. Ewa Fallenius

arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor runt Europa, EU och EMU. Har du några frågor kring detta ämne kan du skicka dessa till ewa.failenius@se.pwc.com