Kvinnor kan!

Lönsammast för andra året

Ingrid Eliasson-Löthman kan stoltsera med att Sandvikenkontoret för andra året i rad år 2004/05 var koncernens mest lönsamma kontor. Hon stämmer bra in på den bild av kontorschefer inom koncernen som vd Peter Bodin skriver om i årsredovisningen 2004/05: ”[kontorschefen] ... är en driven entreprenör med ett starkt nätverk, som brinner för att utveckla ägarledda företag”.

Kunderna hos Ingrid Eliasson-Löthman och hennes kollegor i Sandviken är nästan uteslutande ägarledda småföretag som man har nära kontakt med. Man sköter också redovisning, bokslut och deklarationer för många kunder som inte är aktiebolag.

– En av medarbetarna är specialiserad på jordbruk och dessa är ofta enskilda firmor, förklarar Ingrid Eliasson-Löthman som är den enda kvalificerade revisorn på kontoret.

Född i Sandviken

Hon är själv född i Sandviken och har tidigare arbetat hos Öhrlings i både Gävle och Sandviken, varit med och drivit en lokal byrå i Gävle/Sandviken som 1998 uppgick i Lindebergs Grant Thornton.

Revision utgör ca 15 procent av verksamheten, räknat i arbetstimmar, och den övriga tiden ägnas åt konsultationer, redovisning, bokslut, deklarationer, etc. Denna arbetsfördelning innebär, säger Ingrid Eliasson-Löthman, att Sandvikenkontoret står bra rustat även om revisionsplikten för små företag skulle slopas. Hon tror att de flesta företag ändå vill ha ordning och reda i sina papper och därför ändå skulle efterfråga hennes och hennes kollegors tjänster. Reglerna blir ju inte mindre komplicerade bara för att revisionsplikten försvinner.

Ingrid Eliasson-Löthman menar att revisionsbyråbranschen till viss del lever på de krångliga regler som finns och som kunderna inte klarar av själva.

Ingen traditionell byrå

– Vi är inte en traditionell byrå, förklarar Ingrid Eliasson-Löthman när vi talar om byråns verksamhet.

– För det första är vi bara sju medarbetare. För det andra är vi ”bara” tjejer. För det tredje så har vi nog en större tyngdpunkt på sådant som inte är revision än våra övriga kontor. Därför är de anställda också i större utsträckning redovisningskonsulter.

– Våra tjänster efterfrågas mer och mer eftersom det är dyrt att anställa och framför allt svårt att finna någon som kan sköta alla de olika ekonomifunktionerna inom före taget, bland annat med tanke på många nya komplicerade regler som ska följas.

Ofta hos kunderna

Ingrid Eliasson-Löthman säger att en styrka hos byrån är att de är ute så mycket hos kunderna. Hur ofta varierar givetvis. Hos vissa kunder är det en dag i veckan, hos andra kanske en till två dagar per månad.

– Vi är flexibla, säger hon och tillägger att detta uppskattas av kunderna.

Receptet på framgång är enligt Ingrid Eliasson-Löthman sammansatt. En slimmad organisation är en del av detta. Hon själv och ytterligare en medarbetare jobbar heltid medan övriga har deltidstjänster – 75–85 procent. Alla delar på receptionstjänsten. Man tar en dag var.

– Men även i receptionen gör vi annat arbete. Vi är alla ”doers” som vill få saker gjorda.

Planering timme för timme

Effektiviteten och trivseln på kontoret är också en effekt av Ingrid Eliasson-Löthmans sätt att planera verksamheten, så att säga timme för timme. Hon har själv utarbetat ett program med avräkning varje halvår och uppdatering varje månad vad gäller de anställdas beräknade och faktiska timåtgång för olika kunder.

– På det här sättet kan vi se om någon har för mycket arbete och någon annan för lite, och så hjälps vi åt. Vi är alla bra på att hjälpa och att lämna ifrån oss arbete till andra, påpekar hon och säger att sammanhållningen är bra inom byrån. Eftersom kontoret är litet är beslutsvägarna korta.

Det har inte varit en målsättning att alla anställda ska vara kvinnor utan har bara blivit så, säger Ingrid Eliasson-Löthman. Kontorets arbetsuppgifter är sådana att flest kvinnor söker när tjänster utlyses. Och hon kan inte tänka sig att kvotera in en man.

– Det som avgör är yrkesmässig och social kompetens.

Sex av dagens anställda har barn med allt vad detta innebär för arbetsgivare och arbetskamrater: barnledighet, frånvaro för sjukt barn och annat.

– Vi har en bra dialog och kan enkelt kommunicera. Vi förstår varandras situation och vet att ingen skulle stanna hemma utan mycket goda skäl. Dessutom har jag själv och de andra män som tar sin del av ansvaret.

– Själv försöker jag att ta längre ledighet under sommaren när vi har en lägre arbetsbelastning. Barn bryr sig ju om tiden tillsammans inte pengarna i lönekuvertet, säger hon, som själv har två tonåringar.

Att man kan skämta om detta med dubbelarbete och kvinno- respektive mansgöra, får den erfara som besöker kontoret i Sandviken. Där finns en liten inramad tavla med en skämtteckning. Kvinnan säger på tal om bigami: ”Det vore inte så dumt med en man som tjänar pengar och en man som sköter barnen och hushållet.”

Lättare att synas

En fördel med enbart kvinnor på en arbetsplats är, funderar Ingrid Eliasson-Löthman, att det blir lättare för alla att synas. På en arbetsplats med båda könen så är det ”oftare männen som syns”. Hon tillägger att ytterligare en orsak till att alla medarbetare synliggörs i Sandviken är att kontoret är litet.

En nackdel med att ha endast kvinnor som anställda är, säger hon, att ”killar nog tycker att det är roligare att sälja än vad vi kvinnor gör”.

– Jag önskar att jag själv och övriga medarbetare vore bättre på att sälja. Men jag tror att kvinnor ser sig främst som producenter och att vi trivs med att göra ett bra och effektivt arbete och sedan leverera. Det här med försäljning måste vi arbeta mer med och bli bättre på.

Barn prioriteras

Hon menar att vissa mer affärsmässiga ”sociala” evenemang – till exempel bankträffar – ibland blir lidande när hon och de övriga medarbetarna prioriterar hem och barn och barnens fritidsaktiviteter i stället. Byrån missar därför ibland tillfällen att synas.

– En fördel med många kvinnor på jobbet är däremot att alla är vana att ha många bollar i luften samtidigt, något som vi verkligen har nytta av i vårt arbete.

Ingrid Eliasson-Löthman säger att hennes viktigaste uppgift är att vara chef. Att utan de anställda blir ju inte jobbet gjort. Hon avsätter cirka 40 procent av sin tid till att vara kontorschef. I denna kapacitet säger hon att det är viktigt med de kontorschefsmöten och även partnermöten som hon deltar i – för att utbyta erfarenhet och få impulser.

Elisabeth Precht