Innehåll

Balans nr 11 2005

Debatt: ”Revisorsnämndens främsta uppgift är inte att vara ett allmänt stöd åt revisorskåren”

Peter Strömberg svarar FAR:s presidium:

FAR:s presidium diskuterar i förra numret av Balans (nr 10/2005 sid. 20–22) frågan om hur den goda revisorsseden ska utvecklas. Ett problem, enligt FAR, är den brist på förtroende och respekt som en stor del av revisorerna och FAR känner för Revisorsnämnden (RN) på grund av RN:s stränga och formalistiska syn på revisorns oberoende. FAR ogillar att ”någon utomstående” pekar med hela handen mot en yrkesstolt kår av ”professionals”. FAR lägger i artikeln fram tre förslag till hur sakernas tillstånd ska förbättras och för att RN ska uppfattas ”mer som ett stöd än som ett hinder” för revisorskåren.

Åsikterna är även för mig som har varit med i leken relativt kort tid välkända och föga överraskande. Jag har ett par kommentarer som mer är randanmärkningar än uttryck för något avståndstagande från hur FAR väljer att se på omvärlden.

Den första och mest övergripande är att RN inte är en branschorganisation för revisorerna. RN är ett statligt tillsynsorgan. RN:s främsta uppgift är inte att vara ett allmänt stöd åt revisorskåren. RN har i stället att i sin tillsyn ta hänsyn till hela intressentkollektivets intressen. RN måste därför ta ett väsentligt vidare grepp på frågorna om god revisorssed än vad en aldrig så balanserad och saklig branschorganisation kan göra. Det är naturligtvis sådana överväganden som låg till grund för att RN bildades i den form den nu har och att självregleringstanken i fråga om tillsynen inte vann större insteg i den svenska revisorsrätten än vad som är fallet idag.

Den yrkesetiska reglering som har skett och fortfarande sker genom FAR är i hög grad levande materia för RN och dess handläggare i tillsynsärendena. Detta gäller även när vi handlägger oberoendefrågor och då deltar numera alltid någon av RN:s kvalificerade revisorer.

Det är riktigt som FAR skriver att revisorstillsynen i många länder utanför Sverige har anförtrotts revisorsorganisationerna. Men ingen tvekan råder om att den internationella utvecklingen går åt motsatt håll – från självreglering till offentlig tillsyn. I länder där man tidigare hade en ren organisationstillsyn skapar man nu offentliga övervakningsorgan. De tillsynsorgan som numera accepteras av EU (jfr det nya åttonde bolagsrättsliga direktivet) och av den amerikanska revisorstillsynen får inte ha annat än en minoritet av yrkesverksamma revisorer i sina beslutande organ.

RN:s uppdrag att se till att den goda revisorsseden utvecklas på ett ändamålsenligt sätt kan mycket väl ske genom att RN i större utsträckning använder sig av uttalanden och föreskrifter. Vad man dock i det sammanhanget bör ha i minnet är att för att sådana instrument ska få den precision som krävs så måste de vara relativt detaljerade och omfångsrika och skulle komma att likna, om kanske inte en kokbok, så i alla fall en ordentlig receptsamling. Jag trodde att FAR var emot en sådan utveckling och inte ville ha detaljerade regler. En stor nackdel ur branschens synvinkel med en större tyngdpunkt på föreskrifter och uttalanden är att de binder revisorerna lika fast, men kan till skillnad från vad som uttalas i disciplinärenden och förhandsbesked inte överklagas till domstol. Tvärtom är det så att vad RN har slagit fast i formella föreskrifter binder även domstolarna i deras rättskipning. Det är ju inte säkert att ett eventuellt samråd mellan revisorsorganisationerna och RN i en oberoendefråga mynnar ut i enighet oss emellan. Vi har ju, som framgått ovan, olika roller i denna pjäs.

Det är självklart att RN använder de internationella etiska reglerna som viktiga tolkningsdata i sitt beslutsfattande. Men utgångspunkten är naturligtvis revisorslagens regler. Är dessa för stränga? Jag är inte övertygad om det. FAR:s representanter i utredningen som föregick de nya reglerna godtog den modell som sedan blev lag. Jag ser för egen del inget behov av att verka för en lagändring när det gäller oberoenderegleringen. Och det är nog den enda punkt där vi har direkt motsatta ståndpunkter.

Peter Strömberg är direktör och myndighetschef på Revisorsnämnden.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...