Böcker har sprängkraft. Tankar som satts på pränt blir inte så sällan till vapen. Tänk på litteraturen som brändes på bål på 1930-talet, eller den underjordiska samizdat-litteraturen som häcklade överhögheten på den tiden då Sovjetunionen fortfarande existerade.

Det är dock inte sagt att det är just böckerna med sprängkraft som vi helst läser. Att döma av Svensk Bokhandels senaste lista över den mest sålda facklitteraturen så tänker vi just nu mer på jul än på samhällsomvandling. På första plats ligger nämligen ICA förlagets ”Sju sorters kakor”.

En bok som definitivt borde väcka debatt i revisionsbranschen (men som sannolikt inte kommer att hamna på några listor – med tanke på ämnet) är ”Performance-Based Reporting – New Management Tools for Unpredictable Times” (224 s.) utgiven i USA av Wiley & Sons. Det för svensk del anmärkningsvärda med denna bok är att den är skriven av två svenskar – Hans V.A. Johnsson och Per Erik Kihlstedt.

De två författarna – som båda är väl förtrogna med näringslivet – menar att traditionell redovisning och dagens finansiella rapportering inte är bra instrument för att mäta/beskriva ett företags prestation. Särskilt inte med tanke på dagens snabba utveckling. De presenterar en alternativ metod för ”performance-oriented management, bedömning och rapportering” som till största delen inte bygger på traditionell redovisning.

Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) publicerade nyligen en bok som också är tänkt att väcka debatt. Antologin ”Uppdrag revision. Revisorsprofessionen i takt med förväntningarna?” (220S.) är skriven av Sven-Erik Johansson, Einar Häckner och Eva Wallerstedt. Huvudfrågorna rör hur revisorerna förvaltar sitt uppdrag, orsakerna till förväntningsgapet och hur detta ska kunna minskas.

På delvis samma aktuella tema har Samuel DiPiazza, koncernchef för PricewaterhouseCoopers, skrivit en bok: ”Building Public Trust” (192 s.); se notis på nästa sida i denna tidning från ett besök i Sverige då boken presenterades.

Men kanske är det skönlitterära böcker som ”NOG” som i slutändan kan bidra till att ändra allmänhetens syn på revisorn och dennes prestationer. Utgiven av det nybildade förlaget Kalla Kulor Förlag skriver DI-journalisten Tomas Linnala om revisorn som en vacker dag får (just) NOG och, halvt medveten om vad han så småningom ska åstadkomma, startar ett uppror mot överbeskattningen av den pressade medelklassen.