Redovisningsregler för svenska företag har förändrats väsentligt de senaste åren. Alla företag som tillämpar någon av årsredovisningslagarna har påverkats. Den stora redovisningsnyheten i boksluten för räkenskapsåret 2005 är för de noterade företagen tillämpningen av de internationella redovisningsstandarder som EU-förordningen föreskriver vid upprättandet av koncernredovisning. Regelverket International Financial Reporting Standards (IFRS) är mycket omfattande. Vi beskriver inte detta regelverk i denna artikel, då vi anser att denna nyhet är för omfattande för vår artikel samt att de bolag som är berörda av dessa standarder har kommit så långt i sin anpassning att detta forum inte lämpar sig för en sådan genomgång. I artikeln beskriver vi de nyheter, i lagar och normgivning på redovisningsområdet, som omfattar såväl de noterade som icke-noterade företagen och som publicerats av svenska normgivare såsom Redovisningsrådet, dess akutgrupp och Bokföringsnämnden.
Vilka regler ska tillämpas i koncernredovisningen?
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (IAS-förordningen) kräver som bekant att de företag vars värdepapper är noterade ska upprätta sin koncernredovisning i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS). De standarder som ska tillämpas ska vara antagna av EU:s särskilda godkännandemekanism. För moderföretag vars aktier är noterade vid börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad inom EU gäller förordningens bestämmelser från och med räkenskapsåret 2005. Enligt svensk lag behöver de företag vars skuldebrev är noterade på börs, en auktoriserad marknadsplats eller annan reglerad marknad inte tillämpa förordningen förrän räkenskapsår som inleds närmast efter 31 december 2006.
Det är viktigt att notera att de bolag vars värdepapper är noterade även måste tillämpa vissa bestämmelser i årsredovisningslagen (ÅRL) samt Redovisningsrådets rekommendation RR 30 Kompletterande redovisningsregler för koncerner, vid upprättande av koncernredovisningen. Dessa bolag ska även i fortsättningen tillämpa följande Uttalanden från Redovisningsrådets akutgrupp (URA), URA 4, URA 5, URA 6, URA 7 och URA 42-URA 46. Vid upprättande av delårsrapporter ska dessa företag även tillämpa RR 31 Delårsrapportering för koncerner. Redovisningsrådets rekommendationer RR 1-RR 29 får inte tillämpas av dessa företag och inte heller andra uttalanden från Redovisningsrådets akutgrupp, utöver ovan nämnda URA.
Av ÅRL 7 kap. 33 § framgår att företag vars värdepapper inte är noterade har möjlighet att upprätta sin koncernredovisning i enlighet med IFRS.
En koncern som inte upprättar koncernredovisning enligt IFRS, ska upprätta koncernredovisning enligt samma regler som tidigare. Det innebär att om koncernredovisningen tidigare har upprättats i enlighet med Redovisningsrådets rekommendationer RR 1-RR 29 ska dessa även i fortsättningen ligga till grund för koncernredovisningen.
Vilka regler ska tillämpas av juridisk person som är moderbolag?
Ett moderbolag som upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS ska tillämpa RR 32 Redovisning för juridiska personer, avseende redovisningen i moderbolaget. I RR 32 anges ett antal undantag och tillägg till IFRS. RR 32 ersätter RR 1-RR 29, vilka således inte ska tillämpas av noterade moderbolag. Ett moderbolag som frivilligt upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS ska också tillämpa RR 32 vid upprättande av sin egen årsredovisning.
Ett moderbolag som inte upprättar sin koncernredovisning enligt IFRS ska tillämpa samma redovisningsregler som tidigare. Det innebär att dessa moderbolag på ”rekommendationsnivå” kan välja om de vill tillämpa RR 1-RR 29 eller de motsvarande allmänna råd som BFN givit ut. Företag som genom sin storlek har ett stort: allmänt intresse och som inte frivilligt tillämpar IFRS i sin koncernredovisning ska fortsätta att tillämpa Redovisningsrådets rekommendationer RR1-RR 29 och uttalanden från dess akutgrupp. Moderbolag i en sådan koncern får inte tillämpa RR 32.
ÅRL har ändrats och särregler har utformats för att minska skillnaderna jämfört med IFRS. Dessa särregler får endast tillämpas av bolag som konsolideras i en koncernredovisning som upprättas enligt IFRS. Särreglerna beskrivs i artikeln mer i detalj under rubriken ”Årsredovisningslag (1995:1554) Internationell redovisning i svenska företag”.
Vilka regler ska tillämpas av juridisk person som inte är moderbolag?
Dotterföretag som omfattas av en koncernredovisning upprättad enligt IFRS kan välja om de vill tillämpa RR 32 Redovisning för juridisk person eller BFNAR 2000:2. Intresseföretag eller joint ventures får endast tillämpa RR 32 om de själva är noterade eller är moderbolag i en IFRS-koncern.
Företag som är noterade men inte är moderbolag ska tillämpa RR 32.
Övriga företag får inte upprätta sin redovisning för juridisk person i enlighet med RR 32. Reglerna i ÅRL samt BFNAR 2000:2 gäller nu liksom tidigare.
[1] Särreglerna i ÅRL innebär att företag som tillämpar IFRS i sin koncernredovisning eller ingår i en sådan koncern bland annat får:
Värdera förvaltningsfastigheter, biologiska tillgångar och andra materiella anläggningstillgångar samt immateriella tillgångar till verkligt värde i sin egen redovisning. Värderingsreglerna föreslås träda i kraft först för räkenskapsår som inleds den 1 januari 2009 eller senare.
Dela upp avsättningar i en långfristig respektive kortfristig del.