Efter Tsunami-katastrofen i Asien har röster höjts i den svenska debatten att gåvor ska göras avdragsgilla för främst företag. På detta sätt skulle företagen, förklarar förespråkarna, kunna skänka än mer pengar. Detta är något som gäller sedan länge i USA.
– Företag får göra avdrag för sponsring och donationer till välgörande ändamål upp till värdet av tio procent av bruttoinkomsten, berättar David Erickson, auktoriserad revisor i Austin, Texas. Hans revisionsfirma Erickson, Demel & Co har 15 anställda och sköter revisionen åt mindre och medelstora icke-börsnoterade företag.
Det företag som skänker mer än tio procent har möjlighet att skriva av denna summa under fem år. En svårighet som amerikanska revisorer kan stöta på i detta sammanhang är frågan om gränsdragning mellan donation och marknadsföring. David Erickson tar ett exempel från sin hemstad:
– Telekomföretaget Motorola anordnade ett maratonlopp och intäkterna gick till olika välgörande ändamål. Frågan är vad som vägde tyngst: Donationerna eller marknadsföringsvärdet. Gränsen mellan dessa är hårfin.
David Erickson säger att amerikanska företag – i alla fall de större – ofta har som policy att skänka de möjliga tio procenten av bruttoinkomsten. Är så fallet så kan man konstatera att svenska företag ligger långt efter. Det samma tycker vissa om den svenska skattelagstiftningen.
– Även om ett bidrag kan anses utgöra omkostnad i näringsverksamheten, enligt den allmänna bestämmelsen i 16 kap. 1 § inkomstskattelagen (IL), så föreligger normalt sett inte avdragsrätt om motprestation saknas från bidragstagaren. Och man får inte göra avdrag för gåvor, förklarar Peter Nordström, skatteexpert på SET Revisionsbyrå i Stockholm.
I 9 kap. 2 § 1 st. IL sägs att ”Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av”. I andra stycket samma paragraf sägs ”Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem räknas som utgifter enligt första stycket.”
Det finns dock undantag från regeln. Ett exempel är öltillverkaren Falcon som ingår i den internationella koncernen Carlsberg Breweries och som har en pilgrimsfalk som symbol på varumärket.
– Falcon gav ekonomiskt bidrag för att rädda den utrotningshotade pilgrimsfalken. Företaget ville dra av detta som en kostnad och menade att varumärket skulle bli värdelöst ifall fågeln inte längre fanns. Regeringsrätten gav Falcon rätt eftersom man ansåg att det fanns en så stark koppling mellan varumärket och bevarandet av pilgrimsfalken.
Peter Nordström säger att det, för avdragsrätt, inte räcker med argument av slaget ”utan bidraget skulle badwill skapas”. För egen del anser han dock att rådande rättsläge ”är galet” på grund av att bidrag av detta slag normalt sett har en stark koppling, om än ej direkt, till den bedrivna verksamheten. Den positiva bild bidraget skapar för varumärket har självklart beaktats som ett led för framtida intäkter när företaget fattade beslut om att lämna bidraget. CSR-bidrag bör därför inte bedömas som renodlade gåvor trots att det inte föreligger någon direkt motprestation från mottagaren.