Vi börjar i fel ände ifall vi tar bort revisionsplikten. Det är regelverket för små företag som behöver förenklas. När så skett kan vi diskutera revisionsplikten för små företag, förklarade Dan Brännström, generalsekreterare för FAR i en paneldebatt om revisionspliktens vara eller inte vara i små företag. Debatten hölls i regi av Svenskt Näringsliv och en forskningsrapport i ämnet presenterades.

– Vem – om inte revisorn – hör de ljudlösa nödropen från de små företagen när de hamnar i kris? Ingen konsult tar ett uppdrag när pengarna redan är slut. Slopas revisionsplikten så sviker vi de företag som bäst behöver revisorns hjälp, förklarade Dan Brännström. Han sa att dels är situationen i Sverige annorlunda jämfört med övriga EU-länder (ett mer komplext regelverk etc.), dels är revision av stort värde för alla företagare. Han blev inte emotsagd på den senare punkten. Deltagarna – inklusive Svenskt Näringsliv, Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten (EBM) och småföretagare i panelen och i publiken – var rörande eniga om att revision och revisorer är av godo. Flera företagare förklarade att man skulle anlita revisorer även om plikten att göra så försvann. ”Men jag skulle vilja lägga pengarna på konsultarvoden istället”, menade Jörgen Handell från FöretagsRådet AB. Men det är det där med plikt/tvång ...

Ekobrottsmyndighetens representant Sigurd Elofsson, liksom Vilhelm Andersson från Skatteverket, förklarade gång på gång att man gärna samarbetar med revisorerna för att förebygga brott. Den senare ansåg att värdet av den preventiva effekten är särskilt viktig. Han fick senare under debatten svar på tal från företagaren Ulf Mannestig som menade att obligatorisk revision kan ”invagga myndigheterna i en falsk säkerhet”.

Sigurd Elofsson från EBM hänvisade till det så kallade restaurangprojektet (se sidan 43) och menade att det är i de allra minsta bolagen som hjälpen från en revisor behövs bäst: ”Här saknas kanske kontroll och ägarna har ofta mindre ekonomiska kunskaper.” Samtidigt slog han fast att det i restaurangprojektet inte var någon skillnad mellan företag som haft eller inte haft extern revision. ”En spik i kistan”, viskade en deltagare i lokalen och Dan Brännström kallade uppgifterna ”alarmerande, för revision ska göra skillnad”.

Från Skatteverkets sida utgår man från att revision utförd av en revisor står för ”bättre redovisning tack vare extern kvalitetssäkring”. Vilhelm Andersson underströk därmed Dan Brännströms devis att den svenska revisionstraditionen ger förutsättningar för ”öppenhet, transparents och kvalitet”. En i publiken som spann vidare på temat kvalitet var Revisorsnämndens chef Peter Strömberg. Han ansåg bland annat att kvalitén på vissa revisioner måste höjas och förklarade att han inte kunde ”uttala sig för eller emot” revisionspliktens avskaffande.

Vilhelm Andersson från Skatteverket fortsatte:

– Vi är inte motståndare till att se över regelverket för små företag. Men vi säger nej till att kallt klippa av revisionen. Många misstag sker av ren okunskap när företagare knåpar på egen hand. Här har revisorn en viktig roll att fylla.

Han ansåg att det inte räcker för företagare, att som privatpersoner, lova att man på heder och samvete lämnar riktiga uppgifter i sin deklaration. Det behövs någon sakkunnig som skriver under.

Den ende småföretagaren i panelen var Bengt Gustavsson från Värmland.

– Jag har BDO som revisor och är nöjd med deras arbete. Men jag tycker att det är samhället som ska betala för en revision om man vill kontrollera att jag inte gör något fel. Han fortsatte:

– Som företagare har jag ett ansvar. Men köper jag revision så ska det vara av affärsmässiga skäl. Man kan inte revidera fram utveckling. Plikten begränsar tillväxtklimatet. Istället måste småföretagen uppmuntras att växa för att det ska det finnas något att revidera.

Bengt Gustavsson trodde inte att revision behövs för att banker och andra finansiärer ska få underlag för långivning. ”Jag har personliga kontakter med banken. De vet vem jag är.”

Bankerna är intresserade av företagens böcker när eventuella lån ska beviljas. Och här är resultatet av revisionen viktigt, ansåg flera i panelen och i publiken.

Hur många småföretag som är externt finansierade rådde det delade meningar om. Jens Hedström från Svensk Näringsliv ansåg att det rörde sig om färre än 30 procent. Dan Brännström å sin sida menade att andelen är betydligt större om man räknar in checkräkningskrediter.

Martin Johansson, Svenska Revisorsamfundet, som satt i publiken, förklarade att en äldre rapport visar att utan den kontroll som revision innebär så ökar kreditförlusterna – vilket får betalas av andra företag som kanske inte kan få lån eller dyrare sådana. Claes Norberg, en av rapportförfattarna, som tittat på exemplet England där man avskaffat revisionsplikten för små företag, trodde inte att detta är något stort problem. I alla fall inte att döma av vad som hänt i andra länder.

Lika eniga som man var om revisorers goda insatser, var panel och publik om det faktum att de internationella standarderna för revision som nu införs i Sverige innebär förändringar.

– Vi kan inte röra oss baklänges in i en internationell omgivning, sa Carl-Gustaf Burén från Svenskt Näringsliv.

– Det står klart för fler och fler att vi måste göra något för att hjälpa små företag. Och svenska företags konkurrenskraft måste stärkas, menade han och ansåg att i grund och botten gäller det att välja mellan förenkling av systemet eller att skapa regellydnad.

Elisabeth Precht