Statistik från revisorsnämnden 2004: Många disciplinärenden öppnade – Skatteverket och klienter anmälde oftare

Kvalitetskontroll

En nyhet i tillsynsverksamheten är att som ett led i denna ingår numera också RN:s verksamhet med att kvalitetssäkra den kvalitetskontroll som FAR och SRS bedriver i förhållande till sina ledamöter. Hur systemet är tänkt att fungera är utförligt beskrivet i Balans vid olika tillfällen3. Jag tar inte läsarens tid i anspråk med att nu upprepa detta.

Under år 2004 fick RN in 9 anmälningar (5 från FAR och 4 från SRS) om grova brister hos revisorer som uppdagats i kvalitetskontrollen. RN har öppnat disciplinärenden i dessa fall. En av revisorerna har i det sammanhanget avsagt sig sin auktorisation och en annan har meddelat att han kommer att göra det. Utredningen pågår i de övriga ärendena. Organisationerna har under år 2004 kvalitetskontrollerat totalt ca 300 revisorer. RN har som ett led i sin kvalitetssäkring valt ut 10 av dessa för närmare granskning av hur kvalitetskontrollen fungerat. Den granskningen är ännu inte avslutad. När den är klar kommer RN:s bedömningar att delges organisationerna för att eventuella förändringar i systemet ska kunna vidtas.

Antal disciplinärenden

Hur antalet öppnade och avgjorda disciplinärenden fördelar sig över de senaste tre åren framgår av tabell 2.

Tabell 2. Antal öppnade och avgjorda disciplinärenden 2002–2004.

Av tabellen kan man översiktligt konstatera att antalet inkomna ärenden har ökat samtidigt som antalet avgjorda ärenden markant har minskat år 2004 i förhållande till tidigare år. Intrycket består också om man ser tillbaka ytterligare ett år. Under år 2001 öppnades nämligen 148 disciplinärenden och det avgjordes 141 stycken. En fråga man då måste ställa sig är vad som har skett med RN:s produktivitet under år 2004. Det är klart att det ser märkligt ut med ”all time high” för öppnade ärenden och samtidigt ”all time low” för de avgjorda. Den frågan förtjänar att vridas och vändas lite.

Öppnade ärenden

Om man då först vill se hur de öppnade disciplinärendena fördelar sig på olika anmälare och RN:s egna initiativ så framgår detta av tabell 3.

Tabell 3. Öppnade disciplinärenden 2002–2004.

* Ekobrottsmyndigheter, kronofogde m.fl.

Den ökade inströmningen av ärenden har, jämfört med år 2003, fördelat sig jämnt på alla kategorier. De egeninitierade ärendena börjar återhämta sig antalsmässigt. Om man ser tillbaka till år 2001 så öppnades då 52 ärenden på eget initiativ. Min uppfattning är att det är bra om RN har en rätt så hög andel egna initiativärenden eftersom detta ger oss åtminstone en viss möjlighet att rikta in tillsynsverksamheten mot områden som vi finner intressanta och viktiga. En tydlig ökning har skett av anmälningar från Skatteverket och från klienterna medan kategorin övriga anmälare ligger kvar på ungefär den nivå som den gruppen haft under de senaste åren.

SUT-ärenden

Den systematiska och uppsökande tillsynen (SUT) är en viktig del av tillsynsverksamheten. Antalet disciplinärenden som öppnats efter att ha inletts som ett s.k. SUT-ärende är oförändrat över den tid som behandlas i årsredovisningen. Under året öppnades 30 ärenden och avslutades 25 (varav 13 blev till disciplinärenden). Motsvarande siffror för 2003 var 42 öppnade och 49 avslutade (varav 15 till disciplinärenden). År 2004 ser därför ut som ett mellanår för SUT-verksamheten. Skälet till detta är främst att vi under året har tvingats ta revisorsresurser från SUT-arbetet för att handlägga stora och komplicerade tillsynsärenden av annat slag. RN har ändå under hösten 2004 påbörjat ett SUT-projekt om stora revisionsuppdrag och stora revisionsbyråer. Här ska RN ta in information från de stora revisionsbyråerna om principer och system för revisionsprocessen som byrån tillämpar och därefter granska och bedöma revisionskvaliteten i ett antal revisioner av noterade bolag eller bolag som av annat skäl är av publikt intresse.

Som jag skrev vid samma tid förra året är ambitionen att bredda underlaget för tillsynen. Detta bör ske dels genom fler egeninitierade ärenden och dels genom fler anmälningar; främst från kategorier som inte är så vanligt förekommande som anmälare. Målsättningen har åtminstone delvis uppfyllts. Att antalet inledda SUT-ärenden har minskat under år 2004 beror som nyss sagts på att RN:s revisorsresurser till stor del har fått tas i anspråk till annat. SUT-verksamheten kommer att ta fart igen nästa år, bl.a. beroende på att RN nu har fler revisorer.

Avgjorda ärenden

Om man övergår till att betrakta siffrorna för avgjorda disciplinärenden under året så ska man kanske börja med att se på hur de ärenden som resulterade i att en disciplinpåföljd meddelades fördelar sig mellan olika disciplinära åtgärder och mellan godkända och auktoriserade revisorer. Svaret på den frågan ges i tabell 4.

Tabell 4. Disciplinära åtgärder 2002–2004

Det första som slår en läsare är att antalet disciplinåtgärder har varit i stort sett konstant under de senaste tre åren, dvs. mellan 46–50. En annan intressant observation som kan göras är att praxis med varning som normalreaktionen på förhållanden som kan utlösa en disciplinär åtgärd har befästs. Åtgärderna erinran å ena sidan och upphävande eller varning med straffavgift å den andra, är jämt fördelade på varsin sida om varning. Antalsmässigt bildas en nästan perfekt Gauss-kurva om man slår samman de allvarligare disciplinära åtgärderna. Som konstaterats flera gånger förut så är det en mycket liten andel av alla revisorer som över huvud taget blir föremål för en disciplinär åtgärd. Det rör sig totalt om cirka en procent av kåren4.

Vidare kan man se att år 2004 liksom föregående år är andelen meddelade disciplinära åtgärder konstant i relation till hur många disciplinärenden som har öppnats. Alltså är det så att den helt övervägande delen av alla disciplinärenden, ca 65 procent, skrivs av utan att revisorn meddelas någon disciplinär åtgärd. Detta är inte förvånande. Alla anmälningsärenden läggs upp som disciplinärenden genast när de kommer in. Ett fåtal skrivs av direkt eftersom de redan efter en hastig blick kan avfärdas som grundlösa. Resten leder däremot till att revisorn föreläggs att yttra sig och ge in dokumentation. När RN sålunda får även den andra sidan av saken belyst leder det alltså ofta till att man genast ser att ärendet inte föranleder någon kritik. Denna situation brukar normalt inte uppkomma i ett ärende som RN har öppnat på eget initiativ. Rutinen i sådana ärenden är att om man på RN t.ex. i en tidningsartikel ser något som kan tyda på att någon har åsidosatt sina skyldigheter som revisor så ställs en öppen fråga till denne. Först om svaret på denna fråga gör att antagandet inte kan avfärdas öppnas ett disciplinärende, och en grundligare utredning sätts igång. Naturligtvis kan slutbedömningen ändå bli att grund för disciplinåtgärd saknas och att även det ärendet skrivs av.

Man kan fråga sig varför RN har avgjort färre disciplinärenden år 2004 än tidigare år. Nedgången handlar om ett femtontal ärenden om man jämför med de två föregående åren. (År 2001 avgjorde RN 141 disciplinärenden.) Ett skäl är naturligtvis att ett antal stora och utredningskrävande ärenden har tagit plats på bekostnad av andra mindre omfattande utredningar. Ett annat skäl är att antalet öppnade ärenden minskade de två föregående åren. I ett resonemang om produktivitet som detta måste man också se på de inkommande ärendena och hur de ser ut. År 2004 har antalet egeninitierade ärenden ökat, trots att SUT-verksamheten har fått stå tillbaka till förmån för annat. I de egeninitierade ärendena måste alltid en viss arbetsinsats göras redan innan ärendet upprättas. Detta behöver inte göras när ärenden öppnas efter en anmälan. Även detta kan förklara en del av nedgången i antalet avgjorda ärenden. Men förklaringar är ju inget annat än förklaringar och innehåller väldigt lite av framåtblickande. Det är åtgärder för att snabba upp ärendegenomströmningen som är det intressanta för framtiden. RN har under de senare åren haft en viss brist på revisorer. Detta har genom nyrekryteringar åtgärdats och därigenom bör vi under nästa år både kunna öka antalet egeninitierade ärenden, återföra SUT-verksamheten till sin tidigare omfattning och öka antalet avgjorda ärenden. Vi diskuterar också internt hur själva ärendehandläggningen ska kunna effektiviseras och ett antal åtgärder genomförs nu.

Överklaganden

RN:s beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Andelen överklagade beslut i ärenden där RN meddelat en disciplinär åtgärd uppgick år 2004 till 28 procent. Året innan överklagades bara 18 procent av besluten. Var besluten bättre det året? Var besluten avsevärt sämre året dessförinnan när överklagandefrekvensen var hela 37 procent? Överklagandefrekvensen är ett trubbigt och otillförlitligt instrument för kvalitetsmätning, särskilt på ett så här litet underlag där varje överklagat beslut representerar två procentenheter. Det är dock fortfarande en mycket liten del av de överklagade disciplinåtgärderna som ändras i domstolarna.