Ett beslut har nyligen fattats om hur Övervakningspanelens genomgång av årsredovisningar för 2004 utgivna av de företag som är noterade vid Stockholmsbörsen ska se ut. Jämfört med tidigare år handlar det om ytterligare en begränsning av resursinsatsen. Det som prioriteras är de panelärenden som anhängiggjordes 2003 men som aldrig blev föremål för panelens bedömning. Som vi tidigare redogjort för togs ett beslut om att avbryta behandlingen av ärenden som inte kunde slutbehandlas före årsskiftet 2003/04.
Det som nu kommer att ske är att den arbetsgrupp som läser årsredovisningarna kommer att undersöka om de kritiska iakttagelser som gjordes 2003 kvarstår i den senaste årsredovisningen eller om företagen tagit intryck av den korrespondens som förts och ändrat redovisningen. Ambitionen är att ett brev till de företag som berörs ska gå ut i maj.
2003 gjordes en uppdelning av de företag som var noterade vid Stockholmsbörsen så att bara cirka hälften fick ett brev med en detaljerad redogörelse för gjorda iakttagelser. För den andra hälften gjordes en mer översiktlig genomgång. Syftet med denna var att identifiera sådana väsentliga avvikelser från Rådets rekommendationer m.m. att redovisningen borde behandlas av Övervakningspanelen. I avsaknad av sådana avvikelser informerades företaget om att det skulle bli föremål för en mer detaljerad genomgång 2004.
Så kommer dock inte att ske. Arbetsgruppen har visserligen i uppdrag att gå igenom hela årsredovisningen inklusive bokslutskommunikén och alla delårsrapporter för de företag som endast blev föremål för en begränsad genomgång 2003. De iakttagelser som görs kommer dock inte att förmedlas till företagen för så vitt inte det gäller sådana iakttagelser som sannolikt kan bli föremål för panelens bedömning.
Den arbetsgrupp som läser årsredovisningar består av fyra personer. En viktig uppgift för den är att de iakttagelser som identifieras som potentiella panelärenden blir likartade. Uppgiften kompliceras av att arbetsgruppen inte säkert vet vad panelen bedömer som klandervärt. För att i görligaste mån undvika att slumpen avgör vilka företag som utsätts för kritik sker ett samråd mellan arbetsgruppens medlemmar om vilka frågor som kan uppfattas som potentiella panelärenden. För att ytterligare öka samsynen när det gäller genomgången 2004 kommer en fördjupad diskussion att ske kring vilken typ av ärenden gruppen ska föra vidare till panelen.
Målsättningen för genomgången är att ett första brev till de företag som omfattas av genomgången för 2004 ska ha skickats ut i början av hösten. Det bör då vara möjligt att slutföra behandlingen av alla ärenden i god tid före årsskiftet.
Genomgång 2005
Diskussioner har också inletts om hur den fortsatta genomgången ska organiseras. Från och med 2005 är det en myndighet som tar över ansvaret. Det följer av det direktiv som EU utfärdat. I Sverige har diskussionerna dragit ut på tiden. Troligen kommer dock någon form av besked efter sommaren. Det som diskuterats är tre olika alternativ, Finansinspektionen, Bokföringsnämnden (BFN) eller en helt ny redovisningsmyndighet. En ny myndighet torde inte längre vara aktuell på grund av tidsskäl. Det är en för stor process att sätta igång. Mest troligt för närvarande är att BFN får uppdraget. Eftersom BFN är en ganska liten myndighet innebär det med stor säkerhet att uppgiften att genomföra själva genomgången av årsredovisningar delegeras till Övervakningspanelen. Hur uppgiften kommer att definieras återstår att fatta beslut om. Det gäller till exempel frågan om hur detaljerad rapporteringen till företagen ska vara. För 2004 begränsas den sålunda till potentiella panelärenden. Den uppfattning som arbetsgruppen har är att återrapporteringen av samtliga gjorda iakttagelser varit värdefull. Arbetsgruppen har fått olika kommentarer kring kommunikationen med företagen. Vissa har varit kritiska, andra positiva. Inte minst tycks detaljrikedomen ha uppskattats av flera företag och revisorer. Den ställer dock större krav på resurser. En central fråga för den blivande huvudmannen och Övervakningspanelen är vilka ekonomiska resurser som kommer att finnas tillgängliga och hur de ska finansieras. Det gäller för övrigt inte bara de företag som är noterade vid Stockholmsbörsen. För 2005 ska också de andra marknadsplatserna omfattas. Eftersom de tidigare inte blivit föremål för samma form av genomgång som Stockholmsbörsens företag finns det anledning att tro att detta kommer att kräva ett väsentligt tillskott av resurser.
Några kommentarer till aktuella redovisningar
CTT
Jag är ingen anhängare av den direkta metoden vid upprättande av kassaflödesanalyser. Det intryck jag fått av det fåtal företag som tillämpar den är att den information man får om betalningar är sämre än den som ges vid tillämpning av den indirekta metoden. CTT är dock ett undantag. I kassaflödesanalysen redovisas inbetalningar från kunder m.fl. respektive utbetalningar till leverantörer och anställda. I två noter ges sedan en detaljerad beskrivning av skillnaderna mellan dessa betalningar och motsvarande poster i resultaträkningen.
Klövern och Kungsleden
Klövern och Kungsleden har tidigare kommenterats i Balans. Det som utmärker dessa båda företag är att de klassificerat sina fastigheter som varulager, det vill säga som omsättningstillgångar. En konsekvens av detta är att de inte redovisat några avskrivningar. Jag har tidigare ifrågasatt företagens klassificering. Samtidigt har jag dock nödgats konstatera att regelverket, i vart fall före tillkomsten av RR 24, Förvaltningsfastigheter, inte är helt klar. Det som de båda företagen har kunnat peka på är att det ligger i deras affärsidé att förvärva fastigheter och att sedan förädla dem före en försäljning.
På sidan 46–47 i detta nummer kommenteras ett utkast till tolkning av den tyska normgivaren. Tolkningen handlar bland annat om gränsdragningen mellan anläggnings- och omsättningstillgångar. Normalt går gränsen vid 12 månader. Tillgångar som förväntas säljas inom 12 månader utgör en omsättningstillgång och omvänt. Alternativt kan uppdelningen ske med hänvisning till längden på verksamhetscykeln. Ett fastighetsförvaltande företag skulle alltså kunna hävda att deras verksamhetscykel sträcker sig över exempelvis 5 eller 10 år. Förutsättningen enligt IAS 1 punkt 53 är dock att cykeln ska vara ”tydligt identifierbar”. Den bedömning jag gör är att en hänvisning till en avsikt att inom en obestämd framtid sälja fastigheter inte uppfyller kravet.
Frågeställningen är dock inte längre aktuell. Båda företagen har nämligen tillkännagett att de har för avsikt att 2005 gå över till det alternativ i IAS 40 som möjliggör en värdering till verkligt värde. Båda företagen kommer alltså att klassificera om sina fastigheter från lager till förvaltningsfastigheter. Inget av företagen kommenterar ändringen. De kommenterar inte heller det motsägelsefulla i att klassificeringen som lager kvarstår i redovisningen för 2004.
KMT
En av mina kollegor har haft anledning att se på rapporten för Q1 från KMT. I den finansiella översikten på första sidan anges nettoomsättningen till 278 jämfört med 215 för föregående år. Siffran 215 är försedd med en hänvisning till en not av vilken framgår att den är omräknad enligt IFRS och därmed justerad för avyttrade verksamheter. Den verksamhet som avyttrats är delar av Pullmax försäljningsbolag. Hade hela försäljningsbolaget sålts hade förmodligen IAS 35/ RR 19, Verksamheter under avveckling, varit tillämplig redan 2004. Den standarden kräver emellertid att i princip ett helt verksamhetsområde säljs. Så skedde dock inte. Den justering som åberopas i QI gäller alltså inte IAS 35/RR 19 utan IFRS 5, Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade verksamheter. IFRS 5 sänker tröskeln väsentligt när det gäller vilka enheter som ska exkluderas när man upprättar resultaträkningen. Tanken är att man därigenom ska få en bättre bild av tillväxten. Den målsättningen nås dock inte helt. Anledningen är att redovisningen av den förvärvade tillväxten inte är lika tydlig.
I KMT:s delårsrapport kan man visserligen läsa att det skett ett förvärv som förklarar 13 procent av den ökning av omsättningen som ägt rum. Däremot kan jag inte se att det finns någon motsvarande uppgift vad gäller rörelsens kostnader, resultat osv. Hur stor del av resultatförbättringen, från 59 till 80, som förklaras av förvärvet är alltså oklart. Innebörden är att KMT:s resultatanalys lämnar en hel del i övrigt att önska.
Frågan om vilken information företag som gjort väsentliga förvärv ska lämna har tagits upp i samband med genomgången av årsredovisningar i flera fall. Den kritik som framförts för bristande information har stöd av punkt 92 i RR 1 enligt vilken information ska lämnas som gör det möjligt att jämföra på varandra följande redovisningar. Samma krav finns i årsredovisningslagen. Erfarenheten är dock att den information som lämnas är otillräcklig och inskränker sig till uppgift om förvärvad omsättning samt antal anställda. IFRS 3, punkterna 66 ff, är mer konkret. Bland annat ska uppgift lämnas om det förvärvade företagets resultat efter förvärvstidpunkten.
Docent Rolf Rundfelt publicerade under 13 år boken ”Tendenser i börsbolagens årsredovisningar” tillsammans med Stockholmsbörsen och Bokföringsnämnden. Boken ges inte ut längre, men Rolf Rundfelt, som också är ledamot i Redovisningsrådet, fortsätter att studera börsbolagens årsredovisningar.