Revisorerna har en nyckelroll i ekobrottsbekämpningen för att säkerställa att informationen från företagen är trovärdig gentemot intressenterna och därför vore det olyckligt ifall revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag avskaffades. Det menar Sigurd Elofsson, ekorevisor vid Utvecklingsenheten hos Ekobrottsmyndigheten, med anledning av den senaste tidens debatt om revisionsplikten.
Sigurd Elofsson uppskattar att runt hälften av alla företag som hamnar hos Ekobrottsmyndigheten har gjort sig skyldiga till så kallade oaktsamma brott, det vill säga brott som beror på okunskap eller slarv. Han menar att en stor del av de oaktsamma brotten kan förhindras genom att revisorerna uppmärksammar sina klienter på eventuella fel och brister i bokföringen och uppmanar dem att rätta till dessa. Det handlar alltså om att förebygga bort oaktsamma brott, exempelvis försenad årsredovisning. Sigurd Elofsson anser därför att revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag fyller en viktig funktion för Ekobrottsmyndigheten.
– Om revisionsplikten avskaffas ökar risken att fler företag hamnar hos oss, både på grund av oaktsamhetsbrott och uppsåtliga brott, säger Sigurd Elofsson.
Sedan början av 2004 informerar Ekobrottsmyndigheten regelbundet FAR (Föreningen för revisionsbyråbranschen) och Revisorsamfundet SRS om de brottsliga tendenser som framkommit via myndighetens utredningar. Genom detta samarbete hoppas Ekobrottsmyndigheten med revisorernas hjälp förebygga bort framför allt oaktsamma brott.
– Vi träffas regelbundet och diskuterar anmälningsfrågor och problem som uppstått. Ekobrottsmyndigheten har en unik klientstock eftersom alla är brottsmisstänkta och det gör att vi kan se generella brister. Av de generella brister vi uppmärksammar är det först och främst de väsentliga bristerna som i sig ger upphov till misstanke om brott vi för medlar till revisorerna. Dessa brister bör revisorerna uppmärksamma enligt god revisionssed. Och i de fall revisorerna inte kan förebygga brottet så ska de anmäla misstanke om brott, det är ganska enkelt, säger Sigurd Elofsson.
Vinner på samarbete
Han menar att alla utom de som medvetet fuskar vinner på samarbetet – som möjliggörs i och med revisionsplikten.
– Klienten slipper hamna hos oss under förutsättning att han eller hon rättar sig efter vad revisorn säger och revisorerna kan fullfölja uppdraget och fort sätta att fakturera. Rättsväsendet vinner på att ett antal oaktsamma brott förebyggs, vilket ger oss mer tid för de mer allvarliga, uppsåtliga brotten, säger Sigurd Elofsson.
Exempel på brottsliga tendenser som Ekobrottsmyndigheten har informerat FAR och SRS om är försenad bokföring, felaktiga verifikationer (framför allt i kontantbranschen) samt oseriösa lagerbolagsbildare som säljer bolag genom att överlåta en skuld vilket kan vara att medverka till förbjudet lån.
– Genom FAR och SRS når vi de allra flesta av landets revisorer och därmed når vi ut till stora delar av näringslivet, säger Sigurd Elofsson som tror att de oaktsamma brotten kommer att minska kraftigt framöver, tack vare samarbetet med revisorsorganisationerna. Via detta samarbete ökar Ekobrottsmyndigheten och revisorerna förtroendet för näringslivet, enligt Sigurd Elofsson.
Diskuterar även med SRF
Ekobrottsmyndigheten för även diskussioner med SRF (Sveriges redovisningskonsulters förbund) för att få till stånd ett liknande samarbete som med FAR och SRS.
– Men det är ännu i sin linda, säger Sigurd Elofsson.
Sigurd Elofsson understryker att hans resonemang bygger på att den revision som görs är väl genomförd. I Ekobrottsmyndighetens ”Restaurangprojekt” som bedrivs i Stockholms län har det dock framkommit att grundläggande principer för bokföring av kontanta affärshändelser har åsidosatts i ett stort antal aktiebolag utan att revisorn har reagerat (se Balans nr 3/05).
I de här fallen kan man väl knappast säga att revisionen har bidragit till en ökad trovärdighet?
– Vi lägger inte ansvaret enbart på revisorerna, utan på samtliga inblanda de. Exempelvis har inte redovisnings konsulterna i de här fallen heller gjort rätt ifrån sig, säger Sigurd Elofsson.
Han tror att en förklaring är att varken revisorer eller redovisare har hängt med i teknikutvecklingen – med avseende på kassaapparater.
– För en revisor är det självklart att granska väsentliga poster, exempelvis kontanta intäkter i kontantbranscher. Men att kassaapparaten är en integrerad del av bokföringen har man nog inte riktigt tänkt på samt att det därmed behövs system- och behandlingshistorik för att kunna bedöma trovärdigheten av informationen från kassaapparaterna, säger Sigurd Elofsson.
Försöker förebygga brott
Bör inte Ekobrottsmyndigheten i första hand ägna sig åt uppsåtliga brott?
– Vi är tvungna att åtgärda alla ärenden som anmäls till oss. Men genom att informera revisorer och bokförare om generella brister kan vi förebygga bort flera av de oaktsamma brotten och få mer resurser över för de allvarligare, uppsåtliga brotten.
Hur tror du att Ekobrottsmyndighetens arbete skulle påverkas om revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag slopades?
– Vi skulle inte längre ha samma möjlighet att verka genom revisorerna och då skulle vi nog behöva mer pengar från statsmakten för att kunna prestera samma goda resultat som idag, säger Sigurd Elofsson.
– Jag uppskattar att tusentals miss tänkta brott idag förebyggs med hjälp av revisionsplikten, avslutar han.
Pernilla Halling