Balans nr 5 2005

Hon har doktorerat på hur en redovisningsstandard blir till

Hur blir en redovisningsstandard till? Och varför är det så få som är nöjda med den färdiga produkten? Anja Hjelström har nyligen färdigställt en doktorsavhandling vid Handelshögskolan i Stockholm där hon presenterar en modell som kan användas för att förstå hur redovisningsstandarder arbetas fram.

Anja Hjelström har i sin avhandling utgått från processen bakom IAS 12 revised, Income Tax. Undersökningen baseras på material från IASC (International Accounting Standards Committee) och intervjuer med personer som varit involverade i processen bakom IAS 12 revised. Valet av standard beskriver hon som tämligen enkelt.

– Jag ville studera framtagningen av standarder som varit kontroversiella och för vilka processen var avslutad och då fanns det inte så många att välja på. Från början hade jag tänkt ha med fler, men när jag väl börjat sätta mig in i arbetet med IAS 12 insåg jag snabbt att materialet var alltför omfattande för att hinna med fler än ett fall, säger Anja Hjelström.

I tidigare litteratur om tillkomsten av redovisningsstandarder har processen främst uppfattats som en politisk process där slutprodukten är en kompromiss mellan olika intressen. Anja Hjelström visar i sin avhandling (se artikel sid. 28–31) att det är mer givande att tala om tre parallella, samverkande delprocesser; en politisk process, en läroprocess och en exekutiv process – genomförandeprocessen – som handlar om hur arbetet bedrivs.

– För att förstå slutprodukten är det inte tillräckligt att enbart beskriva det som en politisk process. En annan viktig del är att de som deltar i processen lär sig saker, att de genomgår en läroprocess, och med tiden förstår frågorna bättre.

Det kan också dyka upp nya alternativ eller frågeställningar under processens gång som ändrar inriktning på diskussionen utan att det har något med intressekonflikter eller maktspel att göra, säger Anja Hjelström.

Hon menar att många av dem som var inblandande i arbetet med att ta fram IAS 12 inte drev en förutbestämd linje, utan först försökte bilda sig en uppfattning om vad de tyckte är en bra, och vad som är en mindre bra, redovisning.

– Deras positioner var inte alltid givna från början, det handlade därmed inte alltid om att en part ville en bestämd sak och en annan part något annat och att utifrån den situationen komma fram till en kompromiss, säger Anja Hjelström.

Sammanhanget viktigt

Men Anja Hjelström menar att om man verkligen vill förstå hur en standard blir till måste man även ta hänsyn till i vilket sammanhang det sker. Hon kallar detta för den exekutiva processen, vilken omsluter den politiska processen och läroprocessen.

– Processerna sker i en kontext som har betydelse för slutprodukten. Exempelvis kan standarden utgöra en fråga i ett stort hav av frågor och då kan man fråga sig hur det påverkar processen, säger hon.

Anja Hjelström menar att de tre delprocesserna tillsammans bidrar till att slutprodukten har en tendens att bli lång, detaljerad och i viss mån oklar. Detta har i flera fall lett till missnöje och kritik mot den färdiga standarden.

”Irriterande och fascinerande”

– Trots de enorma resurser som stoppas in i arbetet blir det sedan ett stort missnöje med den färdiga standarden. Ta IFRS som exempel. De beskylls bland annat för att vara svårbegripliga och att man tvingas redovisa sådant som ingen har nytta av. Det är både irriterande och fascinerande, säger Anja Hjelström.

Missnöjet tror hon till viss del bottnar i att ingen vet hur en redovisningsstandard ska utvärderas.

– Det finns inga väletablerade kriterier för hur man ska utvärdera en redovisningsstandard. Därför blir det ofta att man i stället fokuserar på den bakomliggande processen. Men det är även långt ifrån självklart hur man ska utvärdera en sådan process. Just nu handlar diskussionen mycket om att det är ett för stort amerikanskt inflytande på IASB (International Accounting Standards Board). Jag tror att en fördjupad förståelse för arbetet med att ta fram redovisningsstandarder kan ge en förbättrad diskussion om vad som är legitimt.

Anja Hjelström antogs som doktorand vid Handelshögskolan hösten 1993. Då hade hon arbetat ett par år på Öhrlings Reveko, både som revisorsassistent och med redovisningsfrågor. Hon blev dock tillfrågad om hon ville doktorera redan när hon var klar med sin grundexamen, men var inte intresserad vid det tillfället. Det var först när hon insåg att flera av byråns redovisningsexperter kom från den akademiska världen som hon började fundera på att doktorera.

Det tog lång tid

När hon la fram sin avhandlingsplan i maj 1996 räknade hon med att vara klar med avhandlingen ett par år senare.

– Jag kunde inte drömma om att det skulle ta så här lång tid, säger hon och skrattar.

Som doktorand har hon hunnit med en hel del undervisning och dessutom har hon hunnit med att få två barn.

– Det har inneburit att jag inte arbetat heltid med avhandlingen under alla dessa år, säger Anja Hjelström.

Under tiden som Anja Hjelström har arbetat med sin avhandling har ämnet blivit allt hetare.

– I dag är detta ett väldigt stort område eftersom de internationella redovisnings standarderna har blivit så viktiga. 1993 var det här mer perifert. Men det har hänt så mycket sedan dess, allteftersom har internationella redovisningsstandarder gradvis fått en helt annan betydelse och blivit mycket viktigare, säger Anja Hjelström.

Pernilla Halling

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...