Rubriken i New York Times var ”Den upphävda domen mot Arthur Andersen innebär inte ett frikännande”, då USA:s högsta domstol nyligen upphävde domen mot Andersen för att byrån förstört dokument i samband med Enronskandalen. ”Domaren gav jurymedlemmarna dåliga riktlinjer”, skrev Wall Street Journal.
Andersen var en av världens fem stora revisionsbyråer och reviderade det Texasbaserade energiföretaget Enron som hösten 2001 gick i konkurs.
Instruktionerna till juryn som dömde Andersen var ”bristfälliga i väsentliga avsnitt” skriver USA:s högsta domstol. Vad det i princip gäller är ifall de anställda hos Andersen – som förstörde dokument enligt den policy som funnits en längre tid på företaget – gjorde detta väl medvetna om att de bröt mot lagen.
Enligt högsta domstolen så innehöll instruktionerna till juryn inte vad som är nödvändigt för att en handling ska klassas som ”medvetet lagbrott”. Högsta domstolen förklarar i sitt domslut att domaren i lägre instans ingav juryn föreställningen att ”även om (de åtalade) ärligt och uppriktigt trodde att det de gjorde var lagligt, så kan de ändå befinnas vara skyldiga”.
Det här betyder, förklarar New York Times, att ”även om åklagaren presenterade bevis för att uppsåt fanns och även om detta bevismaterial kunde ha tillåtit en vettig jurymedlem att dra slutsatsen att Andersens handlande var ohederligt och medvetet felaktigt, så innebar instruktionerna från domaren att högre instans inte kan avgöra ifall juryn tagit steget över ’den analytiska tröskel’ som är nödvändigt för att kunna fastslå att företaget var skyldigt”.