Balans nr 6–7 2005

Skattespecialister i branschen: ”Det är naturligt att skattespecialisterna finns på revisionsbyråerna”

International Federation of Accountants (IFAC) tillsatte förra sommaren en arbetsgrupp som fick till uppgift att belysa hur revisionsbranschen tillhandahåller skattetjänster. Göran Tidström, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, leder gruppen. En rapport kommer att presenteras till hösten.

På global nivå representerar skattefrågor uppskattningsvis mellan 30 och 45 procent av vad en revisor gör. Detta gäller i de flesta länder, särskilt när klienterna är mindre företag där skattefrågorna är en integrerad del av revisorns arbete, säger Göran Tidström.

IFAC är en världsomspännande organisation som representerar fler än 2,5 miljoner revisorer i 119 länder. Göran Tidström är FAR:s representant i styrelsen.

– Revisorns roll att tillvarata det allmännas intresse (public interest) har kommit i allt större fokus under senare tid och detta gäller även skatterådgivningen. Det är självklart att rådgivningen måste vara balanserad så att inget går fel och att man samtidigt utnyttjar de möjligheter som finns i skattelagstiftningen, exempelvis incitament för företagen. Och detta i en värld där reglerna blivit allt mer komplexa.

Det allt mer komplicerade regelverket och det tilltagande antalet internationella affärer har bidragit till att skapa ett skrå med skattespecialister som både ger stöd till revisorerna och agerar som självständiga rådgivare. Särskilt skattekonsulter som arbetar med större multinationella företag.

– Det är naturligt att dessa skattespecialister finns på revisionsbyråerna, anser Göran Tidström och fortsätter:

– Av de fyra stora revisionsbyråernas omsättning svarar skattetjänster för cirka 20 procent.

(De fyra stora är: PricewaterhouseCoopers, KPMG, Ernst & Young, Deloitte.)

En fråga som IFAC-gruppen som bäst håller på att diskutera är huruvida det behövs någon form av auktoriseringsprocess/examen för skattespecialister. På samma sätt som revisorer godkänns och auktoriseras.

– Det finns länder som har detta, exempelvis Tyskland där ”Steuerberater” genomgår en särskild examen, berättar Göran Tidström.

I de flesta länder finns dock inga specifika krav på skattekonsulter. Inte heller i Sverige.

Särskild examen behövs inte

Göran Tidström tror inte att det behövs någon särskild examen för svenska skattekonsulter. Han säger att det i revisorsexamen finns ”ett ordentligt material om beskattning”. Detta räcker. Dessutom så tror han på marknadens krafter vad gäller att gallra agnarna från vetet:

– Når man inte goda och korrekta resultat så ber man inte specialisten komma tillbaka. Dessutom ”kontrolleras” skattekonsulterna av skattemyndigheterna.

Han menar att revisionsbyråerna runt om i världen ”tagit på sig att leva upp till tillsynsmyndigheternas krav på kvalité i revisionsarbetet och att skatterådgivningen i praktiken omfattas av dessa krav. I Frankrike har man dock löst detta på annat sätt. Där är det i lag förbjudet för revisorer i större bolag med revisionsplikt att erbjuda skattetjänster. Så har det varit sedan slutet av 1960-talet. Där är det främst advokater som ger råd om skatter och de revisorer som arbetar med företag där revision är frivillig, förklarar man på revisorsorganisationen Conseil Supérieur de l’Ordre des Experts-Comptables i Paris.

Även i USA finns vissa begränsningar för skattetjänster från revisionsbyråernas sida. Där måste byråerna hålla sig borta från vad som kallas ”abusive tax practice”, exempelvis s.k ”tax shelter products” – detta innebär i princip aggressiv skattestrategi (aggressive tax position).

– Det är frågan om hur långt man kan gå. Vad som uppenbart strider mot intentionerna i skattelagstiftningen, förklarar Göran Tidström.

Vad det är frågan om är skatteplanering av ”transaktioner som utgör särskilda utmaningar för revisorns oberoende”. En revisionsbyrå, anser PCAOB, är inte oberoende om man exempelvis tillhandahåller tjänster som innebär ”planering eller rådgivning om konsekvenserna av en transaktion som är listad hos eller registrerad som konfidentiell enligt amerikanska finansdepartementets regler eller som står för en tolkning av aktuella skattelagar som det inte finns adekvat stöd för”.

Pendeln slår tillbaka

Göran Tidström tror inte att de tydliga tendenser – att börsnoterade amerikanska bolag i kölvattnet på Enron inte engagerar ”sitt” revisionsföretag inom skatteområdet – får efterföljare i andra länder. Snarare, menar han, är det ju så att pendeln håller på att slå tillbaka i USA.

Inte heller, menar Göran Tidström, finns tendenser i den europeiska debatten om revisors oberoende att följa det franska exemplet och förbjuda skatterådgivning från revisorn.

Göran Tidström tycker inte att det finns något behov av att skapa särskilda etiska regler för skattespecialister. Han menar att den analysmodell (IFAC:s Code of Ethics) som gäller för revisorer också är tillämplig för skattetjänsterna vare sig de utförs av revisorer eller skattejurister. Han ser dock gärna en diskussion om var gränserna går mellan legitimt nyttjande (av de möjligheter som olika skattesystem ger antingen för sig eller i kombination) respektive ”konstruktioner” (som innebär kringgående av lagstiftningen).

– Redan på 1980-talet uppmärksammade vi i FAR problemet med att det finns en oklar zon när man arbetar med skattetjänster. Detta problem tacklas bäst genom att man arbetar med förhandsbesked (från skattemyndigheterna) samt full öppenhet gentemot dessa, säger Göran Tidström.

Stark efterfrågan från näringslivet

Han förklarar att man i IFAC:s utredning preliminärt drar slutsatsen att revisorernas engagemang i skattefrågor är drivet av en stark efterfrågan från näringslivet på kompetent och korrekt rådgivning inom ett komplext område av stor ekonomisk betydelse.

– Revisionsbranschen är särskilt lämpad att utföra dessa tjänster eftersom skattekompetens förutsätter tillämpning av juridiskt kunnande och ekonomisk analys som baseras på företagens redovisning, säger Göran Tidström.

Han framhåller också att man inte funnit några nackdelar med att revisorn i större företag medverkar i skatterådgivning – i mindre företag är ju detta närmast ett axiom.

– Kombinationen revision och skatterådgivning bidrar snarare till högre till förlitlighet inom båda områdena, säger Göran Tidström och tillägger:

– En korrekt tillämpning av IFAC:s Code of Ethics, som varit förebild för vår svenska analysmodell om revisors oberoende och som nu även kodifieras i EU:s 8:e direktiv, sätter gränserna för de särskilda fall där revisorn bör avböja att medverka i rådgivningen. Några generella hinder finns inte.

– Jag räknar med att IFAC:s styrelse kommer att tydliggöra vikten av att den revisionsbranschen på global nivå fortsätter att ta sitt ansvar för god skatterådgivning till fromma för såväl företag och näringsliv som för ”the public interest”, avslutar Göran Tidström.

Elisabeth Precht