Balans nr 1 2006

Ändrade regler för pensionsredovisning

Alternativ enligt IAS 19 kan få stor genomslagskraft

I slutet av 2004 publicerade IASB en ändring av IAS 19 som innebär förändringar inom framförallt två områden: det har införts ett alternativt sätt att redovisa aktuariella vinster och förluster, samt att det ställs krav på mer omfattande tilläggsupplysningar. Claes Janzon och Johan Ericsson belyser och analyserar implikationerna av dessa förändringar i IAS 19 i denna artikel.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006, men tidigare tillämpning uppmuntras. Det bör noteras att EU-kommissionen godkänt ändringen i IAS 19.

Redovisning av aktuariella vinster och förluster enligt tidigare version av IAS 19

Den tidigare versionen av IAS 19 har som minimikrav att företaget redovisar en viss angiven andel av de aktuariella vinster och förluster som ligger utanför en ”korridor” om plus eller minus 10 procent. När företaget beräknar sin förmånsbestämda skuld ska det redovisa en andel av sina aktuariella vinster och förluster som intäkt eller kostnad om nettobeloppet av ackumulerade oredovisade aktuariella vinster och förluster vid slutet av den föregående rapporteringsperioden överstiger: Det högsta av 10 procent av verkligt värde på förvaltningstillgångarna eller nuvärdet av pensionsförpliktelsen. Den andel aktuariella vinster och förluster som ska redovisas som intäkt eller kostnad utgörs av det överskjutande beloppet enligt ovan, dividerat med den förväntade genomsnittliga återstående tjänstgöringstiden (vilken i många fall ligger kring 15-20 år). IAS 19 tillåter också systematiska metoder för snabbare redovisning av dessa vinster och förluster, förutsatt att vald metod tillämpas konsekvent från period till period. Det kanske vanligaste exemplet på en sådan metod är att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot resultaträkningen, vilket tillämpats i ett fåtal svenska börsnoterade företag under 2004.

En konsekvens av att skjuta upp redovisningen av aktuariella vinster och förluster är att det belopp som redovisas i balansräkningen, vid varje given tidpunkt, kommer att avvika från den ”verkliga” pensionsskulden (definierad som nuvärdet av pensionsförpliktelsen med avdrag för verkligt värde på förvaltningstillgångarna). Därmed saknar det belopp som redovisas i balansräkningen reell innebörd. Ett underskott i en pensionsplan kan ändå i balansräkningen redovisas som en förutbetald pensionskostnad (tillgång) och vice versa.

Exempel:

A

B

Nuvärde pensionsförpliktelse

175

175

Avgår: verkligt värde förvaltningstillgångar

− 150

− 200

Nettofondering (+ = underskott, − = överskott)

25

−  25

Oredovisade aktuariella vinster (+)/förluster (−)

−  30

   30

Redovisat skuld (+)/tillgång (−) i balansräkningen

−   5

5

I exempel A redovisas en förutbetald pensionskostnad (tillgång) på 5 Mkr trots att underskott i stiftelse om 25 Mkr föreligger. I exempel B redovisas en pensionsskuld på 5 Mkr trots att pensionsstiftelsen har ett överskott på 25 Mkr.

Att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt ger en mer meningsfull post i balansräkningen. I ovanstående exempel skulle i exempel A en skuld redovisas på 25 Mkr medan i exempel B en förutbetald pensionskostnad på 25 Mkr. Emellertid har den volatilitet som uppstår i resultaträkningen inte bedömts som attraktiv för de börsnoterade företagen, trots den ökade transparens och användbarhet av informationen som uppstår. Det förklarar varför endast 2–3 företag bland de 80 största svenska börsföretagen valt omedelbar redovisning i 2004 års årsredovisning. Den nya möjligheten att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt över eget kapital kan därför upplevas som ett mer smakfullt alternativ för IFRS-rapportörer att åstadkomma ökad transparens och användbarhet.

Ny möjlighet att redovisa aktuariella vinster och förluster

Den engelska normgivaren Accounting Standards Board (ASB) gav i november 2000 ut sin standard om redovisning av pensioner, FRS 17. Denna standard innehåller ett krav för företagen att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital. Detta trots att IAS 19 vid denna tidpunkt inte tillät detta alternativ. Man kan förmoda att vissa påtryckningar utövats mot IASB för att införliva detta alternativ även i IAS 19. I pressmeddelande från International Accounting Standards Board (IASB) anges att de föreslagna ändringarna i IAS 19 möjliggör för de brittiska företag som börjat tillämpa FRS 17 att fortsätta med denna redovisningsprincip även när de går över till IFRS.

IASB har således infört ett ytterligare alternativ för redovisning av aktuariella vinster och förluster, nämligen att redovisa dessa omedelbart över eget kapital. De alternativ som fanns enligt tidigare version av IAS 19 bibehålls. Detta innebär att företag med förmånsbestämda planer kan fortsätta att redovisa sina pensionsförpliktelser enligt den redovisningsprincip som tillämpats för 2004 (och 2005).

Om den nya möjligheten utnyttjas måste de aktuariella vinsterna och förlusterna redovisas i en rapport benämnd ”Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader”. Denna rapport ska endast omfatta periodens intäkter och kostnader som till följd av andra standarder eller tolkningar redovisas direkt mot eget kapital samt periodens resultat. Ett exempel på en sådan rapport presenteras nedan. Detta innebär att de bolag som väljer att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital blir hänvisade till att i notupplysningar lägga in en tabelluppställning med en avstämning av ingående och utgående balanser för varje del i eget kapital, varvid också belopp avseende transaktioner med innehavare av andelar inkluderas.

Exempel på Redogörelse över redovisade intäkter och kostnader:

20x2

20x1

Aktuariella vinster/(förluster)

 x 

 x 

Finansiella tillgångar som kan säljas:

– Verkligt värde-vinster/(förluster) redovisat i eget kapital

 x 

 x 

– Överfört till resultat vid försäljning

 x 

 x 

Kassaflödessäkringar:

– Vinster/(förluster) redovisat i eget kapital

 x 

 x 

– Överfört till resultaträkningen för perioden

 x 

 x 

– Överfört till anskaffningsvärde på säkrade poster

 x 

 x 

Valutakursdifferenser på utländska verksamheter

 x 

 x 

Skatt på poster som redovisats direkt i eller överförts från eget kapital

 x 

 x 

Nettoresultat redovisat direkt i eget kapital

 x 

 x 

Årets resultat

 x 

 x 

Totalt redovisade intäkter och kostnader för perioden

 x 

 x 

Hänförligt till:

Moderföretagets aktieägare

 x 

 x 

Minoritetsintresse

 x 

 x 

 x 

 x 

Till skillnad från andra intäkter och kostnader som redovisas direkt mot eget kapital ska inte aktuariella vinster och förluster återföras till resultaträkningen (recycling) i senare perioder, utan omedelbart inkluderas i balanserade vinstmedel. IASB utredde frågan om det fanns någon konsekvent metod för att återföra dessa mot resultaträkningen i senare perioder, men kunde inte finna någon sådan.

Eftersom det råder valfrihet kring vilken metod som ska användas för periodisering av pensionskostnader från och med 1 januari 2006, krävs av företagen att en konsekvensanalys genomförs. Vilka konsekvenser kan de nya reglerna få för det enskilda företaget om det nya alternativet skulle väljas? Vi har ställt samman ett antal av de för- och nackdelar som följer av redovisning av aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital.

Potentiella fördelar med att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt i eget kapital:

  • Ökad transparens och användbarhet. Presentation i balansräkningen kommer att bli mer relevant; överskott eller underskott återspeglas i balansräkningen i stället för redovisning av en fiktiv tillgång eller skuld.

  • Minskad volatilitet i resultaträkningen (dvs. redovisad pensions kostnad) tack vare att ingen amortering sker av aktuariella vinster och förluster i resultatet, vilket kan bli särskilt betydelsefullt för en plan med kort återstående tjänstgöringstid för de anställda.

  • Effekter i resultaträkningen av oredovisade aktuariella vinster och förluster i samband med reduceringar och regleringar kan bli betydande, och denna effekt uteblir vid omedelbar redovisning i eget kapital.

  • Framtida resultat kommer inte att ”drabbas” av amortering av aktuariella förluster.

  • I företag där stora oredovisade aktuariella förluster föreligger vilka är föremål för amortering enligt korridormetoden kommer framtida belastning på resultat att minska.

Potentiella nackdelar med att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt i eget kapital:

  • Behandling och presentation i delårsrapporterna; eftersom omedelbar redovisning av aktuariella vinster och förluster kan medföra väsentliga effekter i redovisad pensionsskuld och eget kapital även i delårsperioder kommer aktuariella beräkningar krävas kvartalsvis snarare än årsvis.

  • Ökad volatilitet i redovisat eget kapital; redovisat belopp för pensionsskuld och eget kapital kommer att förändras väsentligt från period till period då de aktuariella vinsterna och förlusterna slår igenom omedelbart. Om exempelvis räntan skulle höjas under 2006 uppkommer en positiv effekt i eget kapital då pensionsskulden minskar.

  • Framtida resultat kommer inte att tillgodoräknas för amortering av aktuariella vinster.

  • I företag där stora oredovisade aktuariella vinster föreligger, vilka är föremål för amortering enligt korridormetoden, kommer framtida kostnadsbelastning att öka.

Det är på förhand svårt att avgöra vilken popularitet som den nya metoden kommer att få. Det är troligt att bolag kommer att stämma av med varandra för att avgöra hur man tänker göra 2006.

Utvidgade upplysningskrav i IAS 19

Tillägget till IAS 19 vad gäller upplysningskrav är bland annat en strävan att få enhetliga upplysningskrav med amerikanska redovisningsregler. De nya upplysningskraven gäller för samtliga företag oavsett hur periodisering sker av aktuariella vinster och förluster.

En av de mest förtjänstfulla förändringarna i upplysningskraven är att avstämning ska ske separat för förändringen av det förmånsbestämda åtagandet under året respektive årets förändring i förvaltningstillgångar. Under nuvarande regler måste en avstämning i not göras av förändringen i redovisad pensionsskuld under året. De nya kraven överensstämmer med kraven i USA och medför att avstämningen blir enklare att förstå.

De nya upplysningskraven inkluderar även:

  • Mer detaljer om förvaltningstillgångarna, såsom fördelning mellan aktier, räntebärande placeringar, fastigheter och övrigt. Utan denna information kan läsaren av årsredovisningen inte bedöma inneboende risk i pensionsplanen.

  • Beskrivning av den grund som använts för att fastställa den totala förväntade avkastningen på förvaltningstillgångar, inklusive effekten av de viktigare kategorierna av förvaltningstillgångar

  • Arbetsgivarens bästa uppskattning, så snart den kan beräknas med rimlig precision, av de avgifter som väntas bli betalda till planen under det räkenskapsår som påbörjas efter balansdagen. IASB anser att detta kommer att innebära att användbar information lämnas om företagets kassaflöde den närmaste framtiden.

  • Effekten av en ökning med en procentenhet och effekten av en minskning med en procentenhet på antagna sjukvårdskostnader för 1) sammanlagda kostnader avseende tjänstgöring under inne varande period och räntekostnad och 2) ackumulerad förmånsbestämd förpliktelse för sjukvårdskostnader efter avslutad anställning (påverkar framförallt bolag med dotterbolag i USA där sjukvårdsplaner är vanligt förekommande).

Företagen måste även upplysa om det ackumulerade beloppet av aktuariella vinster och förluster som redovisats direkt mot eget kapital. Detta är antingen en regel för att stoppa missbruk av tillämpningen av denna möjlighet (ständigt ökande aktuariella förluster kan tyda på att antaganden som används är väl optimistiska), eller så kan detta krav bero på att IASB vill öppna upp för en ändring av standarden i framtiden som t.ex. att aktuariella vinster och förluster ska återföras via resultaträkningen.

Ytterligare ett upplysningskrav som kan vara till för att stoppa missbruk är införandet av femårshistorik avseende belopp för 1) nuvärdet av den förmånsbestämda förpliktelsen, 2) det verkliga värdet för förvaltningstillgångarna, 3) överskott eller underskott i planen, 4) de erfarenhetsbaserade justeringar som uppkommer avseende den förmånsbestämda förpliktelsen respektive 5) de erfarenhetsbaserade justeringar som uppkommer avseende förvaltningstillgångarna. Erfarenhetsbaserade justeringar är inte synonymt med aktuariella vinster och förluster utan bara en delmängd av aktuariella vinster och förluster. De inkluderar avvikelserna mellan faktiskt utfall och gjorda antaganden. De exkluderar vinster och förluster som härrör från förändringar i gjorda antaganden, såsom exempelvis effekten av ändrad diskonteringsränta. Detta krav på femårshistorik kan byggas upp framåtriktat, det är nämligen inget krav att ta fram denna information avseende perioder som föregår det år man först tillämpar detta upplysningskrav.

Slutsatsen är att tilläggsupplysningarna kommer att bli mer omfattande med de nya reglerna.

Delårsrapportering

En aspekt som ofta glöms bort är hur den potentiella effekten på delårsrapporterna blir då ett företag tillämpar omedelbar redovisning av aktuariella vinster och förluster mot eget kapital. Hur ser behovet ut för uppdaterade aktuarieberäkningar?

Det finns två aspekter i IAS 34 som måste beaktas när man tillämpar IAS 19. Det är av största vikt att beakta dessa när man tar beslut i frågan om att använda den nya optionen att redovisa aktuariella vinster och förluster direkt mot eget kapital.

IAS 34 B9 anger följande: ”Pensionskostnaden för en delårsperiod beräknas med utgångspunkt från den aktuariellt fastställda pensionskostnadstakten vid utgången av föregående rapporteringsperiod, justerat för väsentliga marknadsfluktuationer som uppkommit därefter samt för väsentliga reduceringar, regleringar eller andra väsentliga engångshändelser.

IAS 34.28 anger ”Företaget ska tillämpa samma redovisningsprinciper i delårsrapporterna som i årsredovisningarna. Rapportfrekvensen (årligen, halvårsvis eller kvartalsvis) ska inte påverka det redovisade årsresultatet. De belopp som redovisas i delårsrapporterna ska därför beräknas på grundval av utvecklingen från räkenskapsårets början till balansdagen.

Eventuella reduceringar, regleringar, ändringar i eller införande av en förmånsbestämd plan ska på samma sätt som gäller för nedskrivningar på anläggningstillgångar redovisas i den period då händelsen inträffar. Det är emellertid oklart vilka ”väsentliga marknadsfluktuationer” som måste återspeglas. Korridormetoden innebär att aktuariella vinster och förluster som uppkommer under innevarande period inte påverkar innevarande års pensionskostnad. Eventuell amortering av sådana vinster och förluster är endast baserad på den situation man har vid ingången av räkenskapsåret, nämligen om man då ligger utanför korridoren. Företag har därför endast behövt ta fram aktuarierapporter under löpande år i extrema undantagsfall, nämligen om det skett reduceringar, regleringar eller ändringar i förmånsbestämda planer under löpande år.

Dessa argument kan inte rättfärdigas när ett företag har valt att redovisa aktuariella vinster och förluster omedelbart i eget kapital (och i redovisad pensionsskuld). Det är sannolikt att de aktuariella vinster och förluster som uppstår i en delårsperiod kan vara materiella, till och med i relativt stabila marknader. Alla aktuariella vinster och förluster redovisas omedelbart mot eget kapital, så effekten på eget kapital (och redovisad pensionsskuld) för hela räkenskapsåret ska vara summan av effekterna som uppstår i respektive kvartalsperioder, även om vinster i en period kan elimineras av förluster i en annan period. Aktuariella värderingar ska således uppdateras för förändringar i förvaltnings tillgångar och förmånsbestämda förpliktelser när dessa förändringar inkluderas i eget kapital för delårsperioderna.

Avslutning

Det kan ifrågasättas huruvida det är klokt att införa ytterligare ett alternativ för periodisering av pensionskostnader inom IFRS. Jämförbarheten minskar mellan olika företag då antalet tillåtna redovisningsprinciper utökas. Det är särskilt olyckligt att detta sker inom ett område som redan tidigare är komplext, och risken är stor att vald metod för periodisering av pensionskostnader inte uppfattas av alla intressenter som tar del av årsredovisningen.

Tillämpning av förändringarna i IAS 19 ska ske för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2006 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Om ett företag väljer att ändra sin princip för redovisning av aktuariella vinster och förluster i enlighet med den nya optionen, ska IAS 8 tillämpas. Detta innebär att jämförelseåren även ska räknas om i enlighet med den nya principen.

Det är av största vikt att företagen gör en konsekvensanalys av de förändrade reglerna. Vilka för- och nackdelar för det enskilda företaget sammanhänger med de olika sätten att periodisera pensionskostnaderna? Hur påverkas företaget arbetssätt och processer vid en förändring?

Det är också viktigt att förbereda bolagets aktuarier och ekonomimanual (inklusive rapportinstruktioner och blanketter) för att ytterligare information måste tas fram senast till 2006 års årsredovisning (med jämförelsetal för 2005) för att kunna uppfylla de utvidgade upplysningskraven.

Även i USA synes alternativet som presenterats i IAS 19 få genomslagskraft. I november beslutade Financial Accounting Standards Board (FASB) att se över sina rekommendationer om pensioner och sjukvårdsplaner (FAS 87 och FAS 106). Avsikten är att förbättra redovisningen på dessa områden genom att göra informationen mer användbar och transparent för användarna av årsredovisningen. Man avser att genomföra detta projekt i två faser, varvid den första fasen avses att slutföras senast i slutet av 2006. Den första fasen syftar till att kräva redovisning av en skuld eller tillgång som överensstämmer med verkligt värde på förpliktelsen med avdrag för förvaltningstillgångar. Sättet att åstadkomma detta på är att redovisa de aktuariella vinsterna och förlusterna direkt i eget kapital genom other comprehensive income. Om detta förslag går igenom kommer US GAAP i framtiden att i huvudsak stämma överens med det nya alternativet att redovisa aktuariella vinster och förluster i IAS 19.

Auktor revisor Claes Janzon och auktor revisor Johan Ericsson är verksamma vid Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09 -0,10

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...