En kod för bolagsstyrning finns i princip i alla andra länder. Därför var det nödvändigt att Sverige fick en kod. Detta var panelen rörande enig om då man på FAR-dagen debatterade storbolagens villkor. Utan en kod är det svårare att få internationella investerare intresserade av svenska bolag, enades man också om. Liksom att vare sig företag eller andra inblandade vill få en tvingande lag.
I dagsläget arbetar man för att den gällande självregleringen ska implementeras och räcka till – ifall en skandal a la Parmalat eller Enron skulle drabba Sverige.
I koden sägs att bolag ska avge en rapport om internkontroll, konstaterade moderatorn Beata Wickbom.
– Vi är ganska långt framme i processen med att införa internkontrollen, berättade Lars Granlöf, CFO hos Gambro.
Han förklarade att Gambro kommer att kunna göra effektivitetsvinster tack vare Koden. Företaget standardiserar och strömlinjeformar internkontrollen i alla delar av verksamheten. Och detta sparar pengar.
Lars Otterbeck, vice ordförande i Kollegiet för bolagsstyrning, förklarade att man eftersträvar öppenhet i processen.
– Den som läser rapporten ska inse att företaget har koll på internkontrollen.
Han menade att det inte kan bli frågan om att skapa ett stabilt regelverk på ett år. Det tar betydligt längre tid. Och man måste prova sig fram.
– Det måste få ta tid, menade Lars Träff, FAR:s ordförande och auktoriserad revisor.
Han påpekade hur viktigt det är att företagen inte behöver följa koden utan istället kan förklara avvikelser – comply or explain. Alla regler är ”inte lämpliga för alla bolag”, ansåg Lars Träff.
Kvalitetssäkra eller ej?
En diskussion fördes om huruvida och i så fall hur revisorerna ska kvalitetssäkra rapporten om internkontroll. Lars Träff berättade att FAR kommer att presentera en vägledning för revisorns granskning. Det blir sannolikt under 2006.
– Jag hoppas att bolag kommer att för klara, sa Ramsey Brufer, ansvarig ägarfrågor hos Alecta. Han påpekade flera gånger under debatten att man måste bestämma sig för hur detaljerad man vill att granskningen ska vara. Ramsey Brufer menade att styrelserna tillsammans med revisorerna bör föra en dialog om vilka krav som ska ställas på internkontroll, för att definiera vad denna kontroll innebär.
– Företagen har inte hittat formerna [för internkontroll] ännu, ansåg han.
Panelen förde en diskussion om principbaserade regelverk kontra kokbok med detalj anvisningar:
– Med mer av en kokbok blir det mindre utrymme för professionella omdömen, sa Lars Träff å revisorernas vägnar.
Ramsey Brufer höll med men förklarade att företagen visst kommer att klara av implementeringen av alla nya regler: ”Frågan är dock, till vilken nytta?”
Vad kommer att ha hänt med de internationella standarderna IFRS om ett år, frågade Beata Wickbom.
– Risken är att vi fått mer av en kokbok, svarade Lars Träff.
– Det är inte förtroendeskapande ifall man behöver hjälp för att kunna läsa rap porter, menade Lars Otterbeck och lät begreppet KISS (keep it simple stupid!) rulla in i debatten.
Vad tycker ni om revisionsutskott som föreskrivs i Koden, frågade Beata Wickbom vidare.
– Vi har haft revisionsutskott sedan 1999, svarade Lars Granlöf på Gambro, som tyckte att utskottet är en bra idé.
I debatten sades att revisionsutkott innebär bättre arbetsfördelning samt möjlighet till fördjupning i styrelsearbetet. Ägarnas inflytande diskuterades också i detta sammanhang. Ett av de konkreta problemet som lyftes fram var att den grupp i styrelsen som ingår i revisionsutskottet ofta träffas strax innan det ordinarie styrelsesammanträdet. Dessa ledamöter kommer då bättre förberedda till mötet än övriga, vilket i längden kan skapa obalans.
– Revisionsutskott är bra i större mer komplicerade organisationer, menade Lars Träff.