Innehåll

Balans nr 10 2006

Noteringar: Förenklade regler om intern kontroll

Bolagsstyrningskodens regler om intern kontroll har förenklats.

– Den helt centrala frågan är att styrelsen inte behöver avge ett värdeomdöme beträffande hur väl den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har fungerat under det senaste räkenskapsåret, säger Anders Malmeby, ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, nominerad av FAR SRS.

I december 2005 beslutade Kollegiet om en övergångslösning som innebar att styrelsen i bolagsstyrningsrapporten för 2005 begränsade rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen till en beskrivning av hur den interna kontrollen varit organiserad utan något uttalande om hur väl den fungerat och utan revisorsgranskning.

– Ska man ha värdeomdömen om intern kontroll i en extern rapportering behövs kriterier mot vilka nivån på den interna kontrollen kan ställas. Dessutom måste ett sådant normsystem vara internationellt förankrat och ha stor spridning, annars fungerar inte rapporteringen i ett internationellt perspektiv, säger Anders Malmeby och tillägger:

– Det är ingenting vi kan uppfinna själva, däremot kan vi förstås medverka i utvecklingen. Det närmaste man kommer ett sådant normsystem är vad som byggts upp i USA utifrån ett omfattande och detaljerat regelverk fram taget baserat på tvingande lag, Sarbanes-Oxley Act of 2002, Section 404. Men här finns som bekant en betydande kritik när det gäller avvägningen mellan nytta och kostnad.

Debatten om hur internkontrollen ska rapporteras har fortsatt. Dessutom har EU nyligen beslutat om ändringar i 4:e och 7:e bolagsdirektivet – det kom ut i Official Journal i augusti. Ändringarna innebär att alla noterade bolag måste avge ett s.k. Corporate Governance Statement där man beskriver bolags styrningsfrågor inklusive intern kontroll och riskhantering.

– Hur den interna kontrollen inklusive riskhanteringen ser ut är viktig information för ägare och intressenter, därav de ökade kraven inter nationellt inom området. Här är det också väsentligt att informationen lämnas på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt samtidigt som man lyfter fram relevanta förhållanden i det specifika företaget, säger Anders Malmeby och påpekar att Kollegiet särskilt har hänvisat till den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR från hösten 2005.

Kollegiet fattade efter ”samråd med viktiga aktörer inom området, främst Aktiemarknadsbolagens förening, Aktiespararna, FAR, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Stockholmsbörsen, Svenskt Näringsliv samt några större ägarinstitutioner” beslut om förenklade regler för rapporten om internkontroll.

I vilken del är förändringen viktigast för revisorer?

– Det viktigaste är att styrelsen inte behöver avge ett värdeomdöme om nivån på den interna kontrollen. Det innebär att revisorn vid en granskning av bolagsstyrningsrapporten eller avsnittet i denna om intern kontroll, kan koncentrera sig på verifieringen av hur sakförhållanden är beskrivna. Även om revisorn i sin granskningsrapport inte ska uttrycka sin egen självständiga uppfattning om nivån på den interna kontrollen, utan granska styrelsens rapportering, så hade en granskning av styrelserapporter med en flora av subjektiva värdeomdömen indirekt bl.a. ställt revisorn inför samma dilemman som styrelsen just p.g.a. avsaknaden av internationellt etablerade normsystem att mäta mot. Vi skulle också ha fått en ökad risk för feltolkning av revisorns rapportering, anser Anders Malmeby.

Han säger att det förstås är en nyhet att granskningen blir frivillig och att ”många, även inom revisorskåren, tycker att detta är principiellt riktigt”.

– Marknaden kommer med andra ord att styra detta och det blir en fråga för bolagen, ägarna och övriga intressenter att besluta om en kvalitetssäkring av den externa rapporteringen inom området.

Anders Malmeby ansvarar för KPMG:s sektion för revision av storföretag.

Noteringar: Den nya skrivningen om rapportering av intern kontroll i Koden för bolagsstyrning lyder:

Styrelsen skall årligen avge en rapport mer hur den interna kontrollen till den del den avser den finansiella rapporteringen är organiserad. Beskrivningen bör göras utifrån den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR.

Rapporten behöver inte innefatta något uttalande om hur väl den interna kontrollen fungerat under det gångna räkenskapsåret Revisorsgranskning av rapporten är frivillig.

Rapporten skall ingå som ett särskilt avsnitt i bolagsstyrningsrapporten. Det skall framgå om detta avsnitt är granskat av bolagets revisor.

<www.bolagsstyrningskollegiet.se>

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...