Noteringar: Förenklade regler om intern kontroll

Bolagsstyrningskodens regler om intern kontroll har förenklats.

– Den helt centrala frågan är att styrelsen inte behöver avge ett värdeomdöme beträffande hur väl den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen har fungerat under det senaste räkenskapsåret, säger Anders Malmeby, ledamot i Kollegiet för svensk bolagsstyrning, nominerad av FAR SRS.

I december 2005 beslutade Kollegiet om en övergångslösning som innebar att styrelsen i bolagsstyrningsrapporten för 2005 begränsade rapporten om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen till en beskrivning av hur den interna kontrollen varit organiserad utan något uttalande om hur väl den fungerat och utan revisorsgranskning.

– Ska man ha värdeomdömen om intern kontroll i en extern rapportering behövs kriterier mot vilka nivån på den interna kontrollen kan ställas. Dessutom måste ett sådant normsystem vara internationellt förankrat och ha stor spridning, annars fungerar inte rapporteringen i ett internationellt perspektiv, säger Anders Malmeby och tillägger:

– Det är ingenting vi kan uppfinna själva, däremot kan vi förstås medverka i utvecklingen. Det närmaste man kommer ett sådant normsystem är vad som byggts upp i USA utifrån ett omfattande och detaljerat regelverk fram taget baserat på tvingande lag, Sarbanes-Oxley Act of 2002, Section 404. Men här finns som bekant en betydande kritik när det gäller avvägningen mellan nytta och kostnad.

Debatten om hur internkontrollen ska rapporteras har fortsatt. Dessutom har EU nyligen beslutat om ändringar i 4:e och 7:e bolagsdirektivet – det kom ut i Official Journal i augusti. Ändringarna innebär att alla noterade bolag måste avge ett s.k. Corporate Governance Statement där man beskriver bolags styrningsfrågor inklusive intern kontroll och riskhantering.

– Hur den interna kontrollen inklusive riskhanteringen ser ut är viktig information för ägare och intressenter, därav de ökade kraven inter nationellt inom området. Här är det också väsentligt att informationen lämnas på ett strukturerat och ändamålsenligt sätt samtidigt som man lyfter fram relevanta förhållanden i det specifika företaget, säger Anders Malmeby och påpekar att Kollegiet särskilt har hänvisat till den vägledning som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR från hösten 2005.

Kollegiet fattade efter ”samråd med viktiga aktörer inom området, främst Aktiemarknadsbolagens förening, Aktiespararna, FAR, Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, Stockholmsbörsen, Svenskt Näringsliv samt några större ägarinstitutioner” beslut om förenklade regler för rapporten om internkontroll.

I vilken del är förändringen viktigast för revisorer?

– Det viktigaste är att styrelsen inte behöver avge ett värdeomdöme om nivån på den interna kontrollen. Det innebär att revisorn vid en granskning av bolagsstyrningsrapporten eller avsnittet i denna om intern kontroll, kan koncentrera sig på verifieringen av hur sakförhållanden är beskrivna. Även om revisorn i sin granskningsrapport inte ska uttrycka sin egen självständiga uppfattning om nivån på den interna kontrollen, utan granska styrelsens rapportering, så hade en granskning av styrelserapporter med en flora av subjektiva värdeomdömen indirekt bl.a. ställt revisorn inför samma dilemman som styrelsen just p.g.a. avsaknaden av internationellt etablerade normsystem att mäta mot. Vi skulle också ha fått en ökad risk för feltolkning av revisorns rapportering, anser Anders Malmeby.

Han säger att det förstås är en nyhet att granskningen blir frivillig och att ”många, även inom revisorskåren, tycker att detta är principiellt riktigt”.

– Marknaden kommer med andra ord att styra detta och det blir en fråga för bolagen, ägarna och övriga intressenter att besluta om en kvalitetssäkring av den externa rapporteringen inom området.

Anders Malmeby ansvarar för KPMG:s sektion för revision av storföretag.