Den 1 juli tog Finland över ordförandeskapet i EU. Starten blev allt annat än lugn då Mellanösternkrisen i Libanon bröt ut bara två veckor efter att Finland tagit över ordförandeklubban. Kris, berättar den finske ambassadören i Sverige Alec Aalto, finns alltid med på agendan inför ett ordförandeskap, men det går naturligtvis inte att i förväg säga vilken kris det kommer att handla om. Att det skulle bli i just Libanon kunde ingen förutse. Situationen där kommer att pågå under hela det finländska ordförandeskapet. Även om krigshandlingarna upphör fortsätter krishanteringen till exempel i form av humanitärt biståndsarbete och återuppbyggnad.

Dagens Industri skrev nyligen en artikel om Finlands kommande ordförandeplaner. Rubriken löd ”Sprit och energi i EU:s höstplaner” och det syftade på att Finland ska försöka driva igenom höjda minimiskatter på alkohol inom hela EU och att Finland ska ta fram en gemensam energipolitik under denna period. Den finske ambassadören påstår att det lika väl hade kunnat stå ”sprit och kvinnor” i rubriken. Fler kvinnor i företagsstyrelser är en prioriterad fråga. Den finske statsministern Matti Vanhanen kommer under hösten att bjuda in EU:s storbolag för att diskutera ökad kvinnorepresentation i företagens styrelser.

Finlands ordförandeskap har bland annat som mål att hålla i gång debatten om EU:s konstitutionella fördrag, förbättra unionens konkurrenskraft, stärka området för frihet, säkerhet och rättvisa i EU samt gå vidare med unionens utvidgningsförhandlingar. Målen är inte nya i EU-sammanhang och det är, enligt den finske ambassadören, inte meningen heller. Ordförandelandets roll är inte att hitta på nya idéer utan att föra utveckling framåt. Om varje land skulle komma med helt nya ämnen inför sitt ordförandeskap skulle EU:s arbete bli alltför kortsiktigt.

Det är andra gången som Finland är ordförandeland i EU. Första gången var 1999 och mycket har förändrats sedan dess även om arbetet i princip är detsamma som då, dvs. att ansvara för beslutsfattandet i rådet genom att förbereda och driva igenom kompromisser. Men enligt den finske ambassadören var entusiasmen större 1999 än i dag. Det finns ett stort intresse hos den finska befolkningen och en stor vilja hos tjänstemännen att arbeta hårt med ordförandeskapet, men entusiasmen är inte lika hög som förra gången. Den finska opinionen är mer kritisk till EU nu, även om befolkningen i grunden är positiv till EU.

2009 är det Sveriges tur att vara ordförandeland i EU. Vi har, även denna gång, mycket att lära från Finland inför denna mycket utmanande uppgift.

Civ. ek. Ewa Fallenius arbetar på Öhrlings PricewaterhouseCoopers med frågor om Europa, EU och EMU. Har du frågor i detta ämne sänd dessa till ewa.fallenius@se.pwc.com