Innehåll

Balans nr 10 2006

Skatt: Lagstiftning anpassad för mellanmjölkens land?

Det är inte svårt att hålla med Albert Einstein när han sa att ”det som är svårast i världen att förstå är inkomstskatten”. Det han med all säkerhet måste ha haft i åtanke när han myntade uttrycket var mer specifikt internprissättning, ett område som nu är mer aktuellt än någonsin.

I juni i år beslutade Sveriges Riksdag att från i januari 2007 ska svenska företag som har transaktioner med utländska företag med vilka de befinner sig i ”ekonomisk intressegemenskap” dokumentera sin internprissättning. Det ska sägas att Sverige relativt sent har sällat sig till den växande skara av länder som infört dokumentationskrav. Skälet till att regler nu kommer motiveras av departementschefen på bland annat följande sätt: ”Om några dokumentationsregler inte införs finns en risk att Sveriges skatteintressen inte på ett adekvat sätt kan hävdas gentemot länder med reglering på området” (Prop. 2005/06:169, s. 102).

Vad som pågår är alltså ett slag om skatteunderlaget. För att det i detta slag ska finnas jämnstarka kombattanter är det viktigt med allmänt accepterade principer som tillfredsställer de inblandade ländernas ambitioner. Detta är inte alltid en enkel uppgift. Uppgiften har sedan länge fullgjorts av OECD:s mycket resonerande skrift med namnet Transfer Pricing Guidelines for Multinationell Enterprises and Tax Administrations (1995).

Vad kommer då den nya lagstiftningen att innebära för svenska företag med verksamhet utomlands om man bortser från en förhoppningsvis reducerad risk för dubbelbeskattning?

Troligtvis två saker: Ökad insyn för Skatteverket och högre konsultarvoden. Kostnadsaspekten kommer alldeles särskilt de små och medelstora företagen att bli varse då inga undantag görs för dem i den nya lagstiftningen, vilket är fallet i många andra länder. Det är en tidskrävande uppgift att sammanställa en internprissättningsdokumentation. En mängd information ska processas. Koncernen och de enskilda bolagen ska kartläggas, funktioner, risker och immateriella tillgångar identifieras, transaktioner beskrivas och jämförbarhetsanalyser utföras. Detta ska dessutom göras mot bakgrund av de principer som finns beskrivna i OECD:s Transfer Pricing Guidelines, vilket är en diger uppgift som nästan aldrig låter sig göras utan experthjälp.

Att dokumentera sig innebär också att Skatteverket får tillgång till information de annars inte skulle haft tillgång till. I propositionen anges till exempel att affärsstrategier tillhör den typ av information som ska inkluderas i dokumentationen, vilket i och för sig är i linje med Transfer Pricing Guidelines. Men, hur många företag har på ett adekvat sätt dokumenterat sina affärsstrategier och hur många vill egentligen avslöja dem för Skatteverket?

Den nya lagen är en ramlagstiftning vilket innebär att den kommer att fyllas ut med hjälp av föreskrifter från Skatteverket. Vi kan se att det finns ett behov av att Skatteverket snarast fyller de hål som i dagsläget är uppenbara. Och det är bråttom. När den här artikeln skrivs (i mitten av september) har Skatteverket ännu inte på allvar inlett arbetet med att ta fram de föreskrifter som de är ålagda att leverera. Hur kommer kvaliteten och rimligheten i föreskrifterna att påverkas av den knappa tid som Skatteverket har till sitt förfogande? Lagstiftningen gäller ju från och med den 1 januari.

I lagstiftningen finns inget krav på att företagen löpande måste skicka in dokumentationen till Skatteverket och det saknas sanktioner i det fall dokumentationen inte skulle finns på plats vid en revision. Risken för att mindre följsamma företag helt kommer att ignorera kraven är uppenbar. Detta har det danska skatteverket fått erfara och man har från 2007 infört sanktioner för de företag som inte uppfyller dokumentationskraven.

Lagtexten i kombination med de allmänt hållna uttalandena i propositionen ger lite vägledning för den koncern som nu står inför uppgiften att dokumentera sina internpriser. Lite tillspetsat skulle man kunna säga att kraven blivit ”sådär lite lagom”. Tyvärr leder detta lagom till en stor osäkerhet för de företag som berörs av lagstiftningen. Men kanske är detta en lagstiftning som passar oss som bor och verkar i det som Jonas Gardell brukar benämna ”mellanmjölkens land”.

Lars Jernkrok är skattejurist och manager inom Deloittes internprissättningsgrupp i Stockholm och medlem i FAR SRS skattesektion. Olika medlemmar i skattesektionen skriver under denna vinjett.

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2019 2020 2021
Prisbasbelopp 46 500 47 300 47 600
Förhöjt pbb. 47 400 48 300 48 600
Inkomstbasbelopp 64 400 66 800 68 200
Utdelning fåmansföretag
År 2018 2019 2020
Schablonbelopp 169 125 171 875 177 100

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2018 2019 2020
Räntesats 0,36 0,51 0,50

 

Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2018 2019 2020
Positiv 6,49 6,51 6,50
Negativ 1,50 1,51 1,50
Statslåneränta
År 2018 2019 2020
31 maj 0,49 0,05 -0,01
30 nov 0,51 -0,09  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2018 2019 2020
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2018 2019 2020
Frukost, lunch och middag 235 245 245
Lunch eller middag 94 98 98
Frukost 47 49 49
Skattefria gåvor
År 2018 2019 2020
Julgåva 450 450 450
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 350
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2018 2019 2020
Skattesats 22% 21,4% 21,4%
Mervärdesskatt
År 2018 2019 2020
Normal

25 %

25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1954 1955 -
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...