Den som vill kontrollera ett företags skattekonto kan ringa till Skatteverkets upplysning och ange företagets organisationsnummer. Organisationsnumret kan erhållas från Bolagsverket. Sökningen sker via företagets namn. Uppgifter som man får kännedom om via skattekontot är bl.a. preliminär skatt, inbetalningar av arbetsgivaravgifter, avdrag på skatten och moms.

Offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär att allmänheten och massmedierna – tidningar, radio och TV – ska ha insyn i statens och kommunernas verksamhet Detta innebär att

– vem som helst får läsa myndigheternas allmänna handlingar (handlingsoffentlighet)

– tjänstemän och andra som arbetar i staten eller kommunerna har rätt att berätta vad de vet för utomstående (yttrandefrihet för tjänstemän m.fl.)

– tjänstemän har också speciella möjligheter att lämna uppgifter till massmedia (meddelarfrihet för tjänstemän m.fl.)

– domstolsförhandlingar är offentliga, liksom beslutande församlingars sammanträden. Allmänna handlingar får i vissa fall hållas hemliga, bl.a. då de skyddar intressen som gäller rikets säkerhet, rikets centrala finanspolitik, myndigheters verksamhet för inspektion samt intresset att förebygga eller beivra brott.

Källa: <www.regeringen.se>

Städkompakts kritik mot revisorn &amp; domstolens bedömning

1) Revisorn har inte på ett korrekt sätt bildat sig en uppfattning om bolaget.

Tingsrätten uppfattar bolagets talan som att kritiken handlade om att revisorn missbedömde ekonomichefen och risken för att han skulle utnyttja sin ställning. Rätten konstaterar emellertid att en revisor enligt anvisningarna i revisionsprocessen har rätt att utgå från att uppgifter som lämnas är sanna. Revisorn kan därför, enligt rätten, inte kritiseras för att inte ha beaktat risken för förskingring.

– Ej bifall

2) Revisorn har under de år han varit ansvarig för revisionen inte förändrat metoden för revisionen vilket gjorde att den var lätt att förutse för ekonomichefen.

Tingsrätten anser att det är oklart exakt vad bolagets kritik går ut på men konstaterar att revisorns granskning innehöll flera olika moment.

– Ej bifall

3) Som underlag för revisionen har revisorn endast använt sig av kopior av kontoutdrag i stället för att kontrollera direkt med bank och skattemyndighet.

Tingsrätten konstaterar, efter att ha hört vittnen, att det inte är bevisat att revisorn genom att gran ska kopior brustit i fråga om god revisionssed.

– Ej bifall

4) Revisorn har inte kontrollerat innehållet i olika dokument från tredje man.

Tingsrätten gjorde samma bedömning som ovan.

– Ej bifall.

5) Revisorn har inte kritiskt granskat den information han fått från bolaget.

Tingsrätten gjorde samma bedömning som ovan.

– Ej bifall

6) Revisorn har inte beaktat att ekonomichefen ensam disponerade över bola gets bokföring.

Tingsrätten gjorde samma bedömning som ovan.

– Ej bifall

7) Revisorn har inte försäkrat sig om att bolagets interna kontroll fungerat.

Tingsrätten konstaterar att de fyra delägarna arbe tade på ledande befattningar i bolaget och att det inte fanns några samarbetsproblem. För revisorn, och för de tre övriga delägarna, måste därför den interna kontrollen ha framstått som fullt tillfreds ställande.

– Ej bifall.

8) Revisorn kontrollerade inte, trots en betalningsanmärkning, bolagets konto hos skattemyndigheten.

Tingsrätten anser att anmärkningen utan tvekan borde ha tjänat som en varningssignal om att det fanns brister i företags rutiner. Revisorn borde ha tagit kontakt med skattemyndigheten och bland annat kontrollerat varför ingen påminnelse skickats.

– Bifall.