Balans nr 11 2006

Revisorn är guld värd!

Men revisionsplikten ska avskaffas i små företag

Jobb och därmed välfärd skapas genom att man värnar om företag i allmänhet och småföretag i synnerhet, menar arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin. Som tidigare egenföretagare värderar han revisorernas arbete högt och anser att revisionsplikten för små företag bör avskaffas.

Revisorn är guld värd! säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin som själv varit egen företagare, men även anställd och nu senast arbetade bl.a. med en omorganisation hos moderaterna.

– Det är skönt att kunna tala med en revisor som har erfarenhet från andra företag.

På tal om revisionsplikten – som regeringen i budgetpropositionen aviserat att den ska slopas ”för små företag” – så säger arbetsmarknadsministern att företag hur som helst måste leva upp till de krav som exempelvis Skatteverket ställer. Han menar dock att slopad revisionsplikt för små företag är en viktig signal och minskar antalet orosmoln på entreprenörernas himmel.

Företag i allmänhet och småföretag i synnerhet är något som arbetsmarknadsministern vill värna om, lyfta fram och stimulera tillväxten av. Det är här som jobben skapas och därmed välfärden, menar han och talar engagerat om hur man ska kunna åtgärda den stora arbetslöshet som han anser att den tidigare socialdemokratiska ledningen bär ansvaret för.

– Det måste bli mer lönsamt att arbeta och dessutom billigare och lättare att anställa. Och så måste matchningsfunktionerna bli bättre.

Det senare handlar om arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Hur pengar men även personalens tid på arbetsförmedlingarna ska frigöras från satsningar på exempelvis friår och plusjobb för att istället användas för att matcha företag och jobbsökande.

– Man ska förmedla permanenta jobb inte ledighet, säger Sven Otto Littorin som vill skapa ökad flexibilitet på den svenska arbetsmarknaden genom ökat utbud av jobb; inte genom att göra det lättare att avskeda folk.

För att fler företag ska anställa mer personal vill regeringen sänka diverse kostnader för att ha anställda, exempelvis arbetsgivaravgifter. Men man vill också locka ut fler på arbetsmarknaden bl.a. med jobbavdrag som ska göra det mer lönsamt för låg- och medelinkomsttagare att arbeta än att leva på bidrag.

Regeringens mål är att det ska bli enklare och lönsammare att vara företagare, kan man läsa i ett pressmeddelande. I valrörelsen, liksom i budgetpropositionen aviseras att 3:12-reglerna (beskattning av fåmanbolag) på sikt ska reformeras. Men redan under nästa år ska ”utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman utvidgas och det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln höjas”. Arbetsgivarnas medfinansiering av sjukpenningen, efter andra sjukveckan, slopas. Därtill avvecklas förmögenhetsskatten stegvis under de kommande fyra åren och ”företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk minskas med 25 procent...”

– Vi vet från Nutek-rapporter att regel massan kostar företagen 50–70 miljarder per år. Det är mycket pengar, menar arbetsmark nadsministern och förklarar att ett självstän digt regelråd ska inrättas som granskar alla nya lagar och regler som berör företag. Målet är att regler ska vara enkla för företagen. Dessutom ska den nya myndigheten göra en bedömning av vad nya regler kostar företa gen.

Sven Otto Littorin säger att den genomlysning som Riksrevisionen gjort av bl.a. arbetsförmedlingarnas arbete är ”otroligt värdefullt”. Han tycker det är bra att Riksrevisionen ”reviderar” det man bedömer som viktigt.

– Här handlar det ju om hur myndigheter använder skattemedel. Att se till att pengar används vettigt.

Men allt handlar inte om pengar. Inte när man talar om nyföretagande. Sven Otto Littorin menar att det lika mycket handlar om psykologiska faktorer som påverkar företagarklimatet i landet.

– Vi politiker kan ge bättre förutsättningar för företagande men det räcker inte. Vi måste tala om för de 100 000-tals företagarna att vi gillar dem. Att de är hjältar. Den förra regeringen trodde att det räckte med att Sverige har framgångsrika stora företag. Det är därför vi haft tillväxt utan ökad sysselsättning.

– Stora svenska företag har varit extremt duktiga på produktivitetsutveckling. Titta på bilindustrin. Men vi ska komma ihåg att småföretagen är A och O. Det finns siffror som visar att 30 procent av forskningen inom läkemedelsindustrin idag kommer från mikroföretag!

Sven Otto Littorin påpekar att små företag bättre och snabbare än stora företag anpassar sig till ändrade omständigheter. Han menar att små företag är duktiga på att ta hand om sina anställda.

– Med fler små företag står Sverige bättre rustat.

Han avslutar med en förhoppning om att avknoppning ska bli nästa stora trend i FöretagsSverige – för att skapa fler företag och därmed ökad sysselsättning:

– På universitet och högskolor, men framför allt på större företag finns idéer och produkter som kan knoppas av till nya företag. Titta på Volvo Aero i Trollhättan. Där jobbar numera fler i spinn-off-företag än i huvudföretaget!

Elisabeth Precht

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...