Plötsligt händer det! De flesta personer får med stor sannolikhet positiva associationer till denna slogan. Reklamen för trisslotter har fått många att börja drömma om en förändring till det bättre. Efter en liten insats ska alla önskningar slå in men plötsliga förändringar leder dock inte alltid till något positivt. Det gäller exempelvis när rättsläget för tolkning av en skatteregel förändras över en natt.

Det jag tänker på är ett överklagat förhandsbesked där Regeringsrätten meddelade dom den 13 oktober 2006. Domen behandlar rätten att ge koncernbidrag. Frågeställningen är om ett bolag har rätt att ge koncernbidrag till ett s.k. lagerbolag under det år då lagerbolaget har anskaffats. Enligt lagstiftningen så måste för koncernbidragsrätt ”dotterföretaget ha varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet av något slag” (35 kap. 3 § p. 3 inkomstskattelagen, IL). I det aktuella fallet angav Regeringsrätten att ett aktiebolags inkomster och utgifter enbart kan hänföras till ett inkomstslag, inkomstslaget näringsverksamhet. Ett nybildat bolag får anses bedriva näringsverksamhet från och med registrering av bolaget tills att bolaget upphör. Det spelar alltså ingen roll ifall lagerbolaget inte har påbörjat någon specifik verksamhet utan är ”vilande”.

Doktrin, skattekonsulter och skatteverket har innan domen varit eniga om att koncernbidragsförutsättningar har förelegat i den här situationen. Skatteverket skriver till exempel i sin Handledning för beskattning av inkomst och förmögenhet vid 2006 års taxering att ”Är det däremot fråga om förvärv av ett aktiebolag som inte tidigare har bedrivit någon verksamhet, t.ex. ett skrivbordsbolag, föreligger avdragsrätt”. I och med domen har synen på rättsläget förändrats och frågor uppkommit om hur man ska hantera de koncernbidrag som har getts till ett nyanskaffat lagerbolag. En dom har retroaktiv verkan och Skatteverket skulle i teorin kunna påföra ett bolag skattetillägg om koncernbidrag har lämnats utan att rekvisiten för koncernbidrag är uppfyllda, härvid bortses från eventuell möjlighet till eftergift av skattetillägg.

Om koncernbidrag har lämnats till ett nyanskaffat lagerbolag under taxeringsår 2006 eller tidigare är frågan om bolaget ska begära omprövning och begära att Skatteverket river upp det redan fattade beskattningsbeslutet. Då reglerna vid lämnandet av koncernbidraget ansågs klara, och att möjlighet till avdragsrätt förelåg, anser jag att det är orimligt att dessa transaktioner skulle leda till skattekonsekvenser för bolaget. En annan fråga som kan ställas är om en rättelse kan anses vara frivillig om bolaget anmäler att avdrag yrkats för koncernbidrag i strid med dagens gällande regler. I ett rättsfall från 1982 ansågs till exempel en rättelse inte vara frivillig då den skattskyldige genom hörsägen hade fått veta att Skatteverket genomförde granskning av en viss typ av transaktioner. Koncernbidragsdomen från i höstas har fått stor uppmärksamhet och därför finns det risk för att en fiskal handläggare inte skulle betrakta en rättelse som frivillig.

Nästa fråga är hur hantering ska ske av de fall där koncernbidrag har lämnats innan domen avkunnades den 13 oktober 2006 och hur transaktionen ska redovisas i inkomstdeklaration taxeringsår 2007. Ett bolag kan exempelvis ha brutet räkenskapsår med bokslutsdag 30 april 2006 där årsredovisning har skickats in till Bolagsverket innan det aktuella domslutet. Koncernbidrag har bokförts i bokslutet/årsredovisningen och skattemässig redovisning av koncernbidraget är planerad till taxeringen 2007. Det är orimligt även i detta fall att neka bolaget avdragsrätt för koncernbidraget. Ett sådant förfarande skulle leda till osäkerhet hos de skattskyldiga avseende gällande skatteregler och Skatteverkets direktiv. I de fall då inga riktlinjer ges från Skatteverket blir det nödvändigt att lämna öppna yrkanden.

Ett annat exempel då domen får praktisk betydelse är om en tillgång som inte är en egen verksamhetsgren har överlåtits till ett nyinköpt lagerbolag till underpris. Enligt underprisreglerna i 23 kap. inkomstskattelagen så ska uttagsbeskattning inte ske vid underpris om koncernbidragsförutsättningar föreligger. I och med domen kan en paketering av till exempel fastighet i ett lagerbolag inte göras utan skattekonsekvenser det år då lagerbolaget införskaffats. En intressant frågeställning är om det är möjligt att ”backa” en sådan transaktion om lagfart ännu inte har erhållits? Härom synes det råda viss osäkerhet.

I regeringsrättsdomen klargörs att avdragsrätt fortfarande föreligger om ett bolag istället för att köpa ett lagerbolag själv bildar ett dotterbolag. I praktiken är skillnaden att det blivande moderbolaget står som stiftare istället för ett bolag vars verksamhet är att starta bolag och sedan sälja dessa. Konsekvenserna av domen blir att det tar längre tid för ett bolag att få ett dotterbolag. Syftet med skrivningen i 35:3 p. 3 IL kan inte vara att formalisera vem som måste vara stiftare av ett bolag. En lagändring kan därför vara på sin plats.

Det är önskvärt att Skatteverket ger besked om hur bolag i ovan nämnda situationer ska agera. FAR SRS skattesektion har i en skrivelse till finansminister Anders Borg hemställt om en lagändring. En skrivelse har även skickats till Skatteverket i vilken en styrsignal hur bolagen ska agera efterfrågas. För att underlätta för både de skattskyldiga och Skatteverket är det lämpligt att domen ges verkan först från och med den dag då den meddelades: Det är rimligt eftersom Skatteverket tidigare har ansett att avdragsrätt förelegat.

Boel Rossbol är skattejurist och arbetar på SET Revisionsbyrå. Hon är medlem i FAR SRS skattesektion. Olika medlemmar i skattesektionen skriver under denna vinjett.