Balans nr 12 2006

Årsredovisningarna i onoterade bolag bättre

Men fortfarande saknas mycket information

I en uppföljning av en tre år gammal undersökning av hur årsredovisningarna ser ut i praktiken, har Eva Törning och Markus Ericson funnit att det skett en förbättring. Det saknas dock fortfarande mycket information, vilket förvånar författarna. De rekommenderar att artikeln används som checklista då man upprättar/reviderar årsredovisningar för 2006.

För tre år sedan utförde Öhrlings PricewaterhouseCoopers en undersökning åt Bokföringsnämnden för att utröna hur årsredovisningarna ser ut i praktiken. Undersökningen omfattade årsredovisningar för 2002 i 100 onoterade aktiebolag som alla var större än s.k. 10/24-företag. Vad undersökningen visade var att många aktiebolags årsredovisningar inte följde god redovisningssed och inte ens årsredovisningslagens (ÅRL) krav.

Vi har under hösten 2006 följt upp denna undersökning genom att titta på samma företag och deras årsredovisningar för 2005. I ett fåtal fall har vi fått använda 2004 års årsredovisning. Syftet med undersökningen var att se om god redovisningssed utvecklats i de onoterade företagen och i så fall hur.

Allmänt

Av de ursprungliga 100 företagen återstår nu 96. Några av dess har minskat sin verksamhet så att man nu är 10/24-företag. De allra flesta företagen bedriver dock verksamhet på ungefär samma nivå som för tre år sedan.

15 procent av företagen tillämpar funktionsindelad resultat räkning. Denna relativt höga andel förvånar oss. De av företagen som uppfyller definitionen för K2-företag och som tillämpar den funktionsindelade resultaträkningen behöver då, om Bokföringsnämndens nuvarande tankar kring regler för K2-företag står fast slutlig version, tillämpa reglerna för K3 för att kunna behålla den funktionsindelade resultaträkningen.

Förvaltningsberättelsen

I undersökningen av årsredovisningarna för 2002 konstaterades att de största bristerna fanns i förvaltningsberättelsen. Detta faktum kvarstår för årsredovisningarna 2005.

I många förvaltningsberättelser fanns bara en beskrivning av den verksamhet som bedrivs, en kort flerårsanalys samt en vinstdisposition, se exempel nedan i figur 1:

Förvaltningsberättelse

Ägarförhållanden

Bolaget är helägt dotterbolag till Aktiebolaget X

Information om verksamheten

Bolaget bedriver...

Resultat och ställning

2002/03

2001/02

2000/01

Nettoomsättning, tkr

47 675

45 630

46 071

Resultat efter finansiella poster, tkr

1989

776

−    275

Balansomslutning, tkr

15 365

15 002

16 206

Soliditet (not 18)

41 %

33 %

22 %

Medelantal anställda

21

20

20

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står följande vinstmedel:

Balanserad vinst

5 615 727

Årets resultat

1 677 946

Kronor

 7 291 673

Styrelsen föreslår att

vinstmedlen disponeras så att:

i ny räkning överförs

7 291 673

Kronor

7 291 673

Figur 1 – Förvaltningsberättelsen.

Kravet på innehållet i förvaltningsberättelsen återfinns i det sjätte kapitlet i ÅRL och utvecklas av Bokföringsnämnden i BFN U 96:6. Enligt BFN ska det lämnas upplysningar om viktiga förändringar i verksamheten, viktiga externa faktorer, att företaget upprättat kontrollbalansräkning samt speciella omständigheter som i särskild grad berör företaget. De flesta av dessa upplysningar är svåra att kontrollera för en utomstående eftersom upplysningsplikten bara gäller i den mån det exempelvis finns speciella omständigheter. Vi har därför inte letat efter denna typ av information. Vi har däremot letat efter beskrivningar av översikt över resultat och ställning, väsentliga händelser och framtida utveckling.

Våra kommentarer till företagens beskrivningar i förvaltningsberättelsen utgår från ÅRL och BFN u 96:6.

Översikt över resultat och ställning

BFN anser att en flerårsöversikt är en lämplig översikt över resultat och ställning, dvs. för att man ska kunna se och följa företagets utveckling. Den tidsram som anges är normalt fyra till fem år. I den ideala världen skulle vi få kommentarer till en sådan flerårsöversikt. Detta har vi dock inte sett i någon av de årsredovisningar som vi läst. Vi har därför godtagit en flerårsöversikt utan kommentarer och ansett att ÅRL:s krav därmed varit uppfyllt. Av de årsredovisningar vi granskade hade 63 procent en flerårsöversikt som inkluderade poster i balansräkning medan 74 procent hade motsvarande för poster i resultaträkningen. Motsvarande siffror för tre år sedan var 61 procent respektive 65 procent så det har skett en liten förbättring.

Väsentliga händelser

Enligt ÅRL ska det finnas beskrivningar över väsentliga händelser både under räkenskapsåret och efter räkenskapsårets slut. Med det senare menas tiden mellan balansdagen och den dag som årsredovisningen skrivs under.

Beskrivningar över väsentliga händelser under räkenskapsåret finns i 49 procent av årsredovisningarna vilket är en klar förbättring i jämförelse med 2002 då bara 34 procent beskrev någon typ av väsentlig händelse. Endast i 18 procent av årsredovisningarna (2002: 7 procent) anges någon väsentlig händelse efter räkenskapsårets slut. I många av fallen avges årsredovisningen 4–6 månader in på det nya räkenskapsåret varför vi hade förväntat oss finna fler företag med den här typen av information.

Tanken med upplysningsplikt om väsentliga händelser är inte att företaget ska behöva skapa händelser bara för att kunna bocka av upplysningsplikten enligt ÅRL. Syftet är att en utomstående av uttalandet i årsredovisningen förstår att det inte funnits några väsentliga händelser under året. En sådan tolkning har Bokföringsnämnden gjort vad gäller motsvarande information i delårsrapporten (se kommentaren till BFNAR 2002:5 p. 4).

Framtida utveckling

Alla företag som inte tillhör den allra minsta företagskategorin (s.k. 10/24-företag) ska i sin förvaltningsberättelse lämna upplysningar om den förväntade framtida utvecklingen för företaget. Här behöver man bara berätta om det som faktiskt är känt om framtiden, exempelvis viktiga kundordrar som har säkrats eller andra viktiga avtal. Vi har här godtagit en skrivning om att verksamheten förväntas fortsätta på nuvarande nivå eftersom detta är en bedömning som företagets styrelse faktiskt gjort. Den formulering som återfinns i figur 2 är dock inte godkänd eftersom det här är fråga om ett företag som under 2005 gått med väldigt stor förlust. För att en sådan formulering ska kunna godtas hade man varit tvungen att berätta hur en sådan väsentlig resultatförbättring uppnås.

Framtida utveckling

Resultatet förväntas bli väsentligt bättre än föregående räkenskapsår.

Exponering för risker

Samma kategori av företag som ska lämna upplysning om framtida utveckling ska också lämna upplysning om framför allt mål och tillämpade principer för finansiell riskstyrning samt exponering för prisrisker, kreditrisker, likviditetsrisker och kassaflödesrisker. Ett enda företag hade försökt sig på ett sådant avsnitt. Alla företag i undersökningen hade kundfordringar så något borde ha skrivits om kreditrisker. Bestämmelsen är tvingande sedan 2004. Syftet med upplysningen är att läsaren ska få en bild av vilka risker som företaget hanterar i sin dagliga verksamhet. I BFNU 96:6 krävs upplysning om viktiga externa faktorer som påverkat företagets resultat och ställning. Upplysningskravet är således inte helt nytt utan har egentligen funnits sedan 1997 när ÅRL började tillämpas.

Värderingsprinciper

I ÅRL finns ett krav på att årsredovisningar ska innehålla värderingsprinciper för alla tillgångar, avsättningar och skulder. Generellt kan sägas att om företaget lade lika mycket krut på sina värderingsprinciper som man gör på noten om sjukfrånvaron så hade vi inte haft speciellt mycket att anmärka på ...

Nedan behandlas ett antal principer som vi har studerat i årsredovisningarna. Vi redogör också för varför dessa bör finnas med i årsredovisningarna:

Grundläggande redovisningsprincip

Den grundläggande redovisningsprincipen berättar vilken del av den goda redovisningsseden som företaget tillämpar. De företag som ingick i undersökningen förväntades tillämpa ÅRL och Bokföringsnämndens allmänna råd (BFNAR) vilket också 95 procent av företagen gjorde. Det är en klar förbättring jämfört med 2002 då andelen uppgick till 58 procent. 2002 var den näst största gruppen de som inte tillämpade något regelverk alls men den kategorin slapp vi för 2005. Vi har dessutom bara ett företag som anger regelverket ”god redovisningssed” och inte anger vilken del av den goda seden man tillämpat. 2002 tillämpade åtta företag denna (felaktiga) kategorisering.

Fem procent av företagen har angett att man tillämpar ÅRL, BFNAR och FAR (inkluderas i 95 procent ovan). Här avses troligen att man tillämpar FAR:s vägledning eller någon av FAR:s redovisningsrekommendationer. En sådan princip är således helt korrekt.

Oförändrade redovisningsprinciper

Årsredovisningen ska enligt ÅRL upprättas enligt samma principer för värdering, klassificering och indelning som föregående år. Om det har skett ändringar ska detta upplysas om. Att i årsredovisningen ha en formulering om att årsredovisningen upprättats enligt samma principer som föregående år är inte ett direkt krav i ÅRL men kan tjäna som en väckarklocka för företaget för att fundera över om man gjort någon förändring. Precis som förra gången har ungefär hälften av företagen angett att man tillämpar oförändrade redovisningsprinciper.

Intäktsredovisning

Att upplysa om när man intäktsredovisar är inte ett krav av ÅRL utan följer av BFNR 2003:3 Redovisning av intäkter. Bara 44 procent av företagen hade angett detta, att jämföra med 12 procent i den föregående undersökningen. Man bör dock beakta att år 2002 var upplysningarna frivilliga eftersom BFNR 2003:3 ännu inte trätt i kraft. Den formulering som återfinns i figur 3 är inte godkänd eftersom den bara berättar om hur man värderat intäkter – inte när man intäktsredovisar.

Leasing

En princip för leasing är egentligen bara tvingande om man aktiverat finansiella leasingavtal eftersom man då har två balansposter (som man enligt ÅRL ska ange principer för). Eftersom det trots allt finns två olika sätt att redovisa leasing anser vi att man bör ha en princip för leasing men det är bara en fjärdedel av företagen som har det (2002: 10 procent). Skulle företaget ha väsentliga leasingavtal ska man i förvaltningsberättelsen berätta om detta. Vi har inte sett något sådant exempel utan förutsätter att inga företag i undersökningen har några sådana avtal.

Nedskrivningar

Ett fåtal av företagen har gjort nedskrivningar. Eftersom nedskrivningar ingår i värderingen av anläggningstillgångar bör det finnas någon text om att nedskrivning görs vid varaktig nedgång i det verkliga värdet. Det finns endast i ett fåtal fall.

Anläggningstillgångar inklusive avskrivningar

De allra flesta företag (90 procent) har upplyst om att avskrivning görs och då oftast över nyttjandeperioden (även om flera inte uppmärksammat att ÅRL ändrats så att avskrivning görs över nyttjandeperioden och inte ekonomisk livslängd). Vad däremot många missar att upplysa om är att man som utgångspunkt har en värdering till anskaffningsvärdet. Figur 4 är ett bra exempel på informativ not. Vi gör här ingen bedömning av avskrivningens längd.

Man ska inte heller glömma att det i bland annat hos åkerier ofta finns ett restvärde att ta hänsyn till.

Principen för avskrivningar placeras ofta i not och inte bland övriga värderingsprinciper. Vi anser att det är en fördel att ha alla principer samlade.

Varulager inklusive FIFU

Varulagervärdering är också en princip som tyvärr ofta återfinns i not och inte bland övriga principer. 88 procent av företagen med varulager har en princip för varulagret vilket är en ökning med 10 procent jämfört med föregående undersökning. Noteras bör att lägsta värdets princip numera definieras som lägst av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde, inte verkligt värde. Nettoförsäljningsvärdet är ett värde som är unikt för företaget eftersom det är företaget självt som bedömer hur mycket man beräknar kunna sälja sitt lager för. Nettoförsäljningsvärdet inkluderar inkurans varför man inte behöver komplettera beskrivningen av lägsta värdets princip med en beskrivning av inkurans.

Texten i figur 5 är en skatteregel och inte en redovisningsprincip. Den kan därför inte godtas.

Fordringar och skulder

Nästan alla årsredovisningar innehåller en princip om att fordringar värderas till det belopp som beräknas inflyta (eller motsvarande). Väldigt få årsredovisningar innehåller dock en beskrivning av hur skulderna värderas (förutom inkomstskatter, se nedan).

Inkomstskatter

Alla företag redovisar aktuell skatt vilket är så vedertaget att inget företag i undersökningen berättar hur man värderat posten. Det ska man egentligen göra enligt ÅRL.

Alla företag som är större än s.k. 10/24-företag ska också redovisa uppskjuten skatt enligt BFNAR 2001:1. Många av dessa företag har dock inga temporära skillnader, förutom obeskattade reserver. Enligt ÅRL ska uppskjuten skatt som ingår i posten obeskattade reserver upplysas om. För övriga temporära skillnader ska företaget upplysa om hur uppskjuten skattefordran/-skuld beräknats. Om inte företaget har några temporära skillnader alls är det lämpligt att i årsredovisningen berätta att det inte finns några temporära skillnader att beräkna uppskjuten skatt på. Endast 26 procent av företagen har angett en princip om inkomstskatter att jämföra med 21 procent för 2002. Detta är ett nedslående resultat eftersom många företag har fler temporära skillnader än obeskattade reserver. Vanliga exempel är uppskrivning av fastighet, försäljning av fastighet (kontraktsdag före och tillträde efter balansdagen), avsättning för pensioner, omstrukturering och garantier samt nedskrivningar.

Övriga finansiella instrument

För många olika typer av finansiella instrument finns det en möjlighet att värdera till verkligt värde. Som alltid när det finns valmöjlighet är det extra viktigt att företagen informerar om vilket val man har gjort. Bara tre procent av företagen har en princip för övriga finansiella instrument, dvs. andra än fordringar och skulder, och då oftast för aktier och värdepapper.

Intäkter

Intäkter har upptagits till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas.

Figur 3 – Intäktsredovisning.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar. Utgifter för förbättringar av tillgångars prestanda, utöver ursprunglig nivå, ökar tillgångens redovisade värde. Utgifter för reparation och underhåll redovisas som kostnader. I bolaget redovisas samtliga lånekostnader som kostnader i den period de uppkommer.

Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:

Byggnader och garage

50–100 år

Maskiner

5 år

Fordon

5 år

Inventarier

5 år

Figur 4 – värdering av materiella anläggningstillgångar.

Varulagret har värderats till 97 % av anskaffningsvärdet.

Figur 5 – Varulager inkl. beräkning enligt FIFU.

sammanfattning

Vi anser att det har skett en förbättring vad gäller information i årsredovisningarna. Med tanke på att många av de upplysningar vi kommenterar ovan krävs enligt ÅRL, är vi förvånade över att det fortfarande saknas mycket information. ÅRL har ju trots allt funnits i elva år ... Vi rekommenderar därför Balans läsare att använda informationen i denna artikel som en checklista när årsredovisningar för 2006 ska upprättas/revideras.

Eva Törning är redovisningsspecialist och Markus Ericson är revisor . Båda är verksamma på Öhrlings PricewaterhouseCoopers i Helsingborg.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...