Balans nr 12 2006

Internprissättning för de minsta företagen

Skattejurist: Nya dokumentationsregler är skrivna för större koncerner

Det finns risk för att det blir praktiska tillämpningsproblem när de nya reglerna för dokumentation av internprissättning ska börja användas efter årsskiftet. Det är idag oklart vilka krav som kommer att ställas på dokumentationen och det är tveksamt om Skatteverkets kommande vägledning kommer att ge klara riktlinjer för små och medelstora företag. Hur dokumenteras t.ex. en ”fingertoppskänsla” och i vems ögon är en transaktion ”betydande” eller av ”begränsad omfattning”?

Den 1 januari 2007 träder nya regler för dokumentation av internpriser i kraft. Något undantag för små och medelstora företag att upprätta dokumentationen finns inte. Rutiner för upprättande av denna dokumentation måste utarbetas hos de företag som berörs.

De nya reglerna kommer sannolikt att innebära tillämpningsproblem för många företag, eftersom det inte klart framgår av lagen eller dess förarbeten vad dokumentationen ska innehålla och hur omfattande den ska vara. Frågor som uppkommer är bl.a. hur en fingertoppskänsla dokumenteras och vad som händer om någon dokumentation inte upprättas.

De nya dokumentationsreglerna

De nya reglerna innebär att svenska näringsidkare måste upprätta skriftlig dokumentation om sin prissättning vid transaktioner med utländska företag i intressegemenskap. Denna prissättning måste överensstämma med ett armlängdsmässigt pris. Samtliga transaktioner omfattas dvs. både försäljning av varor och tjänster samt upplåtande av immateriella rättigheter och räntebetalningar.

Armlängdsprincipen innebär att transaktionerna ska vara baserade på samma villkor som skulle ha tillämpats om företagen inte varit i intressegemenskap. De metoder som i första hand används vid test av om internpriserna är armlängdsmässiga är marknadsprismetoden, kostnadsplusmetoden och återförsäljningsprismetoden, vilka inte kommer att beskrivas i denna artikel.

Dokumentationsreglerna är tänkta att utgöra ett ramverk och enligt 19 kap. 2 b § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska dokumentationen innehålla följande:

  • en beskrivning av företaget, organisationen och verksamheten,

  • uppgift om arten och omfattningen av transaktionerna,

  • en funktionsanalys,

  • en beskrivning av vald prissättningsmetod och

  • en jämförbarhetsanalys.

Grunden till dokumentationen torde normalt vara en analys av företagets internprissättning inför en specifik transaktion eller en hel transaktionstyp. En separat dokumentation eller pärm med handlingar kan behöva sammanställas. Denna dokumentation måste därefter fortlöpande uppdateras och kompletteras. Huvudsyftet med dokumentationen är att av materialet ska framgå att internpriserna överensstämmer med armlängdsmetoden.

Skatteverkets föreskrifter

Skatteverket har fått i uppdrag att meddela föreskrifter till dokumentationskravet och kommer således att lämna närmare vägledning om vilka uppgifter som ska ingå i dokumentationen. Den handledning som finns att tillgå idag är bl.a. regeringens bedömning i prop. 2005/06:169 effektivare skattekontroll. Eftersom de nya reglerna endast utgör ett ramverk ställs stora krav på Skatteverkets kommande vägledning. Här bör beskrivas rent praktiskt vad det är företagen måste uppfylla för att dokumentationen ska vara komplett.

Vilka krav ställs på dokumentationen för ett mindre företag?

Det finns ett antal frågeställningar som idag är mycket oklara särskilt vad gäller de krav som kommer att ställas på dokumentationen för små och medelstora företag. Som dokumentationsreglerna är skrivna tycks större internationella koncerner vara måttstocken för hur dokumentationen ska vara utformad. Små och medelstora företags transaktioner beskrivs i propositionen som att de i regel omfattar ett fåtal transaktioner av begränsad omfattning. Dokumentationen antas för dessa företag bli av ”tämligen okomplicerad karaktär”.

I samband med upprättande av dokumentation för ett mindre företag kan man undra vad som menas med ett fåtal transaktioner av begränsad omfattning. För Ericsson eller ett annat stort internationellt företag kan en transaktion vara begränsad, men för den lilla företagaren kan samma transaktion vara betydande. I vems ögon ska transaktionen vara av begränsad omfattning och vilka krav ska ställas på dokumentationen i detta fall?

Företaget Krokmojänger ska upprätta en dokumentation

Hur dokumenteras en fingertoppskänsla?

I de flesta företag har prissättningen inte tillkommit av en slump. Det finns sannolikt ett antal omständigheter som ligger till grund för priset och som måhända inte finns dokumenterade. En företagare med lång erfarenhet av sin bransch kan ha dessa omständigheter i huvudet och priset kan vara resultatet av en fingertoppskänsla. Hur har lagstiftaren tänkt att dokumentationen ska sammanställas i dessa fall?

Ett exempel kan åskådliggöra vilka frågeställningar som kan uppstå när den lilla företagaren ska upprätta sin dokumentation. Företaget Krokmojänger AB specialtillverkar krokar som används som upphängningsanordning vid sprutlackning av olika produkter. Företaget tillverkar ett hundratal olika krokar som alla är specialutformade och som endast tillverkas i korta serier. Företaget har 20 anställda. Krokarna säljs till olika kunder i Danmark, Finland och Tyskland. I Tyskland har Krokmojänger etablerat ett dotterbolag som agerar som återförsäljare av krokarna till tyska kunder. I Danmark och Finland säljs krokarna direkt till slutkunden. Det finns ett antal konkurrerande företag som inte tillverkar krokar av samma material.

Ägaren tillika verkställande direktören samt marknads- och produktchefen har vid prissättningen till dotterbolaget använt sin fingertoppskänsla. Han ska nu välja en prissättningsmetod för att beskriva sin fingertoppskänsla samtidigt som han ska fundera ut vilka krav som ställs på dokumentationen. Värt att notera är att ett företag, oavsett vilka krav som ställs på dokumentationen, måste tillse att företagets internpriser är armlängdsmässiga.

Fråga är om samma metod för test av internpriser ska väljas som om det hade varit ett företag i Ericssons storlek som hade sålt krokarna. Enligt regeringens proposition är svaret sannolikt ja.

Regeringen antar i propositionen att små och medelstora företags transaktioner i regel inbegriper ett fåtal transaktioner av begränsad omfattning. Kravet på dokumentationen är då inte så högt. Vilka krav kan nu ställas på Krokmojängers dokumentation? Produkterna som Krokmojänger säljer är i sig av komplex karaktär, eftersom krokarna är specialtillverkade. Transaktionen är inte av begränsad omfattning för Krokmojänger, då intäkterna från Tyskland procentuellt utgör större delen av bolagets omsättning. För Ericsson hade transaktionerna säkerligen varit av begränsad omfattning. Något svar på vilka krav som ställs på dokumentationen finns inte.

Fråga uppstår också hur en funktionsanalys och en jämförbarhetsanalys ska se ut för ett mindre företag som Krokmojänger? Räcker det med att företaget dokumenterar och sparar ett köpeavtal mellan Krokmojänger och dotterbolaget? Sannolikt räcker inte det.

Funktionsanalys

Funktionsanalysen ska enligt propositionen till de nya lagreglerna innehålla en analys avseende respektive företags funktioner, risker och tillgångar (materiella såväl som immateriella) samt deras inbördes förhållande. Samtidigt ska det beskrivas vilka funktioner som påverkar företagets vinstgenereringsförmåga. En funktionsanalys kan säkerligen för en större internationell koncern omfatta en ingående beskrivning av ett antal funktioner som t.ex. forskning och utveckling, tillverkning, försäljning, ledning och support samt upphandling, leveranser och logistikhantering.

Dessa funktioner samt affärsrisker och olika tillgångar kan vara fördelade på en mängd företag i koncernen. Hur ser en sådan beskrivning ut för företag som Krokmojänger? Kan en funktionsanalys för Krokmojängers utländska dotterbolag helt kort beskrivas med ”marknadsföring av det svenska moderbolagets produkter” förutsatt att dotterbolaget inte står för några garantier eller tillför krokarna något? Här finns inte heller något givet svar.

Jämförbarhetsanalys

En annan fråga är vilket krav på jämförbarhetsanalys som ställs på ett mindre företag som Krokmojänger. En jämförbarhetsanalys innebär att en jämförelse ska göras mellan det aktuella företagets interna transaktioner och transaktioner mellan oberoende parter. I första hand används interna jämförelsetransaktioner och i andra hand externa.

Med interna jämförelsetransaktioner avses transaktioner mellan ett företag i intressegemenskap och ett oberoende företag utanför intressegemenskapen. Med externa jämförelsetransaktioner avses transaktioner mellan helt oberoende företag som inte har någon intressegemenskap. Analysen ska innehålla en beskrivning av olika jämförelsetransaktioner och hur urvalet av dessa skett.

Om det finns interna jämförelsetransaktioner som kan användas som utgångspunkt för internprissättningen är allt väl. Om sådana transaktioner saknas eller inte kan användas för att transaktionerna inte är jämförbara måste en extern jämförelsetransaktion sökas. En jämförelse kan sannolikt inte göras för Krokmojängers del med företagets försäljningar till Danmark och Finland, för konkurrensen är betydligt hårdare på dessa marknader. Det är inte heller samma volymer som säljs till dessa länder.

De stora internationella koncernerna kan med all säkerhet anlita konsulter som utför en s.k. internprissättningsstudie och som genom databassökningar hittar jämförbara företag och externa jämförelsetransaktioner. Frågan är hur ett mindre företag ska gå tillväga för att hitta sådana externa jämförelsetransaktioner. Att anlita konsulter för att göra en internprissättningsstudie kan vara en alltför kostsam procedur för ett mindre företag. I många fall kan det dessutom vara svårt att hitta en jämförelsetransaktion. Gissningsvis säljer många mindre företag unika produkter och tjänster och en extern jämförelsetransaktion finns därför inte.

Vad händer om dokumentationen saknas?

Det finns inte något krav att dokumentationen ska lämnas in tillsammans med näringsidkarens inkomstdeklaration, utan dokumentationen ska kunna lämnas ut till Skatteverket vid förfrågan. Det införs inte heller några särskilda sanktioner om dokumentationen inte har upprättats. De sanktioner som i allmänhet gäller inom inkomstskatteområdet, dvs. förseningsavgift, vitesföreläggande, skattetillägg och skönstaxering kommer att gälla vid internprissättning och dokumentation av denna.

Med tanke på att särskilda sanktioner inte införs i de fall dokumentationen inte har upprättats eller är bristfällig, vilken risk tar ett företag om en dokumentation inte upprättas? Den enskilde företagaren kan ställa sig frågan varför företaget ska upprätta en dokumentation över huvud taget. Prissättningen i sig kan mycket väl vara korrekt enligt armlängdsmetoden, även om företagaren inte gjort en formell internprissättningsstudie och dokumenterat denna. Möjligen kan Skatteverket tillse att företagaren föreläggs vid vite att inlämna dokumentationen. I övrigt är mycket osäkert hur Skatteverket kommer att gå tillväga.

Klara riktlinjer behövs

Det nya regelverket för dokumentation av internpriser är ett regelverk som primärt är inriktat mot stora företag och koncerner. Det är mycket oklart vilka krav som kommer att ställas på dokumentationen för små och medelstora företag. Det är också oklart vad som kommer att hända om dokumentationen saknas. Fråga är om inte en orimlig börda läggs på dessa företag med anledning av dokumentationskravet. För framtiden är det nödvändigt att klara riktlinjer lämnas alternativt att transaktioner under vissa tröskelvärden undantas från dokumentationskravet.

Magdalena Bartels är skattejurist på SET Revisionsbyrå.

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200 71 000
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...