Alan Greenspan, tidigare högste chefen för amerikanska Federal Reserve, har skrivit kontrakt med ett förlag om sina memoarer. New York Times kan berätta att han för denna utfästelse fått ett förskott på 8,5 miljoner dollar. Ett bra tillskott till pensionen, kan man tycka, för den snart 80-årige Greenspan.
Berit Hernström har definitivt inte fått motsvarande summa för sin roman om jobbet på den fiktiva revisionsbyrån APL. Hon har inte ens funnit en förläggare, utan har givit ut boken ”Hemlig agenda” (251 s.) på egen hand. Det här är en bok om kvinnor och män och ännu fler män i revisionsbyråbranschen. Den är bitvis opartiskt berättande och bitvis ett ilsket testamente över hur kvinnor i värsta fall kan behandlas – i alla branscher. Samtidigt reflekterar huvudpersonen Alexandra bl.a. över den tilltagande kortsiktigheten i planering och handlande (hos APL men också i samhället i stort). ”Prisdumpningen i branschen talades det inte så mycket om och ännu mindre om konsekvenserna av den. Kunde någon verkligen på allvar tro att ständigt sjunkande revisionsarvoden var bra för kvaliteten?” funderar Alexandra och tillägger: ”Men ingen ställer ju upp och försvarar att revision måste få kosta.”
”Hemlig agenda” är en lättläst och delvis spännande bok. Den handlar om glastaket på den fiktiva revisionsbyrån, men är också en berättelse om män och kvinnors oförmåga att kommunicera med varandra – till bådas förfång!
Ett helt annat ämne:
Om etik i fonder och företag skriver Kristian Karlsson i boken ”Avlatsindustrin” (Timbro; 409 s.). Han granskar argumenten för och emot corporate social responsibility (CSR), dvs. företags sociala ansvar som bl.a. tar sig uttryck i CSR-rapporter i företagen. Kristian Karlsson menar att det finns en rad skäl till att vara kritik till CSR och fondetik i stor skala, bl.a. får denna enligt honom ”negativa effekter på marknadsekonomins funktionssätt”. Detta anser han, skulle i slutändan drabba fattiga. Han menar att ”företagsledare [bör] sträva efter framgång och kasta av sig krav på nya ansvarsområden som de inte tror skulle bidra positivt till finansnettot”.
Det är senare års företagsskandaler som givit upphov till en debatt om näringslivet och etik, tror Kristian Karlsson. Krister Moberg har också dessa skandaler i åtanke när han i inledningen till tredje upplagan av ”Bolagsrevisorn – oberoende, ansvar, sekretess” (Norstedts Juridik; 268 s.) skriver om bl.a. oberoendefrågan. Han menar att intresset för revisorer och deras arbete bara kommer att öka. ”Det är ett ämne i tiden” anser han och fortsätter: ”Sommaren då revisorerna hamnade i hetluften var enligt min mening en mycket träffande rubrik i tidningen Balans”. Han syftar på sommaren 2002 som bl.a. resulterade i ”kokboken” Sarbanes-Oxley Act i USA.
I ”Bolagsrevisorn” behandlar Krister Moberg revisorns verksamhet från ett rättsligt perspektiv. Det gäller främst revisorns rättigheter och skyldigheter enligt aktiebolagslagen och revisorslagen.