Balans nr 4 2006

Redvosning & redovisningar: Risk att vi får A- och B-lag på börserna!

Panelens sista ärenden (för 2004) gällde Wedins och SwitchCore. Wedins framstår, av panelens beslut att döma, som ett ganska enkelt ärende. De har gjort ett företagsförvärv och betalat med egna aktier. Kursen på aktierna och därmed anskaffningsvärdet för det köpta företaget har dock inte angetts. Jag tycker det är en allvarlig miss. Tidigare har anskaffningsvärdet ofta underskattats i syfte att hålla nere goodwillposten. Därför är det viktigt att upplysning lämnas.

Wedins har också fått kritik för att den rapport som beskriver förändringen i eget kapital saknas. Det är som jag ser det mindre allvarligt och förmodligen hade kritiken inte utdelats om detta varit den enda punkten.

Det som förvånar är dock att panelen inte kommenterar en annan fråga. Det gäller den nedskrivning av goodwill och uppskjuten skattefordran på över 200 Mkr som gjordes i november efter det att en ny ledning trätt till. Bara någon månad tidigare hade Wedins avgivit en delårsrapport i vilken det inte finns någon antydan om behov av nedskrivning.

Jag vet inte om något inträffat under hösten, mer än bytet av ledningspersoner, som motiverar en ändrad bedömning. Följaktligen är jag benägen att tro att antingen delårsrapporten var vilseledande eller att den nedskrivning som gjorts är en sådan typisk ”städningsåtgärd” som en ny ledning vidtar för att underlätta den fortsatta resan.

SwitchCore

I likhet med Wedins har SwitchCore kritiserats på två punkter. Dels för att inte ha informerat om de totala utgifterna för FOU under året, dels för en felaktig kvittning av intäkter och kostnader i moderbolaget. Om FOU-utgifterna är inte så mycket att säga. Företaget erkänner att de gjort fel men hade förmodligen inte kritiserats om det bara gällt detta.

Kritiken mot kvittningen är mer intressant. Det är möjligt att panelen tidigare kritiserat en felaktighet i moderbolagets redovisning, men det är i vart fall sällsynt. Vad det handlar om är någon form av koncernintern omstrukturering. En FOU-verksamhet har sålts från ett dotterbolag till ett annat vilket gett upphov till en vinst på 400 Mkr. Vinsten har kvittats mot ett tidigare inte redovisat underskottsavdrag. Verksamheten har därefter sålts till ett nytt dotterbolag till redovisat värde. Förmodligen för att finansiera köpet har moderbolaget gett ut ett koncernbidrag på 400 Mkr. Det verkar som om bidraget redovisats som ett aktieägartillskott. I vart fall har moderbolaget gjort en nedskrivning på 400 Mkr, sannolikt av aktierna i det företag som erhållit bidraget.

I moderbolagets resultaträkning har realisationsvinsten och nedskrivningen redovisats som finansiella poster som kvittats mot varandra. Att det är fel torde vara ostridigt. Nedskrivningen är en rörelsekostnad. Kritiken är följaktligen formellt motiverad även om man kan ifrågasätta om den har betydelse för aktiemarknaden. Sen kan man fundera över om nedskrivningen var erforderlig. Det köpande dotterbolaget har ju tillförts tillgångar med ett redovisat värde motsvarande bidraget. Av korrespondensen att döma verkar dock inte den frågan ha diskuterats.

Kritiken mot kvittningen gäller som sagt endast moderbolaget eftersom koncerninterna poster elimineras. Den har dock en viss betydelse också för koncernen. De underskottsavdrag som SwitchCore redovisar i koncernen har sålunda reducerats men nära 400 Mkr utan att bolaget avgivit en begriplig förklaring. Eftersom beloppet är väsentligt och av betydelse för aktiemarknaden kommer jag ändå fram till att kritiken är befogad också ur ett aktiemarknadsperspektiv.

Övervakningen i framtiden

Riktlinjerna för hur den fortsatta övervakningen av de noterade företagens finansiella information ska övervakas börjar klarna. Regeringen har utarbetat en promemoria som visserligen innebär stora förändringar för hur övervakningen organiseras men sannolikt små ändringar på det sätt den genomförs.

Den viktigaste förändringen är att Finansinspektionen får det övergripande ansvaret. Det har varit klart en längre tid. BFN kunde ha varit ett alternativ men saknar, som utredningen påpekar erfarenhet av tillsyn. Och att bilda en helt ny myndighet som samlar alla redovisningsfrågor kunde visserligen framstå som den bästa lösningen men skulle ta tid och kräva stora kostnader.

I motsats till Norge och Finland verkar dock inte Finansinspektionen intresserad av att genomföra övervakningen i egen regi. I stället diskuteras i utredningen olika förslag att utnyttja det system för självreglering som byggts upp de senaste åren.

Det mest närliggande alternativet hade varit att Inspektionen träffar ett avtal med Övervakningspanelen. Det alternativet avfärdas dock dels med motiveringen att verksamheten inom panelen då skulle omfattas av offentlighetsprincipen, dels på grund av Inspektionen skulle behöva extra resurser för att behandla eventuella överklaganden. En bättre lösning sägs därför vara att bygga ut det befintliga systemet för marknadsövervakning där börserna svarar för att kontrollera att emittenterna upprättar finansiella rapporter i enlighet med gällande regelverk. Innebörden är att börserna åläggs att bygga upp ett system som är förenligt med det direktiv om övervakning som EU utarbetat. Börserna förutsätts rapportera till Finansinspektionen om de åtgärder som vidtagits men Inspektionens roll torde begränsas till ingripande endast i exceptionella fall.

Vad Stockholmsbörsen anser om förslaget vet jag inte. Stockholmsbörsen har under många år varit mycket aktivt när det gäller marknadsövervakning. Förra året verkade det dock som om börsen drog ner på sina ambitioner i samband med att andra organisationer tog ett större ansvar i Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden av vilken Övervakningspanelen är en del. Inte minst gällde detta finansieringen av panelens verksamhet. Går regeringens förslag igenom vore det mest naturliga att börsen tar över både ansvaret för att övervakningen fungerar och finansieringen. Det är dock inte frågor som diskuteras i promemorian.

Att Stockholmsbörsen kommer att klara sin uppgift, hur den nu kommer att formuleras, är jag övertygad om. Jag är inte lika säker på att det gäller för övriga marknadsplatser. I promemorian sägs visserligen att NGM gör en årlig genomgång och att en sammanfattning publiceras på deras hemsida. På nästa sida återges sammanfattningen av genomgången för 2004.

Slutsatser – genomgången av årsredovisningar noterade på NGM

Slutsatsen av undersökningen är att standarden generellt sett är god och dessutom har förbättrats från förra året. Precis som tidigare har företagen lyckats mycket väl med tillämpningen av det som kan anses utgöra kärnan i rapporteringen, nämligen utformning av årsredovisning och kassaflödes analys. Den notering som finns för finansiella rapporter avser missvisande rubricering av ansamlad förlust som fritt eget kapital, detta saknar emellertid betydelse för förståelsen av årsredovisningen. Sämst har redovisning av finansiella risker varit.

Av de undersökta punkterna är standarden bäst för:

  • Kassaflödes analys. Samtliga företag uppfyller kraven väl.

  • Upplysningar om närstående. Alla företag uppfyller kraven väl.

  • Sjukfrånvaro. Samtliga företag utom ett uppfyller kraven väl.

  • Segmentredovisning. Alla företag utom ett uppfyller kraven väl.

Av de undersökta punkterna är standarden sämst för:

  • Resultat per aktie. En handfull företag lämnar över huvud ingen uppgift. Ytterligare ca 1/3 av företagen har bristande tillämpning. Framför allt saknas uppgift om antal aktier i anslutning till resultat räkningen.

  • Upplysningar om styrelsens arbete. För ca 1/4 av företagen saknas uppgift om styrelsens arbete.

  • Upplysningar om finansiella instrument. För drygt 1/3 av företagen saknas uppgift om riskbedömning.

Med förlov sagt tycker jag inte att det som återges på hemsidan motsvarar de krav som Committee of European Securities Regulators (CESR) ställer. Och beträffande Aktietorget tycks ingen som helst genomgång av redovisningarna sker. Jag har ingen anledning ifrågasätta kompetensen hos de som genomfört genomgången av NGMbolagen. Det räcker emellertid inte. Det måste finnas kompetens också hos de som lämnar ut uppdraget och som ingriper när redovisningen inte uppfyller de krav som regelverket ställer.

Risken är att vi får ett A- och B-lag vad gäller efterlevnaden av regler. Och då kan man inte bortse från att någon marknadsplats anför som en fördel att övervakningen är mindre rigorös. Det ansvar som åvilar Finansinspektionen – att alla marknadsplatser har likartade krav och kontroller av regeltillämpningen – kan visa sig vara nog så betungande.

Rolf Rundfelt är docent i företagsekonomi. rolf.rundfelt@telia.com

För erfarna

Välkommen! Hos oss hittar du alla ekonomiska regelverk du behöver samlat på en enda digital plats. Fördjupa dig i allt från EU-rätt till självreglering, tidskrifter eller använd Rättserien där experter guidar dig till snabba svar.
  • Regler

    Här hittar du uppdaterat rättsligt material inom EU-rätt, svenska lagar och myndighetsföreskrifter. Du kan även hitta historik från 2008 och framåt.

  • Avancerad sök

    Filtrera dina sökningar och hitta rätt dokument snabbare. Vet du att det är en lag du söker efter kan du välja att visa bara de träffarna.

  • Markera & Anteckna

    Här kan du smidigt markera, anteckna och dela de avsnitt av texterna som är viktigast för dig och dina kollegor.

  • Rättserien

    Här kan du bekräfta dina kunskaper och enkelt hitta nya vägar till andra områden.

  • Jag vill veta mer

och oerfarna

Välkommen! Det kan vara svårt att hitta rätt ibland, så därför har vi samlat allt inom ekonomiska regler på ett och samma ställe. Navigera, sök eller använd Rättserien för att få svar på dina frågor.
  • Rättserien

    Här hittar du tydliga förklaringar till tusentals termer och information om var och hur du kan fördjupa dig. Till Rättserien

  • Navigering

    Allt relevant material hittar du samlat inom respektive ämnesområde.

  • Anteckna

    Skapa egna anteckningar för hur du ska gå till väga vid komplicerade regeltolkningar. Dela gärna med dig eller spara tips från dina kollegor!

  • Markera

    Använd överstrykningspennan och hitta tillbaka till det viktigaste nästa gång.

  • Jag vill veta mer

Sifferkollen

Belopp

Basbelopp
År 2020 2021 2022
Prisbasbelopp 47 300 47 600 48 300
Förhöjt pbb. 48 300 48 600 49 300
Inkomstbasbelopp 66 800 68 200  
Utdelning fåmansföretag
År 2019 2020 2021
Schablonbelopp 171 875 177 100 183 700

Räntesatser

Periodiseringsfond
År 2019 2020 2021
Räntesats 0,51 0,50 0,50
Referensränta
År 2016-07-01 2019-07-01 - 
Räntesats -0,5 0,0
Ränta på skattekontot
Period 2013-2016 2017 -
Intäkt 0,5625 0
Kostnad Låg 1,25 1,25
Kostnad Hög 16,25 16,25
Räntefördelning
Inkomstår 2019 2020 2021
Positiv 6,51 6,50 6,50
Negativ 1,51 1,50 1,50
Statslåneränta
År 2019 2020 2021
31 maj 0,05 -0,01 0,28
30 nov -0,09 -0,10  

Traktamenten

Bilresor
Inkomstår 2019 2020 2021
Egen bil 18,50 18,50 18,50
Förmånsbil, diesel 6,50 6,50 6,50
Förmånsbil, bensin 9,50 9,50 9,50
Kostförmån
År 2019 2020 2021
Frukost, lunch och middag 245 245 250
Lunch eller middag 98 98 100
Frukost 49 49 50
Skattefria gåvor
År 2019 2020 2021
Julgåva 450 450 500
Jubileumsgåva 1 350 1 350 1 500
Minnesgåva 15 000 15 000 15 000

Skattesatser

Bolagsskatt
År 2019 2020 2021
Skattesats 21,4% 21,4% 20,6%
Mervärdesskatt
År 2019 2020 2021
Normal 25 % 25 % 25 %
Livsmedel, krog m.m. 12 % 12 % 12 %
Persontransport, böcker m.m. 6 % 6 % 6 %
Arbetsgivaravgifter/egenaavgifter
Födda -1937 1938 - 1955 1956 - 1998
Arb. avgifter 0 % 10,21% 31,42%
Egenavgifter 0 % 10,21% 28,97%

 

Visa mer...